44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
-
- Stödjande medlem 2023
- Inlägg: 9800
- Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
- Ort: Västerbotten
44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Bakgrund
Den 22:a oktober 1946 seglar en brittisk konvoj upp genom den efter kriget minröjda rännan i den trånga Corfu-kanalen som skiljer den grekiska ön Corfu från Albaniens kust. På smalaste stället är sundet endast ca 2 kilometer brett, men det räknas som internationellt vatten och ger därför internationell sjöfart rätten att passera. Eskaderns flaggskepp är HMS Mauritius och den består i övrigt av kryssaren HMS Leander och jagarna HMS Volage och HMS Saumarez. Man har alldeles nyss lämnat hamnen på Corfu och ska egentligen söderut men har av Amiralitetet fått order om att gå norrut genom den trånga delen för att visa Albanerna att man har den rätten. Nu ska man minsann lära albanerna hur man uppför sig, ja så var faktiskt planen.
Ungefär ett halvår innan hade förvåningen varit mycket stor på en annan eskader när albanskt kustartilleri helt oprovocerat öppnat eld mot de brittiska kryssarna HMS Superb och HMS Orion när de stävade norrut i den nyligen röjda rännan. Man observerar ett tiotal vattenkaskader i kryssarnas närhet och man gissar på att det kommer från 4-tums kanoner – man ökar snabbt farten och efter en stund blir avståndet för stort och nedslagen blir längre och längre bort. Så här ska väl inte en outvecklad stat bete sig mot The Royal Navy? Normalt hade man väl bestraffat de uppstudsiga direkt men Albanien och Enver Hoxha har mäktiga vänner – vidare är inte Royal Navy och Clement Atlees regering heller samma som på Nelsons tid.
Tillbaka till oktober och vår eskader som ser detta som ett rent rutinuppdrag. Plötsligt bryts tystnaden när en mina exploderar strax för om bryggan på HMS Saumarez, eldsflammor syns både om babord och styrbord och skadorna är stora i hennes inre. Ena pannrummet med dess personal är helt utslaget och vattenfyllt.
Med saltvatten i pannorna så är Saumarez snart helt manöveroduglig och driver mot den albanska kusten, det enda positiva är att röken från de våldsamma inre bränderna för tillfället leder bort från fartyget. HMS Volage får order att bogsera Saumarez och först efter att kopplat Saumarez med aktern före så fungerar bogseringen och man påbörjar den långsamma resan tillbaka till säker hamn på Corfu. Man sätter även ett provisoriskt segel i aktern på Saumarez för att minska hennes vobblande i sjön. Plötsligt smäller det till ombord på HMS Volage och nu är det en stor del av fören som är borta med stora förvridna metalldelar hängande mot vattenytan.
Efter många om och men kan Volage som har framdrivningsmaskineriet intakt återuppta bogseringen, men denna gång så går de båda skeppen med aktern före. HMS Volage kör in i aktern på HMS Saumarez, kopplar bogservajrar, levererar elström och brandslangar och man backar mot Corfu. Även andra brittiska örlogsfartyg strömmar till för att ta hand om sårade och hjälpa till med släckningsarbetet. Någon elak tunga ombord på dessa fartyg döper om det tätt sammansvetsade ekipaget till HMS Sausage vilket inte gillas av befälet.
Efterspel: Britterna kan efter att man senare sveper hela kanalen ganska snart konstatera att det handlar om tyska minor av den största sorten. Dock konstaterar man att de knappast kan ha legat i vattnet mer än högst någon månad. Under det rättsliga efterspelet vid domstolen i Haag nekar Albanien till någon kännedom om det hela och minorna har man ingen aning om. Man hävdar till och med att det är britterna som lagt ut dem under den operation där man svepte sundet, dvs. långt efter att minorna redan orsakat skada. Britterna är medvetna om att albanerna knappast haft egna resurser att lägga ut minfältet och misstankarna faller snart på Titos Jugoslavien, dels har man de som vanligt utförliga tyska förteckningarna på antalet minor och typer som efterlämnats vid reträtten från Jugoslavien. Dels är de svepta minorna märkta med samma typ av hakkors som jugoslaverna märkte ut dem med. Och slutligen lyckas man få fram ett trovärdigt vittne som kan belägga när och av vilka jugoslaviska fartyg som utförde minutläggningen.
