Koreakriget

[Ragnar Svedje]

Jag undrar lite grand om den första motoffensiven från FN-alliansen som började 16.09.1950 og där nordkoreanerna börjar fly 25.09.1950 og som resulterar i att Seuol återerövras tre dagar senare. Vad som särskilt intresserar mig är om man satte in några fallskjärmsjägare eller andra sabotörer för att spränga broar och hindra nordkoreanerna att dra sig tillbaka (så att de skulle tvingas lämna kvar alla motorfordon), eller om man lyckades åstadkomma samma resultat med några kniptångsmanövrer?

[CvD]

187th Airborne Regimental Combat Team luftlandsattes den 20 oktober 1950 i syfte att skära av reträttvägarna från Pyongyang.
http://en.wikipedia.org/wiki/187th_Infa ... Korean_War
http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Yongju

Det gjordes en andra luftlandsättning 23 mars 1951 i syfte att fånga kinesiska och nordkoreanska förband i en fälla.
http://en.wikipedia.org/wiki/Operation_Tomahawk

http://en.wikipedia.org/wiki/Airborne_forces#Korean_War

Däremot gjordes inga luftlandsättningsoperationer under befrielsen av Seuol. Vet inte om det gjordes någon försök till kniptångsmanövrar under det slaget. Däremot borde en del nordkoreanska förband som befann sig vid Pusan ha skurits av från resten under reträtten norrut.

/CvD

[Ragnar Svedje]

Däremot gjordes inga luftlandsättningsoperationer under befrielsen av Seuol. Vet inte om det gjordes någon försök till kniptångsmanövrar under det slaget. Däremot borde en del nordkoreanska förband som befann sig vid Pusan ha skurits av från resten under reträtten norrut.

/CvD

FN-alliansen hade ju ett kraftigt øvertag i luften så kanske tænkte man att flyget kunde åstadkomma tillræckligt stor skada under det nordkoreanska återtåget?

[Ragnar Svedje]

Jag undrar lite grand om den där sista offensiven norrut över som påbörjades i slutet av november 1950, og tog FN-alliansen norr om Pyonyang och vidare mot den kinesiska gränsen.

Vilka förband deltog i den offensiven? Var det bara amerikanska förband?

Och vad var iså fall anledningen till detta?

[Hans]

I alla fall turkarna var där.

The previously planned offensive was launched on 24th Nov 1950 upon Gen Mc Arthur’s orders, with participation by the Turkish Brigade for the first time.

http://www.turkishweekly.net/article/16 ... -1950.html

Hurivida de andra länderna hade kommit med sina trupper vet jag ej men den belgisk-luxemburgiska 'Corps de Volontaires pour la Corée' var framme först den 31 januari 1951.
http://fr.wikipedia.org/wiki/Corps_de_V ... Cor%C3%A9e

MVH

Hans

[Kapten_Gars]

Jag undrar lite grand om den där sista offensiven norrut över som påbörjades i slutet av november 1950, og tog FN-alliansen norr om Pyonyang och vidare mot den kinesiska gränsen.

Vilka förband deltog i den offensiven? Var det bara amerikanska förband?

Och vad var iså fall anledningen till detta?

Norr om Pyonyang kom man redan i oktober och spaningstrupp ur 8:e armen nådde Yalu den 26:e innan man drabbades av den första kinesiska motoffensiven. 8:e armen huvudstyrka i offensiven var I:a kåren som bestod av 24. infanteridivisionen (inklusive 27. brittiska brigaden), 1. kavalleridivisionen och 1. ROK divisionen. I armen ingick också II ROK kåren.

Men du kanske tänker på X kårens offensiv på östra sidan av halvön? Där var spjutspetsen koreansk, 'Captiol' divisionen. 3:e ROK divisionen samt amerikanska 7. infanteridivisionen och 1. marinkårsdiv som anlände sjövägen efter att de koreanska förbanden säkrat kusten. 7. infanteridivisionen är ju det förband som når Yalu på det här frontavsnittet samtidigt som marinkåren traskar till Chosin.

[Kapten_Gars]

U.S Army Center of Military History har gett ut en serie som heter "U.S Army in the Korean War", alla delar utom en finns tillgänglig fritt & lagligt på http://www.history.army.mil/html/booksh ... usakw.html, två av böckerna är detaljerade studier av striderna. ("South to the Naktong..." & "Ebb & Flow") med bitvis mycket detaljerade kartor över striderna.

[Ragnar Svedje]

Tack för svar och särskilt länken till jubileumsboken om Koreakriget!

