karolinernas stridsteknik bra i Europa ?

a3_power · Inlägg av **a3_power** » 10 september 2006, 17:02

karolinernas stridstekning bra i europa ? hon karl 12 hade gått med i spanska tronföljar kriget hade han vunnit samma segar som han gjorde mot ryssland och polen/saxana?

Gutekrigaren · Inlägg av **Gutekrigaren** » 10 september 2006, 17:16

Skulle du kunna förtydliga ditt inlägg, t ex förklara begreppet "stridstekning"?

Mvh Petter

Sarvi · Inlägg av **Sarvi** » 10 september 2006, 21:08

Ett par inlägg har raderats. Jag vill påminna om att hobbymoderering inte är tillåtet - har ni synpunkter på om en tråd eller ett inlägg faller inom forumets ramar så hör av er till någon i redaktionen.

Von_Abdank · Inlägg av **Von_Abdank** » 18 september 2006, 09:35

Polska hussarerna hade bättre teknik, problemet var bara finnanseringen Polska hussaren var väldigt dyr, sen var det ju många konflikter inom landet Polackerna gillade inte saxerna så dom Polska magnaterna var inte så pigga på att betala hussarerna.
Men om dom Polska Magnaterna skulle betalat hussarerna och materialet så kan jag lova att kung karl skulle få en mycket svårare fiende än vad han fick. han stred ju praktiskt taget enbart mor saxarna i det kriget mot Polen.
Polackerna ansog att det inte var deras problem.

Mvh David

Kapten_Gars · Inlägg av **Kapten_Gars** » 18 september 2006, 09:42

Det deltog stora polska styrkor i kriget i Polen, formellt sett på båda sidor. Problemet var att de extremt ointresserade av att bekriga andra än inhemska meningsmotståndare. Så i allmänhet så kollpasade de polska förbanden snabbt oavsett om det var sachsare, svenskar eller ryssar de mötte.

Von_Abdank · Inlägg av **Von_Abdank** » 19 september 2006, 11:32

Men det var väll så att magnaterna inte var så specielt intreserade att finnansiera hussarerna eller polska styrkor överhuvud taget därför att dom ansåg att det var sachsarnas krig??

steben · Inlägg av **steben** » 19 september 2006, 11:37

Hur var det med pikarna egentligen? Vad jag kan erinra mig så var det ca: 50 pikar jämte 100 musköter i ett svenskt kompani, men hade pikenerarna även dom musköt eller? Hur såg det ut på kontinenten hade man kvar pikarna även där?
100 kontra 150 musköter är ju en betydande skillnad i eldkraft ändå...

Sen vetefan hur det var med tekningar..?

Fan hockeyn kom väl inte förrän 1800-talet...

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 19 september 2006, 14:42

Om jag läst på rätt, så var pikenerarna beväpnade med pik och värja och hade en helt annan funktion i slaget än vad musketörerna använde. Musköten är ju ett offensivt vapen medan piken främst är ett passivt vapen. Om man vill spetsa till det (no pun intended) kan man säga att pikeneraren försvarade musketeraren mot kavallerianfall medan den senare laddade om, en sysslesättning som tog cirka en minut.

steben · Inlägg av **steben** » 19 september 2006, 15:39

Markus Holst skrev:Om jag läst på rätt, så var pikenerarna beväpnade med pik och värja och hade en helt annan funktion i slaget än vad musketörerna använde. Musköten är ju ett offensivt vapen medan piken främst är ett passivt vapen. Om man vill spetsa till det (no pun intended) kan man säga att pikeneraren försvarade musketeraren mot kavallerianfall medan den senare laddade om, en sysslesättning som tog cirka en minut.

Ja det är ungefär som jag fattat det med, konstigt bara att den fanns kvar så länge som den gjorde. En musköt är ju i alla fall minst lika effektiv mot kavalleri eller skulle en häst stå emot en muskötkula i bålen tro? När du väl använt piken mot en framrusande häst så är ju den garanterat slut, bryts den inte av så torde det ju vara ett jäkla projekt att få ut den ur hästen då som rusat rätt in i den i en jäkla fart. Jag ser på piken som ett engångsvapen åtminstone mot häst...