Dödsoffren blir totalt 44 döda och minst lika många svårt sårade brittiska sjömän. De blev bortglömda krigsoffer under fredstid när deras fartyg befann sig på vatten där internationell sjöfart har rätt att befinna sig, men där en fientlig krigshandling avslutade de unga männens liv. 1946 var alla krigströtta och det fanns andra problem att hantera än att riskera nya dyra militära operationer. Åtminstone i de demokratiska länderna, inte minst i Storbritannien fanns det också ett starkt stöd för den kommunistiska saken.
Naturligtvis stöds den albanska sidan av Sovjetblocket genom hela processen. Polens representant i den ”neutrala” undersökningskommissionen” stödjer naturligtvis den albanska saken, och den senare mycket kände Andrej Gromyko talade i timtal i FN -huset till albanernas försvar. Albanien dömdes trots allt till slut att betala ett stort skadestånd till Storbritannien men dessa pengar betalades aldrig ut. Först 1992 återupptogs de diplomatiska förbindelserna mellan länderna.
Frågeställning:
Min frågeställning är naturligtvis vad syftet var med denna minering? Jag har svårt att tro att Albanien och Enver Hoxha kom på och gjorde detta på egen hand. Även om Jugoslaverna försåg dem med fartyg och Know-how så har jag lika svårt att förstå deras syfte i så fall.
För några månader sedan tvingades/lurades ett civilt kommersiellt flygplan ner på Minsk flygplats för att de skulle kunna gripa en oppositionell i exil - och jag är övertygad om att Ryssland hade ett finger med i det spelet. I våras genomförde Ryssland en mycket stor militärövning nära den ukrainska gränsen och många bedömare menade att det var för att pröva den nye amerikanske presidenten. Jag undrar därför om inte denna åtgärd 1946 var en liknande testballong från Moskva som utförs av klient och som skulle pröva handlingsförmågan hos efterkrigstidens brittiska Labourregering, och kanske om USA skulle lägga sig i? Om det var så blev de säkert nöjda. Den brittiska reaktionen var i bästa fall lite besvärad och uppenbart defensiv, kanske förväntat med en Labourregering istället för Churchill? Hursomhelst kan jag inte hitta någon annan vettig förklaring till att man i fredstid minerar ett sund så nära den egna kusten. Kanske man trodde sig komma undan med att det var gamla tyska minor? Men tyskarna förde noggrann bokföring och hade aldrig minerat Corfu-kanalen under kriget.
Den 22:a oktober 1946 seglar en brittisk konvoj upp genom den efter kriget minröjda rännan i den trånga Corfu-kanalen som skiljer den grekiska ön Corfu från Albaniens kust. På smalaste stället är sundet endast ca 2 kilometer brett, men det räknas som internationellt vatten och ger därför internationell sjöfart rätten att passera. Eskaderns flaggskepp är HMS Mauritius och den består i övrigt av kryssaren HMS Leander och jagarna HMS Volage och HMS Saumarez. Man har alldeles nyss lämnat hamnen på Corfu och ska egentligen söderut men har av Amiralitetet fått order om att gå norrut genom den trånga delen för att visa Albanerna att man har den rätten. Nu ska man minsann lära albanerna hur man uppför sig, ja så var faktiskt planen.
Ungefär ett halvår innan hade förvåningen varit mycket stor på en annan eskader när albanskt kustartilleri helt oprovocerat öppnat eld mot de brittiska kryssarna HMS Superb och HMS Orion när de stävade norrut i den nyligen röjda rännan. Man observerar ett tiotal vattenkaskader i kryssarnas närhet och man gissar på att det kommer från 4-tums kanoner – man ökar snabbt farten och efter en stund blir avståndet för stort och nedslagen blir längre och längre bort. Så här ska väl inte en outvecklad stat bete sig mot The Royal Navy? Normalt hade man väl bestraffat de uppstudsiga direkt men Albanien och Enver Hoxha har mäktiga vänner – vidare är inte Royal Navy och Clement Atlees regering heller samma som på Nelsons tid.
