En fransk forskare bad mig fråga detta:
Känner ni till några sånger som sjöngs av karolinerna? (I synnerhet under Karl XIIs tid) Isåfall skulle texterna till dessa verkligen uppskattas.
Tackar.
/Marcus
Sånger som sjöngs av karolinerna?
-
SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
jag vet inget om just karolinerna men om ni letar efter gammla visor från typ 1600-1700tal så rekomenderas Sven-Bertil Taubes "skillingtryck" (finns dock bara som vinyl).
sången om sinclaire är ju nästan en karoliner visa...fin är den, det är nästan så att man blir patriot...
"han hälsade på svenskt manér"
"jag är sade han, en svensk major. min namn är Malcom Sinclaire"
//Palle
sången om sinclaire är ju nästan en karoliner visa...fin är den, det är nästan så att man blir patriot...
"han hälsade på svenskt manér"
"jag är sade han, en svensk major. min namn är Malcom Sinclaire"
//Palle
Det skall vara sånger som karolinerna sjöng. Jag är säker på att jag har läst några, men bara för att jag ska leta fram dem, så hittar jag dem inte, ja, du vet hur det är. Hittade till att börja med två texter som Karl XII skrev.
* Inte mycket till sång, men Karl XII nynnade på en melodi inför stormingen av staden Veprik den 7 januari 1709. Sångtexten lyder: "Lilla Veprik, lilla Veprik, din kommendant skall hänga"
* En av Karl XII:s hundar, Pompe dör. Här följer ett utdrag ur Israel Holmströms epigram Över Karl XII.s hund:
"Pompe, Kungens trogne dräng,
sov var natt i Herrens säng.
Sist av år och resor trötter
led han av vid kunges fötter.
Mången stolt av fager mö
önskar sig som Pompe leva,
tusen hjältar eftersträva
att få som Pompe dö."
Även om den franske forskaren inte var efter några sånger som Karl sjöng, så kanske han ändå kan ha användning för dem.
* Inför varje slag sjöng man sjätte versen ur Psalm 96 (i 1695 års psalmbok):
"I Herranom står vår hjälp och tröst som himmel och jord haver skapat.
Han styrke vårt hjärta i vårt bröst, eljeste vi have vi saken tappat.
Trygge måge vi härvid stå: fast är den grund vi bygge på.
Ho kan oss nu omstörta?"
Lägg märke till språket, inga stavfel, bara gammaldags svenska.
Jag är säker på att jag läst fler texter. Jag ska leta fram dem ur mina andra böcker om Kalle.
EDIT: Jag har enbart hittat dikter skrivna av svenska karoliner i fält. Fem st. handlar det om så här långt. Bara för att du sa sånger så är det dikter jag hittar
, lite hårt.
Jag fortsätter i alla fall att leta vidare.
* Inte mycket till sång, men Karl XII nynnade på en melodi inför stormingen av staden Veprik den 7 januari 1709. Sångtexten lyder: "Lilla Veprik, lilla Veprik, din kommendant skall hänga"
* En av Karl XII:s hundar, Pompe dör. Här följer ett utdrag ur Israel Holmströms epigram Över Karl XII.s hund:
"Pompe, Kungens trogne dräng,
sov var natt i Herrens säng.
Sist av år och resor trötter
led han av vid kunges fötter.
Mången stolt av fager mö
önskar sig som Pompe leva,
tusen hjältar eftersträva
att få som Pompe dö."
Även om den franske forskaren inte var efter några sånger som Karl sjöng, så kanske han ändå kan ha användning för dem.
* Inför varje slag sjöng man sjätte versen ur Psalm 96 (i 1695 års psalmbok):
"I Herranom står vår hjälp och tröst som himmel och jord haver skapat.
Han styrke vårt hjärta i vårt bröst, eljeste vi have vi saken tappat.
Trygge måge vi härvid stå: fast är den grund vi bygge på.
