När kom UK på att imperiet skulle skrotas?

[Gerrgul]

De blodiga kolonialkrigen blev i längden för kostsamma, trots temporära militära segrar.

[von Adler]

Redan innan 1:a världskriget var britterna på väg att "avveckla" stora delar av imperiet. Home Rule och/eller Dominion för de utvecklade kolonierna, lokalt självstyre och protektoratstatus för de mindre utvecklade. De flesta kolonierna kostade mer än de smakade och dessa ville man bli av med uppgiften att försvara och upprätthålla ordning i.

Sen kom 1:a världskriget och man la ner mycket pengar och blod på att försvara kolonierna och erövra fiendens, och plötsligt gick det prestige i frågan och man kunde inte politiskt släppa dem ifrån sig.

[masase]

Så, ekonomer hade uppenbarligen förstått redan 1945, men det är lätt att förstå politikerna: de kan ju inte bara packa ihop sitt imperium.

Man kan också jämföra med Sovjetunionens fall.

UK hade helt enkelt inte ekonomiska muskler att behålla imperiet och de två världskrigen snabbade på processen.

En intressant fråga är när blev UKs imperie olönsamt? Under uppbyggnadsfasen så var det väl generellt lönsamt speciellt delen som sköttes av det Ostindiska kompaniet?

Var opiumkriget last hurray för lönsam kolinialism?

[cats]

En intressant fråga är när blev UKs imperie olönsamt?

Kolonierna blev olönsamma av flera skäl:


Främst var att det blev högre kostnader att vara kolonialmakt. Underhåll och administration av kolonierna blev allt dyrare, särskilt efter andra världskriget när Storbritannien och andra kolonialmakter stod inför ekonomiska svårigheter.
En modernare värld ställde större krav på infrastruktur. Investeringar i infrastruktur i kolonierna krävde stora resurser, vilket minskade den ekonomiska vinsten.

Det fanns också politiska och sociala faktorer som dränerade ekonomin.

Ökande krav på självständighet och nationalistiska rörelser i kolonierna gjorde det svårt att upprätthålla kontrollen utan betydande kostnader och konflikter.

Efterkrigstidens globalisering påverkade också ekonomin eftersom förändrade handelsmönster minskade behovet av koloniala råvaror och marknader i världen.

Efter andra världskriget ökade också det internationella trycket för avkolonialisering, särskilt från USA och Sovjetunionen, vilket gjorde det politiskt ohållbart att behålla kolonierna.

[cats]

Sen kan man inte säga att de skrotat kolonierna helt och hållet. Det är endast sju länder (om jag räknat rätt) av de forna kolonierna som inte är med i Commonwealth of Nations idag. Bland annat Irland lämnade organisationen vissst i slutet av 40-talet.

Sen har man omfattande handel och investeringar kvar i de forna kolonierna. Brittiska företag fortsätter och investerar i de här länder, och det finns omfattande handel mellan dem. Samma gäller för övrigt också många andra forna kolonialmakter, som har stora intressen i bl.a gruvindustrin. När vi besökte dåvarande Zaire, nuvarande Kongo, var vi och besökte en koppargruva, som ägdes till stora delar av Belgiska intressenter.
Storbritannien har fortfarnade bilaterala avtal med många av sina tidigare kolonier, vilket inkluderar samarbete inom försvar, säkerhet och diplomati.
Vissa tidigare kolonier delar fortfarande institutioner med Storbritannien, som rättssystem och parlamentariska strukturer, vilket underlättar fortsatt samarbete.
Storbritannien har också försvarsavtal med flera tidigare kolonier och deltar i gemensamma militärövningar och säkerhetssamarbeten.
Det här är exempel på mekanismer som har hjälpt Storbritannien att behålla ett visst inflytande och samarbete med sina tidigare kolonier, även om de nu är självständiga stater.

[koroshiya]

Kolonierna blev olönsamma av flera skäl:
...

Den brittiske grundidén hade varit att använda områdena som produktionscentrum med så billig administration som möjligt. Även om man inte skall överdriva skillnaderna tänkte man annorlunda i Frankrike. Där var "civilisationsprojektet" viktigare, och deras kolonier blev väl därför relativt sett något dyrare.

Japan bytte sina tankar om kolonierna med tiden. Till en början satsade de på att producera billigt socker och sådant. Inspirationen kom från UK och USA, och en första testbänk var Hokkaido, där en amerikan undersökte ön och dess möjligheter.

https://en.wikipedia.org/wiki/Sapporo_A ... al_College

I slutet var nog istället den japanska politikens mål för Korea och Taiwan att de skulle bli vanliga japanska provinser. I början av 1900-talet hade några japaner också reagerat på att vissa utställda människor egentligen inte var så annorlunda.

Poängen jag försöker komma fram till är att tankarna utformar politiken, och om kolonin "bara" är ett ställe för billig produktion, är det nog mycket lättare att släppa den, än om man också känslomässigt har investerat mycket.

Vad gäller UK kan man väl där fundera över varför man kom fram till en lösning med Dominions. Det måste ha funnits flera olika skäl.