Tillbaka till oktober och vår eskader som ser detta som ett rent rutinuppdrag. Plötsligt bryts tystnaden när en mina exploderar strax för om bryggan på HMS Saumarez, eldsflammor syns både om babord och styrbord och skadorna är stora i hennes inre. Ena pannrummet med dess personal är helt utslaget och vattenfyllt.
Med saltvatten i pannorna så är Saumarez snart helt manöveroduglig och driver mot den albanska kusten, det enda positiva är att röken från de våldsamma inre bränderna för tillfället leder bort från fartyget. HMS Volage får order att bogsera Saumarez och först efter att kopplat Saumarez med aktern före så fungerar bogseringen och man påbörjar den långsamma resan tillbaka till säker hamn på Corfu. Man sätter även ett provisoriskt segel i aktern på Saumarez för att minska hennes vobblande i sjön. Plötsligt smäller det till ombord på HMS Volage och nu är det en stor del av fören som är borta med stora förvridna metalldelar hängande mot vattenytan.
Efter många om och men kan Volage som har framdrivningsmaskineriet intakt återuppta bogseringen, men denna gång så går de båda skeppen med aktern före. HMS Volage kör in i aktern på HMS Saumarez, kopplar bogservajrar, levererar elström och brandslangar och man backar mot Corfu. Även andra brittiska örlogsfartyg strömmar till för att ta hand om sårade och hjälpa till med släckningsarbetet. Någon elak tunga ombord på dessa fartyg döper om det tätt sammansvetsade ekipaget till HMS Sausage vilket inte gillas av befälet.
Efterspel: Britterna kan efter att man senare sveper hela kanalen ganska snart konstatera att det handlar om tyska minor av den största sorten. Dock konstaterar man att de knappast kan ha legat i vattnet mer än högst någon månad. Under det rättsliga efterspelet vid domstolen i Haag nekar Albanien till någon kännedom om det hela och minorna har man ingen aning om. Man hävdar till och med att det är britterna som lagt ut dem under den operation där man svepte sundet, dvs. långt efter att minorna redan orsakat skada. Britterna är medvetna om att albanerna knappast haft egna resurser att lägga ut minfältet och misstankarna faller snart på Titos Jugoslavien, dels har man de som vanligt utförliga tyska förteckningarna på antalet minor och typer som efterlämnats vid reträtten från Jugoslavien. Dels är de svepta minorna märkta med samma typ av hakkors som jugoslaverna märkte ut dem med. Och slutligen lyckas man få fram ett trovärdigt vittne som kan belägga när och av vilka jugoslaviska fartyg som utförde minutläggningen.
Dödsoffren blir totalt 44 döda och minst lika många svårt sårade brittiska sjömän. De blev bortglömda krigsoffer under fredstid när deras fartyg befann sig på vatten där internationell sjöfart har rätt att befinna sig, men där en fientlig krigshandling avslutade de unga männens liv. 1946 var alla krigströtta och det fanns andra problem att hantera än att riskera nya dyra militära operationer. Åtminstone i de demokratiska länderna, inte minst i Storbritannien fanns det också ett starkt stöd för den kommunistiska saken.
Naturligtvis stöds den albanska sidan av Sovjetblocket genom hela processen. Polens representant i den ”neutrala” undersökningskommissionen” stödjer naturligtvis den albanska saken, och den senare mycket kände Andrej Gromyko talade i timtal i FN -huset till albanernas försvar. Albanien dömdes trots allt till slut att betala ett stort skadestånd till Storbritannien men dessa pengar betalades aldrig ut. Först 1992 återupptogs de diplomatiska förbindelserna mellan länderna.
Frågeställning:
Min frågeställning är naturligtvis vad syftet var med denna minering? Jag har svårt att tro att Albanien och Enver Hoxha kom på och gjorde detta på egen hand. Även om Jugoslaverna försåg dem med fartyg och Know-how så har jag lika svårt att förstå deras syfte i så fall.
