50 år sedan Franco dog

[hilbert]

I dagarna är det 50 år sedan Franco dog.
Nathan Shachar skriver om hur Spanien såg ut 1975 och övergången till demokrati som tydligen skedde med hjälp av en intressant allians bestående av kungen, den spanske kommunistledaren och tidigare frankister.

Trots sin förbenade antikommunism var Francos Spanien ingen marknadsekonomi. Företagen, fackförbunden och bankerna gick i statens ledband. Det skröpliga näringslivet var omgärdat av tullar. Också folk med jobb var fattiga. I Madrids tunnelbana, i rusningstiden, såg jag aldrig någon som nådde upp till mina 181 centimeter. Jag drog slutsatsen att spanjorer var ett kortväxt folk. Men i dag är unga spanjorer lika långa som svenskar. Deras litenhet 1975 var inte medfödd, utan sviterna av brist och nöd.
==
Utan kungen är det svårt att se hur Spaniens mirakel – övergången från tyranni till demokrati på några få år – skulle ha gått till. Hans partners i projektet var den landsflyktige kommunistledaren Santiago Carillo, som återvände i hemlighet i februari 1976, och två frankister: juridikprofessorn och kungens forne lärare Torcuato Fernández-Miranda, och Adolfo Suárez, som skulle bli landets förste valde premiärminister.

.

https://www.dn.se/varlden/nathan-shacha ... ot-frihet/

[Patrik Öbrink]

Läste lite om folkomröstningen om konstitutionen 1978.

Noterar att störst andel nej-röster lades i norra Spanien. I Baskien röstade var fjärde väljare nej (jämfört med t.ex. 4.5% på Kanarieöarna och 8% totalt i riket). Navarra sticker också ut.

Även när det gäller valdeltagande sticker Baskien ut som enda provins med under 50% - 44.65%. Galicien ligger också lågt med lite drygt 50%. Totalt i riket var det 67%.

Vad jag förstått hade Franco starkast stöd i provinser som Navarra, Galicien, Castilla la Vieja, León och Aragonien, så att en större andel röstade nej där förvånar föga. Samtidigt som jag förstår att det inte var en folkomröstning om Franco.

Men Baskien var väl inget Francofäste? Så kanske kan man tänka sig att misstron mot centralmakten i Madrid låg bakom resultatet där?

[Femtiotrean]

Precis!

Baskerna avstod i stort sett från att rösta mot den spanska konstitutionen från 1978 eftersom baskiska nationalistpartier, som Herri Batasuna, hävdade att den infördes utan baskisk inblandning och förnekade det baskiska folkets rätt till självbestämmande. Den höga röstnedläggningsgraden i Baskien återspeglade uppfattningen att den nya konstitutionen var en fortsättning på frankismen, inte ett rent brott som gav tillräckligt självstyre, där vissa baskiska nationalister sökte en mer fullständig separation.

Brist på inflytande: Baskiska nationalistpartier, inklusive det baskiska nationalistpartiet (PNV), stödde nedläggningen eftersom de ansåg att konstitutionen tvingades på regionen utan tillräckligt baskiskt inflytande.

Förnekande av självbestämmande: Ett centralt argument var att konstitutionen inte erkände det baskiska folkets rätt till självbestämmande, ett centralt mål för många baskiska nationalister.

Francismens kontinuitet: Vissa såg konstitutionen som en "reform av frankismen" snarare än ett "rent brott", vilket innebar att den inte gick tillräckligt långt i att avveckla den gamla regimens strukturer och ge verkligt självstyre.

Krav på större autonomi: Omröstningen återspeglade utbredda krav på större autonomi och nedmontering av den nationella polisstyrkan, som av vissa sågs som en repressiv kraft.


Resultatet blev en mycket hög röstnedläggningsgrad i Baskien, trots att resten av Spanien med överväldigande majoritet röstade för konstitutionen.

[a81]

Det speciella med Spanien är väl att det har gått så bra efter Francos död. Demokratin verkar vara stabil och ekonomin har väl gått ganska OK.

[Hans]

Är det så speciellt med Spanien, jag tänker spontant på Portugal.

MVH

Hans

[a81]

Är väl speciellt för Spanien och Portugal kanske...?

Spanien 1975 liknande väl i viss mån Tyskland 1918 eller Sovjetunionen 1991. Man kan undra varför demokratiseringen lyckas ibland och ibland inte.

Man brukar beteckna Francos Spanien som auktoritärt men inte totalitärt. Kanske spelar det en viss roll? Det fanns väl ändå en viss pluralism och kontakter med omvärlden (massor av turister från demokratiska länder). Samtidigt gällde väl det också Titos Jugoslavien, men där blev det ändå krig och splittring...

[Hans]

Intressant jämförelse då bägge länderna är ett pussel av olika folkgrupper. I ena fallet med olika religioner och i bägge fallen med olika språk. Den stora skillnaden var väl att Jugoslavien var ett ganska nylagt pussel som dessutom var drabbat av ett världskrig medans pusslet Spanien var lagt för länge sedan.

MVH

Hans

[hilbert]

Spanien 1975 liknande väl i viss mån Tyskland 1918 eller Sovjetunionen 1991. Man kan undra varför demokratiseringen lyckas ibland och ibland inte.

