1773(Uppsala län, enl det gamla länsindelningen)
#Reservation för vissa fel#
Jag tänker bifogar hur det såg ut i de socknar som på den tiden tillhörde Uppsala län och är uppdelat i fyra delar p g a sockenantalet på drygt 90 socknar med inklusive de kyrkor som fanns i städerna Enköping och Uppsala. Det är sammanställning med folkmängd såväl före som efter det svåra svältåret 1773, samt demografiska värderna. Om nån vill komma med liknande så är de socknar från Uppsala län upptagna av mig.
De finns i bokstavsordning och bjuder på en sammanställning av de socknar som då låg i Uppsala län.
Stefan Lundgren
DEL 1
ALUNDA
79 födda mot 75 döda, de främsta dödsorsakerna "var nervfeber el hetsig feber" 19 och 10 avlidna i rödsot(dysenteri). Det verkar som att det svåra svältåret inte drabbade socknen så hårt eftersom födelseöverskottet var på fyra individer. År 1773 hade socknen 2 343 invånare och det verkade som att Alunda inte drabbades av det svåra svältåret.
BALINGSTA
De demografiska värderna för denna Hagunda-socken var 1772 19 födda/21 döda/2 och 1773 års dem värden var 11/25/2. För dessa år var sockens befolkning 480 invånare 1772 och 472 invånare året efter. Det verkar som att Balingsta inte drabbades av svältåret och hade ringa tal med de sjukdomar som brukar betraktas som svältsjukdomar.
BISKOPSKULLA
År 1772 hade socknen 583 invånare och året efter 551 invånare, verkar som Biskopskulla drabbades av svältnöden som var i västra Uppland. Året 1773 hade Biskopskulla följande demografiska tal: 12 födda/64 döda/10 vigda. Om man räknar med födelse- och dödstalen för detta år så hade socknen 21 o resp 116. De vanligaste dödsorsakerna var "hetsig feber/nervfeber" 24 och lungsot 10. Förutom nervfeber så drabbade även människorna också av tuberculos.
BJÖRKLINGE
Såg ut att bli drabbas av de stora svältåret eftersom antalet döda var 55 individer i jämförelse med 21 födda. År 1773 hade Björklinge 1 025 invånare och folkmängden hade blivit reducerat med 34 individer från föregående år. Jämför man invånarantalet så hade socknen inte så värst folkminskning.
BOGLÖSA
Endast folkmängdsredogörelse och mortalitetsrapport för året 1772, därmed gick det inte att se hur Boglösa blev drabbad. Detta år hade Boglösa 722 individer.......Inga mortalitetsrapporter kom från Boglösa mellan 1772-1775. År 1775 var folkmängden på 767 personer och verkar som följande orsaker.
1) Svältåret inte drabbades så hårt.
2) Möjligen att det var svårt år i Boglösa, men hade födelseöverskott och en viss form av flyttningsvinst för åren 1773 och 1774.
(BOND) ARNÖ
En ö i Mälaren som innehöll en socken som senare blev upptagen i Kungs-Husby. Ön ligger strax söder om Trögds fastland öster om Enköping. År 1772 hade socknen 291 invånare och året efter 288 som betyder att folkmängden var obetydllg. Titta man på de demografiska värderna så var det följande:
1772: 9 födda, 20 döda o 2 vigda
1773: 6 födda, 22 döda o 5 vigda
De vanligaste dödsorsakerna 1773 var:
Hetsig feber el nervfeber: 8
Olycka: 4
Under vintern 1773 så gick fyra män under isen när de antagligen var ute på en fisketur. Annars så drabbades Arnö lite grann av svältåret, men kunde hålla en jämn invånarantal under de svåra åren i början på 1770-talet.
BRED
En socken i västra Uppland som hade 667 invånare 1772 och 623 invånare året efter. Det var just i detta område som drabbades väldigt hårt av den lågkonjunktur som rådde. År 1773 var födelsetalet på 24 och dödstalet på 106, födelseunderskottet var på 49 individer för detta år.
BRO
Bro hade ingen folkräkning 1773 däremot var det så 1772 och 1775, folkmängden var då 753 och respektive 761. De demografiska värderna var 1772 med 25 födda, 42 döda och 6 vigda; 1773 hade värderna 17/61/7. År 1774 var värderna 29/20/9 vilket det betyder att det började att vändas snabbt hos denna socken som numera ligger i Stockholms län.
