Ledningen av Försvarsmakten i krig 1939-1990

[CVNVinson]

Jag tycker det är lite oklart hur Sveriges Krigs-/Försvarsmakt skulle ledas operativt i krig från VK2 till slutet på kalla kriget. Kan det ha varit på följande sätt?

1936 års försvarsordning:
ÖB leder Försvarsmakten
Försvarsstaben stödjer ÖB
Chefen för Marinen leder marina insatser
Chefen för Flygvapnet leder flyginsatser
6 st Armékårschefer leder markstriden (Milo S, V, Ö, N, Övre Norrlands trupper samt Gotlands trupper).
6 st Milo-chefer ansvarade för försvar av sitt Milo och frågor kring värnplikt etc
CA var i krig ansvarig för depåverksamhet.
Fram till 1939 var Kungen överbefälhavare och den högste militäre chefen var Försvarsstabschefen. Från 1939 utsågs en militär, Olof Thörnell, till ÖB.

1942 års försvarsbeslut:
7 st MB fick operativt ansvar för alla markstridskrafter inom sitt militärområde.
I övrigt enligt 1936.

1966 (1964) års försvarsbeslut:
6 st MB + MKG (lokalt ansvar) fick operativt ansvar för alla stridskrafter, inkl flyg och marin, inom sitt militärområde.
CFV fick en något oklar stödjande roll.
CM skulle från åtminstone 1970 (Bengt Lundvall) fram till 1984 (Per Rudberg) ta befälet i exil-HKV
I övrigt enligt 1936.

Förordning 1983:
Chefen för första flygeskadern underställs ÖB och på samma nivå som MB. (Skedde inte detta tidigare?)

[pezon]

Lite oklart kan vara ett "under statement"...
Jag är inte insatt i de finstilta detaljerna men jag tror att du har fångat kärnan att först efter 1966 så fick man den högre regionala samordningen på plats. Innan dess verkar det ha varit "fria" kriget mellan försvarsgrenarna i såväl freds som krigsorganisation med begränsad samordning.

Även om det var en annan tid så måste det i praktiken varit så att Kungen som ÖB inte hade speciellt mycket att säga till om, måste ju har varit mer en formalitet på slutet?

Sen hur länken mellan de folkvalda och militären har sett ut under åren är ju en ännu större gåta.

[Hans]

Sen hur länken mellan de folkvalda och militären har sett ut under åren är ju en ännu större gåta.

Välkommen.

Men vad menar du? De folkvalda valde ju militärerna i motsats till en del andra länder.

MVH

Hans

[Bjernevik]

Fram till 1939 var Kungen överbefälhavare och den högste militäre chefen var Försvarsstabschefen. Från 1939 utsågs en militär, Olof Thörnell, till ÖB.

Kungen var Krigsmaktens Högste Befälhavare, inte överbefälhavare. Den rollen torde han ha haft kvar till 1973 års regeringsform. ÖB var en ny roll som skapades i FB36 (skulle utses i krig) och blev tillsatt i fredstid 1939.

[pezon]

Sen hur länken mellan de folkvalda och militären har sett ut under åren är ju en ännu större gåta.

Välkommen.

Men vad menar du? De folkvalda valde ju militärerna i motsats till en del andra länder.

MVH

Hans

Tack för välkomnandet, menar självklart inte att ÖB mm var odemokratiskt tillsatta utan det jag menar är att exakt hur lagda order/handlingsplan/ansvarsområde/"vilka ägg i samma korg" fördelades under kalla kriget, känns som att det fortfarande är höljt i ett dunkel.

Altså om nått hade träffat fläkten säg 1969 som ett exempel hur hade regeringen och krigsdelegationen samverkat med krigsmakten?
Hur skede lednignen, vilka "bodde" i samma berg, vad gjorde man om man vart avskuren från sin motpart?

[JohnT]

Jag tycker det är lite oklart hur Sveriges Krigs-/Försvarsmakt skulle ledas operativt i krig från VK2 till slutet på kalla kriget. Kan det ha varit på följande sätt?

1936 års försvarsordning:
ÖB leder Försvarsmakten
Försvarsstaben stödjer ÖB
Chefen för Marinen leder marina insatser
Chefen för Flygvapnet leder flyginsatser
6 st Armékårschefer leder markstriden (Milo S, V, Ö, N, Övre Norrlands trupper samt Gotlands trupper).
6 st Milo-chefer ansvarade för försvar av sitt Milo och frågor kring värnplikt etc
CA var i krig ansvarig för depåverksamhet.
Fram till 1939 var Kungen överbefälhavare och den högste militäre chefen var Försvarsstabschefen. Från 1939 utsågs en militär, Olof Thörnell, till ÖB.