För några månader sedan tvingades/lurades ett civilt kommersiellt flygplan ner på Minsk flygplats för att de skulle kunna gripa en oppositionell i exil - och jag är övertygad om att Ryssland hade ett finger med i det spelet. I våras genomförde Ryssland en mycket stor militärövning nära den ukrainska gränsen och många bedömare menade att det var för att pröva den nye amerikanske presidenten. Jag undrar därför om inte denna åtgärd 1946 var en liknande testballong från Moskva som utförs av klient och som skulle pröva handlingsförmågan hos efterkrigstidens brittiska Labourregering, och kanske om USA skulle lägga sig i? Om det var så blev de säkert nöjda. Den brittiska reaktionen var i bästa fall lite besvärad och uppenbart defensiv, kanske förväntat med en Labourregering istället för Churchill? Hursomhelst kan jag inte hitta någon annan vettig förklaring till att man i fredstid minerar ett sund så nära den egna kusten. Kanske man trodde sig komma undan med att det var gamla tyska minor? Men tyskarna förde noggrann bokföring och hade aldrig minerat Corfu-kanalen under kriget.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Stödjande medlem 2023
- Inlägg: 9800
- Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
- Ort: Västerbotten
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
När britterna svepte sundet någon månad senare kunde man konstatera att minorna inte legat länge i vattnet.
Efter att de brittiska jagarna gått på minorna så kom inga reaktioner alls från den albanska sidans kustbatterier någon kilometer bort. Under räddningsarbetet när Saumarez höll på att driva upp på kusten kom det en motorbåt med riktade kulsprutepistoler ut till jagarna, men de drevs bort.
Efter att de brittiska jagarna gått på minorna så kom inga reaktioner alls från den albanska sidans kustbatterier någon kilometer bort. Under räddningsarbetet när Saumarez höll på att driva upp på kusten kom det en motorbåt med riktade kulsprutepistoler ut till jagarna, men de drevs bort.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Redaktör och stödjande medlem 2024
- Inlägg: 29701
- Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
- Ort: Utrikes
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Intressant historia som jag inte kände till, tack.
MVH
Hans
MVH
Hans
-
- Redaktör och stödjande medlem 2024
- Inlägg: 11405
- Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
- Ort: schweiz
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Var mig också obekant - bra skrivet Amund!
Gjorde en snabbtrålning i den tyska litteraturen, men mer än det du beskrivit blev det inte. Intressant var att den italienska flottan under kriget uppenbarligen också bestyckades med tyska minor. Visste jag inte...
Hur kom nu de tyska minorna till Titos Jugoslavien? Under kriget hade, efter vad jag förstår, bara ett 60-tal tyska u-båtar sitt verkningsfält i Medelhavet, inga andra fartyg från Kriegsmarine - om det nu stämmer...? Och att de tyska ubåtarna transporterade mängder av minor förbi Gibraltar är mig obekant.
Alltså landvägen, vilket är plausibelt. Eller var det krigsbyte, som Tito fick av Sovjetunionen efter kriget - de verkade, som du skriver, "nya", utan vattenspår.
Ja, din bedömning av vem som kunde tänkas vara skuld till det hela, delar jag helt!
Mvh Hans K
Gjorde en snabbtrålning i den tyska litteraturen, men mer än det du beskrivit blev det inte. Intressant var att den italienska flottan under kriget uppenbarligen också bestyckades med tyska minor. Visste jag inte...
Hur kom nu de tyska minorna till Titos Jugoslavien? Under kriget hade, efter vad jag förstår, bara ett 60-tal tyska u-båtar sitt verkningsfält i Medelhavet, inga andra fartyg från Kriegsmarine - om det nu stämmer...? Och att de tyska ubåtarna transporterade mängder av minor förbi Gibraltar är mig obekant.
Alltså landvägen, vilket är plausibelt. Eller var det krigsbyte, som Tito fick av Sovjetunionen efter kriget - de verkade, som du skriver, "nya", utan vattenspår.
Ja, din bedömning av vem som kunde tänkas vara skuld till det hela, delar jag helt!
Mvh Hans K
-
- Medlem
- Inlägg: 1412
- Blev medlem: 09 sep 2018 20:36
- Ort: Umeå
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Hur involverade var britterna i det grekiska inbördeskriget år 1946? Kan det ha varit för att jävlas med sådana operationer på nåt sätt?
Under Labour kanske man inte var där och härjade så mycket, jag vet bara att man var involverad tidigare.