BÄLINGE
1773 så föddes det 39 barn och 100 personer som avled, det såg ut att svälten drabbade Bälinge ganska så hårt. 41 personer dog av nervfeber eller hetsig feber, tolv gamlingar dog av ålderdomsbräcklighet. Bälinge hade 1772 ett inv-antal på 1900 personer och året efter var folkmängen på 1 839.
BÖRJE
Folkmängd: 768 inv 1772 och 788 invånare året efter, eftersom det var en ökning så är det värt att ta med 1775 års folkräkning: 757 invånare. Mycket tyder på att Börje socken hade problem vid ett senare tillfälle än under 1773.
DALBY
Var inte med när Tabellverket samlade ihop material till Sveriges första egentliga folkräkning 1749, den första som kom var en mortalitetsrapport 1768. Dalby lämnade in en mortalitetsrapport 1771 och 1774 medan den första folkräkningsprotokollet kom 1775. Av denna anledning så går det inte att se hur Dalby blev drabbad under svältåret 1773.
DANMARK
År 1772 hade Danmark en folkmängd på 1 096 personer och året efter 1 068 invånare. Folkminskningen var då på 28 individer. De demografiska värderna 1773 var 21 födda, 60 döda och 13 par gifte sig medan 22 upplöstes igenom den ena eller båda makarnas död. Tio personer dog av lungsot, 15 av "hetsig feber", åtta av rödsot och fem av ålderdom.
DANNEMORA
Dannemora hade en folkmängd på 956 invånare 1772 och 934 för år 1773. Socken påvisade en folkminskning och svälten drabbade även denna socken i norduppland. År 1773 föddes 19 barn, 35 dog och sju par gifte sig. Det visar att svälten drabbade socknen relativt hårt, men svälten drabbade inte norduppland så hårt som de värsta delarna.
ENKÖPINGS STADSFÖRSAMLING
År 1772 hade Enköping sf 1 152 personer och året efter 1 155 personer, en ökning på tre personer. Det var socknarna norr om staden som drabbades hårt av svältåret 1773. De demografiska värderna för året 1773 var 38 födda, 82 döda och 14 giftemål. Men församlingen hade antagligen en viss form av flyttningsvinst från andra socknar i området eftersom folkminskningen var obetydlig.
ENKÖPINGS-NÄS
År 1772 hade socknen 675 invånare och 1773 var inv-antalet på 611 personer. Mortalitetsrapporten för året 1773 hade följande värden: 17 födda/27 döda/tre par gifte sig medan tio äktenskap upplöstes igenom döden.
FILM
År 1772 var folkmängden på 1 229 personer och året efter på 1 273 personer. En ökning som snarast berodde på migratoriska orsaker eftersom Film hade gruvan i Dannemora inom sin sockengräns. Sockennamnet Dannemora ligger cirka en mil väster om själva orten Dannemora. De demografiska värderna för Dannemora var 35 födslar/32 dödsfall och sex giftermål. Hushållsstorleken var något mindre i gruvsocknar än rena jordbrukssocknar, året 1773 hade Film en hushållstäthet på 5,84 per hushåll.
FITTJA
Hade 329 personer 1772 och 316 invånare året efter, de demografiska värderna var 1773 10 födslar/13 dödsfall och 4 gifta par. Dödsfallen orsakades av hela sju fall av lungsot, vilket det betyder att tuberkulosen var ansträngande för befolkningen under detta år. Det verkade som att socknen klarade sig undan de värsta svältkatastrofen eftersom det var inga dödsorsaker som tydde på det.
FRÖSLUNDA
Denna lilla socken utanför dagens Örsundsbro hade 1772 ett inv-antal på 409 personer fördelade på 67 hushåll(storleken var 6,10). År 1773 var befolkningen nere på 389 personer som tyder på att folkminskningen var ganska så påtaglig. År 1773 föddes det fyra barn, 42 personer avled och sex par ingick äktenskap. Det var sexton barn under tio år som dog och 15 äktenskap som upplöstes igenom döden i Fröslunda. 25 personer dog av fläckfeber.
FUNBO
900 personer bodde i socken 1772 och året efter hade denna siffra ökat med 41 personer. I socknen finns herrgården Halkved samt ett par andra större gårdar som betydde att det var mer eller mindre mobilitet hos dessa gods.