Lite tillägg - FältReglemente 1938 är inte lätt att förstå men som jag har läst det:

1. ÖB fanns bara i krig, fred var han Försvarsstabschef. Men ÖB ansvarade under Kungen
"Konungen är högste befälhavare för rikets krigsmakt"
Men Regeringen också formellt sätt var underställda kungen, så han hade en teoretisk möjlighet att lägga veto.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kunglig_Majest%C3%A4t



2. Flygeskadern lyder direkt under ÖB.

1936 var den (nog) bara två Armékårer,
en armékår ansvarar för ett kårområde.
Om kriget bedrivs i Sverige så är det alltså en MILO-befälhavare som får släppa ett område(alltså inte säkert att det är ett helt MILO) och där i stående landstormsförband till kåren. Kärnan av kårerna var linjeförband, de flesta i infanterifördelningarna.

En fördelningschef i krig är MILO-befälhavare i fred, men MILO-befälhavaren i krig har bara lokalförsvarsförband underställda.


mvh
/John

[ola]

Jag tycker det är lite oklart hur Sveriges Krigs-/Försvarsmakt skulle ledas operativt i krig från VK2 till slutet på kalla kriget. Kan det ha varit på följande sätt?

1936 års försvarsordning:
ÖB leder Försvarsmakten
Försvarsstaben stödjer ÖB
Chefen för Marinen leder marina insatser
Chefen för Flygvapnet leder flyginsatser
6 st Armékårschefer leder markstriden (Milo S, V, Ö, N, Övre Norrlands trupper samt Gotlands trupper).
6 st Milo-chefer ansvarade för försvar av sitt Milo och frågor kring värnplikt etc
CA var i krig ansvarig för depåverksamhet.
Fram till 1939 var Kungen överbefälhavare och den högste militäre chefen var Försvarsstabschefen. Från 1939 utsågs en militär, Olof Thörnell, till ÖB.

Lite tillägg - FältReglemente 1938 är inte lätt att förstå men som jag har läst det:

1. ÖB fanns bara i krig, fred var han Försvarsstabschef. Men ÖB ansvarade under Kungen
"Konungen är högste befälhavare för rikets krigsmakt"
Men Regeringen också formellt sätt var underställda kungen, så han hade en teoretisk möjlighet att lägga veto.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kunglig_Majest%C3%A4t



2. Flygeskadern lyder direkt under ÖB.

1936 var den (nog) bara två Armékårer,
en armékår ansvarar för ett kårområde.
Om kriget bedrivs i Sverige så är det alltså en MILO-befälhavare som får släppa ett område(alltså inte säkert att det är ett helt MILO) och där i stående landstormsförband till kåren. Kärnan av kårerna var linjeförband, de flesta i infanterifördelningarna.

En fördelningschef i krig är MILO-befälhavare i fred, men MILO-befälhavaren i krig har bara lokalförsvarsförband underställda.


mvh
/John

Lite mer information....

I. och II. armékårscheferna var i fredstid chef över MILO (likaså när III. kåren var uppsatt)

Övre Norrlands trupper och Gotlandstrupper och Bodens fästning var min gissning även i fredstid samma chefer

Fördelningschefer var både fredsfördelningschefer OCH MILO-chefer i fredstid (fanns fredsfördelningar upptagna över flera MILOs i början av VKII)
och senare under VKII så fanns även officerare i reservstat som fördelningschefer.

När alla fältförband var mobiliserade så övertog officerare i reservstat chefsskapet över MILO-områdena och dess underställda
landstormsförband eller senare då lokalförsvarsförband (från 1942).


Mvh Ola

[pezon]

Lyfter den här tråden, visst var det så att Milo befälhavarna hade ett begränsat ansvar innan 1966?

I modern tid var väl Fo befälhavarna underställda Milo Befälhavaren, men hur var det innan reformen, underställdes de någon av armekårerna?

Ingen som har några bra lästips hur det egentligen var tänkt att funka med ledningnen för den högre nivån innan 1966?

[FNP]

Lyfter den här tråden, visst var det så att Milo befälhavarna hade ett begränsat ansvar innan 1966?

I modern tid var väl Fo befälhavarna underställda Milo Befälhavaren, men hur var det innan reformen, underställdes de någon av armekårerna?

Ingen som har några bra lästips hur det egentligen var tänkt att funka med ledningnen för den högre nivån innan 1966?

Statens offentliga utredningar är guldgruvor!

SOU mellan 1922 och 1999 kan du söka och ladda ner via denna sida från Linköpings universitet

http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx

I din fråga kan följande vara av intresse:

SOU 1960:12 Krigsmaktens högsta ledning (Kap II redogör för utvecklingen av Krigsmaktens högsta ledning från FB 25 till 1960.)

SOU 1976 74 Försvarsmaktens högre ledning

SOU 1978 77 Högre regional ledning kan möjligen också vara av intresse

[pezon]

tackar, nu har jag och göra ett tag...