Under Labour kanske man inte var där och härjade så mycket, jag vet bara att man var involverad tidigare.
-
- Stödjande medlem 2023
- Inlägg: 9800
- Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
- Ort: Västerbotten
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Tack alla!
Storbritannien försökte verkligen pressa det fattiga Albanien på det skadestånd på ca 850.000 pund de slutligen ådömdes men de fick aldrig betalt. Britterna såg sin chans när det dök upp 350 ton av tyskarna stulet guld varav en del var albanskt guld som de lånat av Italien före kriget. Så detta guld var det alltså tre länder som ansåg att det tillhörde just dem - en internationell kommission kom fram till att det återfunna guldet var italienarnas.
Ja det är sant tänkte inte på hur de kom dit, men bör alltså ha skett landvägen. Mina uppgifter har jag fått från boken The Corfu Incident av Eric Leggett, och där kan man läsa att minorna var av typen GY som ska ha varit störst av alla under kriget och det ska ha lagts ut många av dessa i Medelhavet under kriget. Innehållande över "six hundred pounds of explosive" samt ha vägt över ett ton/styck. Tror den tyska benämningen kan vara EMC men har inte läst på riktigt.sveahk skrev: ↑23 aug 2021 14:07Hur kom nu de tyska minorna till Titos Jugoslavien? Under kriget hade, efter vad jag förstår, bara ett 60-tal tyska u-båtar sitt verkningsfält i Medelhavet, inga andra fartyg från Kriegsmarine - om det nu stämmer...? Och att de tyska ubåtarna transporterade mängder av minor förbi Gibraltar är mig obekant.
Alltså landvägen, vilket är plausibelt. Eller var det krigsbyte, som Tito fick av Sovjetunionen efter kriget - de verkade, som du skriver, "nya", utan vattenspår.
Albanerna (och jugoslaverna samt albanernas franske advokat) skyllde på Grekerna. Men britterna hade kommit över fullständiga tyska förteckningar med korrekt antal minor och typ per hamn i Medelhavet. Enligt dessa fanns det av typen GY 171 stycken i Trieste, omkring 300 i Fiume och inga typ GY alls i Grekland. Tito var vid denna tidpunkt mycket fientligt inställd mot Storbritannien som han menade gav bort Trieste till förlorarna Italien (enligt min mening var det där något som jag tror Stalin redan hade gjort upp om).adlercreutz skrev: ↑23 aug 2021 14:23Hur involverade var britterna i det grekiska inbördeskriget år 1946? Kan det ha varit för att jävlas med sådana operationer på nåt sätt?
Under Labour kanske man inte var där och härjade så mycket, jag vet bara att man var involverad tidigare.
Storbritannien försökte verkligen pressa det fattiga Albanien på det skadestånd på ca 850.000 pund de slutligen ådömdes men de fick aldrig betalt. Britterna såg sin chans när det dök upp 350 ton av tyskarna stulet guld varav en del var albanskt guld som de lånat av Italien före kriget. Så detta guld var det alltså tre länder som ansåg att det tillhörde just dem - en internationell kommission kom fram till att det återfunna guldet var italienarnas.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Redaktör och stödjande medlem 2024
- Inlägg: 11405
- Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
- Ort: schweiz
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
I detta sammanhang inte helt ointressant:
Den 18 augusti 1946, alltså två månader innan Korfu-incidenten, hade vi en kraftig explosion längre upp på Balkankusten, på stranden vid Vergarola, Pula. Vad som detonerade var ett lager av olika sorters ammunition som av de allierade svepts upp ur havet utanför Pula. 70 dog, hundratals skadade.
Pula var efter kriget ett inflammerat och politiskt stridsobjekt mellan Italien och Jugoslavien. Wiki skriver: "The explosion had strong political implications, because local Italian leaders and the main Italian newspaper L'Arena di Pola, suggested that it was a demonstration against the Italian feelings of the residents, and a way to reinforce the possible (later actual) annexation to the Socialist Federal Republic of Yugoslavia."