Ho kan oss nu omstörta?"
Lägg märke till språket, inga stavfel, bara gammaldags svenska.
Jag är säker på att jag läst fler texter. Jag ska leta fram dem ur mina andra böcker om Kalle.
EDIT: Jag har enbart hittat dikter skrivna av svenska karoliner i fält. Fem st. handlar det om så här långt. Bara för att du sa sånger så är det dikter jag hittar
, lite hårt.Jag fortsätter i alla fall att leta vidare.
Jag har funnit två sånger som man kan förmoda sjöngs av knektarna vid den här tiden. Den ena heter "Giöta kiämpavisa" och är skriven till minne av segern vid Narva av en Gunno Dahlstierna. Den spreds sedemera som skillingtryck och lär ha sjungits av allmogen ända in på 1900-talet. Jag kan mycktet väl tänka mig att den även sjöngs av karoliner. Den har 116 strofer varför jag bara redovisar några nedan.
Den andra heter Karl XII fältmarsch och även den skriven till minne av segern vid Narva. Texten är författad av generalen Magnus Stenbock.
Annars ligger det väl när till hands att man i fältlägren sjöng folkvisor från sin hembyggd eller populära skillingtryck. Om det fanns några speciella sånger för marschbruk vet jag inte.
Giöta kiämpavisa - Herr Pädar = Tsar Peter. Visan är skriven på dalsländska tror jag:
Herr Pädar han drömde en dröm om a Natt. Dä war alt om så weener ena Möja, Den wille han i sömnen så giärna taga fatt, Han nappa henne hårt i sin Slöija.
J hafwen dät wäll hördt, at CARL KUNG bar sårgian för hennar. Han nappa uthi Slöja, men kan troo ho streeta moot, Så Säng å sparlaka de bruste.
Hon sparka Herr Päder på sin ömskinna Foot, At han wackna där weed å swåra pusta.
Herr Pädar han säg utmä sängeståcken wree Alt uthi en oroligan dåwa: "Ey wet iag hwa mäg skadt nu i Nätterne tree, At iag alsinte orkade såfwa!" Herr Pädar han roopte til små-swännar två: "Mäg tyckes tuppa börja nu gaala, J beden mine Spåmänn in före mäg gå, Mäg löstar alt med dem at taala.
" De Spåmänn de träda i Sängeståfwan in På präcktigaste wijs som de kunne. Å alle va de klädde i räf- å sabelskin, Herr Pädar uppå sängen de funne.
Karl XII fältmarsch:
Marsch, bussar! gån på uti Herrans namn,
Spännen hanen friskt upp, läggen sedan ivrigt an,
Given fyr, bräcken av, tan pliten uti hand,
Gån på! frukten ej varken mord eller brand.
Gån på för vårt fädernesland!
Att våga sitt liv för sin konung och släkt,
Det är både Gudi och människom täckt,
Därför ska vi käckt,
I vår blå dräkt,
Gå på, stå, dunka och slå,
Ja, dem klå alla så,
Att de, döda, ligga neder som strå.
Fast litet förskräcker oss fiendens hop,
Skönt han skulle komma med mordiskt skri och rop,
Med sina stolta bussar, till oändeligt tal,
Till häst och till fot över berg och dal;
Dock göra de oss intet kval.
Ty himlen, som vet att vår sak han är god,
Han giver oss styrka av krafternas flod
Och styrker vårt blod
Till ett oändeligt mod,
Så att man kan spörja försann,
Huru städer och land
Bliva frälsta genom vår tappra hand.
Hallå! Mina bussar! hör trumman hon går,
Valthornen de klinga, och marschen man nu slår.
I Svea landsens hjältar! I ställen eder opp,
Gån på! sluten väl uti fullan tropp,
Gån på med friskt mod och hopp!
Helt litet vi akta, att vi äro få,
I Gudi så äro vi många ändå.