hangatyr · Inlägg av **hangatyr** » 19 september 2006, 15:53

steben skrev:
Markus Holst skrev:Om jag läst på rätt, så var pikenerarna beväpnade med pik och värja och hade en helt annan funktion i slaget än vad musketörerna använde. Musköten är ju ett offensivt vapen medan piken främst är ett passivt vapen. Om man vill spetsa till det (no pun intended) kan man säga att pikeneraren försvarade musketeraren mot kavallerianfall medan den senare laddade om, en sysslesättning som tog cirka en minut.
Ja det är ungefär som jag fattat det med, konstigt bara att den fanns kvar så länge som den gjorde. En musköt är ju i alla fall minst lika effektiv mot kavalleri eller skulle en häst stå emot en muskötkula i bålen tro? När du väl använt piken mot en framrusande häst så är ju den garanterat slut, bryts den inte av så torde det ju vara ett jäkla projekt att få ut den ur hästen då som rusat rätt in i den i en jäkla fart. Jag ser på piken som ett engångsvapen åtminstone mot häst...

det kan ju vara så att kavallerister hade vissa...problem med att storma rakt in i en pikhäck (det lär ju vara rejält skrämmande att försöka sig på en sån grej), varför piken faktiskt höll längre tid än en kavalleriattack.

Kapten_Gars · Inlägg av **Kapten_Gars** » 19 september 2006, 16:51

Markus Holst skrev:Om jag läst på rätt, så var pikenerarna beväpnade med pik och värja och hade en helt annan funktion i slaget än vad musketörerna använde. Musköten är ju ett offensivt vapen medan piken främst är ett passivt vapen. Om man vill spetsa till det (no pun intended) kan man säga att pikeneraren försvarade musketeraren mot kavallerianfall medan den senare laddade om, en sysslesättning som tog cirka en minut.

Piken var i allra högsta grad ett offensivt vapen om man använde den rätt. Det var en fråga om stridsteknik, inte vapentyp. Långt in på 1600-talet så var det ofta anfallet med blanka vapen som avgjorde striden på öppet fält, inte infanterielden. Eldkraften var inte tillräckligt stark för att hejda ett beslutsamt anfall av infanteri eller kavalleri. Värjor, bajonetter och muskötkolvar är alla vapen som är underlägsna piken i närstrid, något som danska, sachsiska och ryska soldater fick lära sig den hårda vägen.

Det är möjligt att avfyra 2-3 skott per minut om man använder flintlåsmusköt och papperpatron. 4-6 skott per minut om man har laddstake av järn.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 19 september 2006, 16:53

Musketören är ju också försvarslös den tiden vapnet är oladdat, vilket torde vara den längsta tiden under ett slag. Under den minut som musketören laddar om hinnet ett kavalleri rida en lång sträcka. Kompromissen blev väl med tiden bajonetten, som gjorde att musketören kunde försvara sig själv och ersätta pikeneraren.

Jag läste något, förmodligen i "Vapen genom tiderna" hur pikeneraren rätt tidigt betraltades som otidsenlig och oanvändbar i slagfältet. Varför de behölls så länge vet jag inte.

Kapten_Gars · Inlägg av **Kapten_Gars** » 19 september 2006, 17:10

Markus Holst skrev:Musketören är ju också försvarslös den tiden vapnet är oladdat, vilket torde vara den längsta tiden under ett slag. Under den minut som musketören laddar om hinnet ett kavalleri rida en lång sträcka. Kompromissen blev väl med tiden bajonetten, som gjorde att musketören kunde försvara sig själv och ersätta pikeneraren.

Jag läste något, förmodligen i "Vapen genom tiderna" hur pikeneraren rätt tidigt betraltades som otidsenlig och oanvändbar i slagfältet. Varför de behölls så länge vet jag inte.

Som jag redan påpekat så tar det inte en minut att ladda en musköt vid den aktuella tidpunkten (början av 1700-talet).

Eftersom pikenerarna tog aktiv del i den europeiska krigföringen från ca 1300 till 1720et så kan man knappast påstå att de "tidigt" betraktades som otidsenliga eller oanvändbara. Det faktum att svenska pikenerar gång på gång segrade över förband som saknade dem visar ju på att de var lång ifrån oanvändbara även på 1700-talet.