Vad som gör att denna händelse ev. passar in här i Amunds tråd, är att en brittisk kommission tillsattes som snabbt kom till insikten att explosionen var "man-made" - skulden gavs inte explicit Jugoslavien, men mellan raderna fanns det nog inga andra möjligheter...!
https://en.wikipedia.org/wiki/Vergarola_explosion
Hans K
Den 18 augusti 1946, alltså två månader innan Korfu-incidenten, hade vi en kraftig explosion längre upp på Balkankusten, på stranden vid Vergarola, Pula. Vad som detonerade var ett lager av olika sorters ammunition som av de allierade svepts upp ur havet utanför Pula. 70 dog, hundratals skadade.
Pula var efter kriget ett inflammerat och politiskt stridsobjekt mellan Italien och Jugoslavien. Wiki skriver: "The explosion had strong political implications, because local Italian leaders and the main Italian newspaper L'Arena di Pola, suggested that it was a demonstration against the Italian feelings of the residents, and a way to reinforce the possible (later actual) annexation to the Socialist Federal Republic of Yugoslavia."
Vad som gör att denna händelse ev. passar in här i Amunds tråd, är att en brittisk kommission tillsattes som snabbt kom till insikten att explosionen var "man-made" - skulden gavs inte explicit Jugoslavien, men mellan raderna fanns det nog inga andra möjligheter...!
https://en.wikipedia.org/wiki/Vergarola_explosion
Hans K
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Stödjande medlem 2023
- Inlägg: 9800
- Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
- Ort: Västerbotten
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Mycket troligt att det i bägge fall handlar om en extremt antibrittisk Tito. Den här sprängningen kände inte jag till, men det var starka spänningar över Triestes framtid. Zon A hölls av USA/UK och Zon B av jugoslaverna fram till 1947. Tito höll Trieste i drygt en månad efter att tyskarna lämnat och på sedvanligt vis avrättades antikommunister och italienare tills man tvingades bort av de allierade i början av juni. Britterna höll alltid ett större örlogsfartyg i beredskap på Triestes redd med kanonerna riktade mot staden pga. den spända spänningen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Foibe_massacres
I ett större strategiskt perspektiv kanske Sovjetblocket såg en möjlighet att få till stånd en mer betydande tillgång till Medelhavet genom att pinka in så mycket som möjligt av Adriatiska havet? På sin tid stängdes ju den Österrikiska flottan lätt inne.
https://en.wikipedia.org/wiki/Foibe_massacres
I ett större strategiskt perspektiv kanske Sovjetblocket såg en möjlighet att få till stånd en mer betydande tillgång till Medelhavet genom att pinka in så mycket som möjligt av Adriatiska havet? På sin tid stängdes ju den Österrikiska flottan lätt inne.
-
- Stödjande medlem 2021
- Inlägg: 7365
- Blev medlem: 04 apr 2002 13:24
- Ort: Oxelösund
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Mycket intressant! Var Tito antibrittisk? Jag trodde han var mer västorienterad? de köpte väl vapen av USA etc Och hade de inte spritfires?
Sonderling
Sonderling
-
- Medlem
- Inlägg: 4004
- Blev medlem: 07 feb 2005 16:48
- Ort: Praha
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Tito var kommunist så han gillade inte väst. Men han var definitivt inte glad i öst heller. Titoismen är en ganska centraleuropeisk historia som bäst ska förstås som väldigt Jugoslavien-specifik. En viktig del för Tito var att inte hamna i beroendeställning åt någon stormakt så han hoppade fram och tillbaka beroende på vad som kändes bäst för stunden.
Kul bi-trivia; den här neutrala platsen mellan stormakterna som Jugoslavien hade innebar att de liksom sverige var ett ställe där spioner och underättelsetjänster agerade lite mer frekvent än hos andra. Det är ingen slump att massa james bond-filmer under 60 och 70talet har scener som utspelar sig i eller runt jugoslavien.
Kul bi-trivia; den här neutrala platsen mellan stormakterna som Jugoslavien hade innebar att de liksom sverige var ett ställe där spioner och underättelsetjänster agerade lite mer frekvent än hos andra. Det är ingen slump att massa james bond-filmer under 60 och 70talet har scener som utspelar sig i eller runt jugoslavien.