Jag tänkte på den katastrofala offensiven upp mot Yalufloden, som på undermåliga småväga mitt i vintern möjliggjorde för nordkoreaner och kineser att tilfoga FN-alliansen ett rejält nederlag som väl knappast någon hade trott innan. Där USA:s 8:e arme väl nästan gick i upplösning.

Men tröghet i det politiska systemet gjorde kanske att många utländska (icke-amerikanska) förband kanske inte var på plats då.

[Kapten_Gars]

När det gäller själva Yaluoffensiven så verkar det endast ha varit brittiska och filippinska förband som var med så långt norrut, det fanns fler utländska förband på plats i Korea men deltog inte i offensiven. Fler förband skulle anlända under november, december och januari.

Att förbanden dröjde berodde på att det tog tid att rekrytera, utbilda och organisera förbanden och sen skulle de transporteras hela vägen till Korea, även om man byggde förbanden av existerande enheter så tog det tid (ta tex 29. brittiska brigaden). Och det var ju inte bara i Korea man mobiliserade resurser, kriget ledde ju till en hastig men bortglömd upprustning även i Europa.

[Ragnar Svedje]

Usch då, förband fran varma eller tropiska land var väl inte så bra val för Yaluoffensiven.

Tack än en gång för länken Kapten Gars! Har läst 150 sidor ur kapitlet "south to Naktong and north to Yalu" och redan lärt mig flera saker som jag tidigare inte visste eller trodde var helt annorlunda.

1. De sydkoreanska förbanden trodde jag tidigare främst sprang och gömde sig, men det visar sig vara en sanning med modifikation, de skedde vid vissa tillfällen men vid andra tillfällen kämpade de hårt.

2. Har aldrig förstått hur katastrofalt evakueringen av Seuol var tidigare! Broarna sprängdes minst 6 h innan fienden kom fram till brofästena och stora mängder av sydkoreas tunga vapen, lastbilar och andra fordon blev kvar på fiendesidan tillsammans med stora mängder ammunition. De sydkoreanska förbanden hade haft helt andra förutsättningar att kämpa om evakueringen av Seuol skötts bättre!

3. I början av fälttoget var FN: kraftiga övertag i luften inte så stor hjälp. Flera gånger beskjöts egna förband och det var inte bara soldater som dog. Royal Australian Airforce lyckades anfalla och spränga ett helt tog med ammunition och samtidigt totalförstördes själva togstationen också!

Om man rankar de båda sidornas insatser de första veckorna i förhållande till hur bra de kunde ha gjort det, dvs med hjälp av krigsspel kan man slå fast bästa tänkbara scenario givet förutsättningarna. Nordkorea genomförde en fin kampanj som väl inte kunde gått så väldigt mycket bättre enligt min mening. FN-alliansens övertag till sjös och i luften samt dess logistiska överlägsenhet gjorde att nordkoreanerna iprincip skulle ha spelat sina kort 100% rätt vid varje tillfälle och dessutom haft en god del tur för att ha lyckats kasta ut motståndarna i havet.

Sydkorea och FN kunde däremot ha genomför en mycket bättre kampanj. Ett stort problem verkar ha varit att både sydkorea och USA överskattade sydkoreas militära slagkraft och trodde de ganska enkelt kunde hejda en attack från nordkorea på egen hand. Fullständigt felaktig utgångspunkt, och dessutom lyckades nordsidan verkligen med överaskningsmomentet!

[Kapten_Gars]

Yaluoffensiven sågs ju som en slutoffensiv mot en grundligt besegrad fiende, man ignorerade i princip alla underrättelser som tydde på motsatsen. Rätt allvarligt fall av önsketänkande som fick svåra följder och det kunde gått ännu värre om man inte klarat av att genomför flera svåra reträttoperationer samtidigt som man hade tur. (Tex så kunde ju flera sydkoreanska divisioner och huvuddelen av amerikanska 7. infanteridivisionen dra sig tillbaks utan problem på östra sidan av halvön.)

Sydkoreanernas insats var en blandad kompott, att förband kollapsade i en rad fall är inte så konstigt med tanke på vilka brister man hade i utrustning och utbildning jämfört med de nordkoreanska förbanden. Kineserna hade inte samma övertag när det gällde utrustningen men var bättre infanterister och hade dessutom ett påtagligt psykologiskt övertag över de sydkoreanska förbanden.

Seoul var ett riktigt fiasko och på ett sätt rätt typiskt för det kaos som präglade hela FN-insatsen i början, som du själv noterar så gjorde de utländska förbanden inte så få misstag och jag misstänker att man fortfarande sopar vissa incidenter under mattan även om man blivit mycket öppnare med att ta med "friendly fire" i historieskrivningen.