Och i slutänden så byggde säkerligen (inte minst) den svenska officersstaben upp den där farliga självsäkerhetskänslan som så många arméer har gjort i historien. Där man var beredd att skicka armén i famnen på fan själv i slutändan i säker insikt om seger... Så jag tror nog att man tummade lite på rekognoseringar och djupgående planering, och lade sin tilltro på "våra käcka gossar".
Det är dock ingenting jag påstår, utan bara något jag personligen fått intrycket av efter allt jag läst under mina år... Jag kan ju ha åt helvete fel också
...rättar till själv...