Ja! låt oss gå på,
Och redeliga stå,
Så att vi måga si,
Huru de skola fly liksom bi.
Ännu står Gud Sveriges konung bi!
Hoppas att detta kan var till någon nytta.
Den andra heter Karl XII fältmarsch och även den skriven till minne av segern vid Narva. Texten är författad av generalen Magnus Stenbock.
Annars ligger det väl när till hands att man i fältlägren sjöng folkvisor från sin hembyggd eller populära skillingtryck. Om det fanns några speciella sånger för marschbruk vet jag inte.
Giöta kiämpavisa - Herr Pädar = Tsar Peter. Visan är skriven på dalsländska tror jag:
Herr Pädar han drömde en dröm om a Natt. Dä war alt om så weener ena Möja, Den wille han i sömnen så giärna taga fatt, Han nappa henne hårt i sin Slöija.
J hafwen dät wäll hördt, at CARL KUNG bar sårgian för hennar. Han nappa uthi Slöja, men kan troo ho streeta moot, Så Säng å sparlaka de bruste.
Hon sparka Herr Päder på sin ömskinna Foot, At han wackna där weed å swåra pusta.
Herr Pädar han säg utmä sängeståcken wree Alt uthi en oroligan dåwa: "Ey wet iag hwa mäg skadt nu i Nätterne tree, At iag alsinte orkade såfwa!" Herr Pädar han roopte til små-swännar två: "Mäg tyckes tuppa börja nu gaala, J beden mine Spåmänn in före mäg gå, Mäg löstar alt med dem at taala.
" De Spåmänn de träda i Sängeståfwan in På präcktigaste wijs som de kunne. Å alle va de klädde i räf- å sabelskin, Herr Pädar uppå sängen de funne.
Karl XII fältmarsch:
Marsch, bussar! gån på uti Herrans namn,
Spännen hanen friskt upp, läggen sedan ivrigt an,
Given fyr, bräcken av, tan pliten uti hand,
Gån på! frukten ej varken mord eller brand.
Gån på för vårt fädernesland!
Att våga sitt liv för sin konung och släkt,
Det är både Gudi och människom täckt,
Därför ska vi käckt,
I vår blå dräkt,
Gå på, stå, dunka och slå,
Ja, dem klå alla så,
Att de, döda, ligga neder som strå.
Fast litet förskräcker oss fiendens hop,
Skönt han skulle komma med mordiskt skri och rop,
Med sina stolta bussar, till oändeligt tal,
Till häst och till fot över berg och dal;
Dock göra de oss intet kval.
Ty himlen, som vet att vår sak han är god,
Han giver oss styrka av krafternas flod
Och styrker vårt blod
Till ett oändeligt mod,
Så att man kan spörja försann,
Huru städer och land
Bliva frälsta genom vår tappra hand.
Hallå! Mina bussar! hör trumman hon går,
Valthornen de klinga, och marschen man nu slår.
I Svea landsens hjältar! I ställen eder opp,
Gån på! sluten väl uti fullan tropp,
Gån på med friskt mod och hopp!
Helt litet vi akta, att vi äro få,
I Gudi så äro vi många ändå.
Ja! låt oss gå på,
Och redeliga stå,
Så att vi måga si,
Huru de skola fly liksom bi.
Ännu står Gud Sveriges konung bi!
Hoppas att detta kan var till någon nytta.
-
Tomas Ibsen
- Medlem
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
- Ort: Gotland.
- Kontakt:
Har bara hört Ultima Tuleversionen. Någon som har "originalversionen"?CRS skrev:Du tänker kanske på Esaias Tegnérs "Karl XII" från 1818:
Kung Karl, den unge hjälte,
han stod i rök och damm.
Han drog sitt svärd från bälte,
och bröt i striden fram.
"Hur svenska stålet biter,
kom låt oss pröva på.
Ur vägen, moskoviter,
friskt mod, I gossar blå!"
Och så vidare...