-
- Stödjande medlem 2023
- Inlägg: 9800
- Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
- Ort: Västerbotten
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Ja och jag vill mena att Titos Jugoslavien var ett föredöme inom klassisk socialdemokrati. Jag minns hur min far och hans socialdemokratiska vänner talade beundrande om Titos Jugoslavien - dessa socialdemokrater föraktade Sovjetunionen men så Jugoslavien som en bra socialistisk balans.Davian skrev: ↑25 aug 2021 13:51Tito var kommunist så han gillade inte väst. Men han var definitivt inte glad i öst heller. Titoismen är en ganska centraleuropeisk historia som bäst ska förstås som väldigt Jugoslavien-specifik. En viktig del för Tito var att inte hamna i beroendeställning åt någon stormakt så han hoppade fram och tillbaka beroende på vad som kändes bäst för stunden.
Lite OT men i alla fall!
Har för mig att just britterna stödde många partisangrupperingar i det tyskockuperade Jugoslavien men inte Tito. Men jag reserverar mig för att jag har helt fel här.sonderling skrev: ↑25 aug 2021 12:22Mycket intressant! Var Tito antibrittisk? Jag trodde han var mer västorienterad? de köpte väl vapen av USA etc Och hade de inte spritfires?
-
- Redaktör och stödjande medlem 2024
- Inlägg: 29701
- Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
- Ort: Utrikes
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Inte först.
MVH
Hans
https://winstonchurchill.org/resources/ ... over-tito/The deception was compounded by a communist mole at SOE headquarters in Cairo.
MVH
Hans
-
- Medlem
- Inlägg: 5960
- Blev medlem: 25 mar 2002 09:00
- Ort: Sverige
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Tito och Hoxha stödde den kommunistiska sidan i det grekiska inbördeskriget. Sovjetunionen under Stalin lämnade inte något direkt stöd. Som tidigare nämnts var Tito mån om att markera sitt oberoende från Sovjet redan vid denna tidpunkt och såg sig som en regional (panslavisk) stormakt på Balkan. Sen fick visserligen Jugoslavien stöd från Sovjet med materiel innan den definitiva brytningen mellan Stalin och Tito men Jugoslavien hade redan då en egen agenda på Balkan som inte per automatik sammanföll med Molotovs (och Stalins).
Jugoslavien var 1946 mycket mån om att markera sitt oberoende, man sköt t.ex. vid flera tillfällen ner amerikanska flygplan som kom in i jugoslaviskt luftrum och tillfångatog de överlevande, vilket ledde till kraftiga amerikanska protester. Jag är inte säker på att Stalin kunde styra Titos handlande på det sättet som man senare kunde göra t.ex. med Kim Il Sung i Korea, som var helt beroende av sovjetiskt godkännande och stöd.
Jugoslavien var 1946 mycket mån om att markera sitt oberoende, man sköt t.ex. vid flera tillfällen ner amerikanska flygplan som kom in i jugoslaviskt luftrum och tillfångatog de överlevande, vilket ledde till kraftiga amerikanska protester. Jag är inte säker på att Stalin kunde styra Titos handlande på det sättet som man senare kunde göra t.ex. med Kim Il Sung i Korea, som var helt beroende av sovjetiskt godkännande och stöd.
-
- Stödjande medlem 2023
- Inlägg: 9800
- Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
- Ort: Västerbotten
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Hans skrev: ↑25 aug 2021 17:29Inte först.
https://winstonchurchill.org/resources/ ... over-tito/The deception was compounded by a communist mole at SOE headquarters in Cairo.
Tur jag skrev:
När jag försökte komma på var jag fått det i från så tror jag det var från en av Alistar McLeans böcker, kanske Partisaner.
-
- Medlem
- Inlägg: 384
- Blev medlem: 18 feb 2004 20:51
- Ort: Bengts gärde
Re: 44 Brittiska sjömän mördades 1946 - varför?
Det var lite spänt mellan herrarna stundtals.
https://www.dailymail.co.uk/news/articl ... empts.htmlA combination of pride, fear and jealousy had spurred Stalin to attempt to have Tito killed - and no less than 22 assassination attempts had been made in the years after the war.
Tito's letter in Stalin's office read: 'Stop sending people to kill me. We've already captured five of them, one of them with a bomb and another with a rifle... If you don't stop sending killers, I'll send one to Moscow, and I won't have to send a second.'