Man brukar beteckna Francos Spanien som auktoritärt men inte totalitärt. Kanske spelar det en viss roll? Det fanns väl ändå en viss pluralism och kontakter med omvärlden (massor av turister från demokratiska länder). Samtidigt gällde väl det också Titos Jugoslavien, men där blev det ändå krig och splittring...

Det kanske hade betydelse att det i Spanien fortfarande fanns ett levande minne av en tid då landet var demokratiskt.

[adlercreutz]

Det skedde ju rätt blodiga terrorattacker även om det aldrig blev ett regelrätt krig.

Sen måste man väl ändå beteckna större delen av f.d. Jugoslavien som demokratiskt idag, så jag skulle väl vilja påstå att demokratiseringen lyckats där också även om det blev betydligt svårare.

[a81]

Ja, Spanien har en mycket längre historia än vad Jugoslavien hade. Förmodligen kände ändå ganska många katalaner och basker ett slags lojalitet mot staten Spanien. Spanien bildades under senmedeltiden påminner väl lite om hur Norden hade sett ut om Kalmarunionen hade funnits kvar. Skillnaden är att läskunnigheten slog igenom mycket tidigare i Nordeuropa och att man säkert idag hade skrivit något slags standardiserad danska i hela Norden (plus finska regionalt). Jfr svensk variant av bokmål...

Sedan var ju inbördeskriget rätt nära i tiden 1975 (slutade "bara" 36 år tidigare). Jag tänker att man till varje pris ville undvika en upprepning. Typ hälften av den vuxna befolkningen i Spanien 1975 måste ha haft minnen av kriget.

Håller med om att det verkar ha utvecklats rätt bra i f.d. Jugoslavien den senaste decennierna. Länderna är väl numera mer eller mindre fullvärdiga demokratier allihopa.

[sveahk]

Ja, Spanien har en mycket längre historia än vad Jugoslavien hade. Förmodligen kände ändå ganska många katalaner och basker ett slags lojalitet mot staten Spanien. Spanien bildades under senmedeltiden påminner väl lite om hur Norden hade sett ut om Kalmarunionen hade funnits kvar. Skillnaden är att läskunnigheten slog igenom mycket tidigare i Nordeuropa (Min fetstil) och att man säkert idag hade skrivit något slags standardiserad danska i hela Norden (plus finska regionalt). Jfr svensk variant av bokmål...

Sedan var ju inbördeskriget rätt nära i tiden 1975 (slutade "bara" 36 år tidigare). Jag tänker att man till varje pris ville undvika en upprepning. Typ hälften av den vuxna befolkningen i Spanien 1975 måste ha haft minnen av kriget.

Håller med om att det verkar ha utvecklats rätt bra i f.d. Jugoslavien den senaste decennierna. Länderna är väl numera mer eller mindre fullvärdiga demokratier allihopa.

Hmmm, kan du utveckla det påståendet - har du källor på det?

Hans K

[loop]

Den spanska författningen är ju decentralistiskt inriktad. Och det var ett kuppförsök 81, som det talas rätt lite om.
Sen var nog revolutionen i Portugal året innan en viktig faktor.

Att Baskien är uppdelat på två länder, har haft betydelse.

Ex-Jugoslavien och demokratin är intressant. Bosnien, Kosovo och Serbien är väl sisådär. Serber har ju en historia i att bli osams med sina grannar.

[a81]

Ja, Spanien har en mycket längre historia än vad Jugoslavien hade. Förmodligen kände ändå ganska många katalaner och basker ett slags lojalitet mot staten Spanien. Spanien bildades under senmedeltiden påminner väl lite om hur Norden hade sett ut om Kalmarunionen hade funnits kvar. Skillnaden är att läskunnigheten slog igenom mycket tidigare i Nordeuropa (Min fetstil) och att man säkert idag hade skrivit något slags standardiserad danska i hela Norden (plus finska regionalt). Jfr svensk variant av bokmål...

Sedan var ju inbördeskriget rätt nära i tiden 1975 (slutade "bara" 36 år tidigare). Jag tänker att man till varje pris ville undvika en upprepning. Typ hälften av den vuxna befolkningen i Spanien 1975 måste ha haft minnen av kriget.

Håller med om att det verkar ha utvecklats rätt bra i f.d. Jugoslavien den senaste decennierna. Länderna är väl numera mer eller mindre fullvärdiga demokratier allihopa.

Hmmm, kan du utveckla det påståendet - har du källor på det?

Hans K

Nej, inga källor, men jag tänker att det finns paralleller till andra gamla länder med olika språk. Splittringen brukar vara större i länder som skapats i mera modern tid (1800-/1900-tal) som Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Belgien.

[adlercreutz]

Jag tror det var det här med läskunnigheten som åsyftades.

En snabb sökning gav den här Unesco-rapporten, på sida 9 finns en intressant karta. År 1900 verkar läskunnigheten vara närmast total i de nordiska länderna (Finland undantaget) men mycket lägre på den iberiska halvön.

https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/p ... .locale=en

[Hans]

Nej, inga källor, men jag tänker att det finns paralleller till andra gamla länder med olika språk. Splittringen brukar vara större i länder som skapats i mera modern tid (1800-/1900-tal) som Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Belgien.

Fast där har vi en extrem stor strid i samband med skilsmässan, en ytterst (i mitt tycke onödig) vänlig skilsmässa där parterna är fortfarande goda vänner samt ett äktenskap som håller även om det är lite smågräl ibland.

MVH

Hans