"Vapen genom tiderna" är numera en föråldrad och missledande källa, den är fylld med stor aoch små fel. Det finns klart bättre källor att vända sig till.

steben · Inlägg av **steben** » 19 september 2006, 21:40

Kapten_Gars skrev:
Markus Holst skrev:Om jag läst på rätt, så var pikenerarna beväpnade med pik och värja och hade en helt annan funktion i slaget än vad musketörerna använde. Musköten är ju ett offensivt vapen medan piken främst är ett passivt vapen. Om man vill spetsa till det (no pun intended) kan man säga att pikeneraren försvarade musketeraren mot kavallerianfall medan den senare laddade om, en sysslesättning som tog cirka en minut.
Piken var i allra högsta grad ett offensivt vapen om man använde den rätt. Det var en fråga om stridsteknik, inte vapentyp. Långt in på 1600-talet så var det ofta anfallet med blanka vapen som avgjorde striden på öppet fält, inte infanterielden. Eldkraften var inte tillräckligt stark för att hejda ett beslutsamt anfall av infanteri eller kavalleri. Värjor, bajonetter och muskötkolvar är alla vapen som är underlägsna piken i närstrid, något som danska, sachsiska och ryska soldater fick lära sig den hårda vägen.

Det är möjligt att avfyra 2-3 skott per minut om man använder flintlåsmusköt och papperpatron. 4-6 skott per minut om man har laddstake av järn.

Samtidigt så vart ju den svenska armén rejält slaktad vid Poltava av kartescher och musköteld, piken och de blanka vapnen handlade ju mycket om en mentalitet och tyvär så räcker ju inte den till mot alltför stor eldkraftig underlägsenhet. Men det funkade ju bra i början åtminstone av det stora nordiska kriget med den "oövervinnliga" status karolinerna hade. Piken var säkerligen ett väldigt effektivt vapen i rätt händer även mot infanteri, dock knappast så mycket bättre än bajonett och värja att det skulle motivera den i min mening och den försvann ju också strax efter.

Vad har laddstaken för inverkan på eldhastigheten..? Järn eller trä borde väl inte vara någon skillnad eller...?

Kapten_Gars · Inlägg av **Kapten_Gars** » 19 september 2006, 22:42

steben skrev: Samtidigt så vart ju den svenska armén rejält slaktad vid Poltava av kartescher och musköteld, piken och de blanka vapnen handlade ju mycket om en mentalitet och tyvär så räcker ju inte den till mot alltför stor eldkraftig underlägsenhet. Men det funkade ju bra i början åtminstone av det stora nordiska kriget med den "oövervinnliga" status karolinerna hade. Piken var säkerligen ett väldigt effektivt vapen i rätt händer även mot infanteri, dock knappast så mycket bättre än bajonett och värja att det skulle motivera den i min mening och den försvann ju också strax efter.

Stridsteknken fungerade överlag väl hela kriget igenom, även vid Poltava, det var taktiska misstag som fällde avgörande där. Svenskarna segrade med samma stridsteknik mot de edlstarka danska och sachsiska armeerna man mötte vid Helsingborg 1710 och Gadebusch 1712.

Poltava var ett unikt slag i det att ryssarna lyckades förlänga tiden som den svenska armen var utsatt för eldgivning på ett imponerande sätt. När det kombinerades med den ökade ryska eldkraften (bla genom närvaron av ett starkt artilleri) och det ryska övertaget i antal så var oddsen klart emot svenskarna. Men trots detta så nådde det svenska infanteriets sista anfall framgång på flera punkter. Det var närvaron av ryska reserver och frånvaron av svenska som spelade den avgörande rollen, inte övertaget i eldkraft. Den ryska eldkraften innebar däremot att de kunde köpa segern till ett mycket billigare pris än vad som annars skulle ha varit fallet.

steben skrev: Vad har laddstaken för inverkan på eldhastigheten..? Järn eller trä borde väl inte vara någon skillnad eller...?

Det gör en stor skillnad, laddstakar av trä är bräckliga och bryts ofta av under strid om soldaten är stressad eller dåligt utbildad. Särskilt jobbigt blir det efter en tids eldgivning när eldröret börjar bli smutsigt och fullt med krutslagg, då börjar deet blir svårt att driva ner patronen och sodlaten trycket på hårdare vilket ökar risken för laddstaken bryts av ytterligare.

Det var först iom att laddstaken i järn infördes framåt mitten av 1700-talet som man fullt ut kunde utnyttja möjligheten till ökad eldhastighet som flintlåset och papperspatronen innebar. Man kunde helt enkelt var mycket mer hårdhänt vid laddningen.