Ubåtsbas med undervattenstunnel

[sapient]

Strålande fynd, Stighult!

Uppgiften på sid 43 står under:
"Ostkustens marindistrikt
För marindistriktet gemensamma anläggningar"

Det kan alltså inte gärna vara något annat, än den äldsta (såvitt jag vet iaf) tunneln vid Muskö, som påbörjades innan Marinbasutredningen avslutats och beslutet om att bygga ut basen än mer fattats.

Sid 44 hittas också, under "Hårsfjärdens örlogsdepå":
"Krigscentral för chefen för kustflottan, kr 370.000"

Också den blev ju en del av Musköbasen.

Vad gäller de 3,2 miljonerna till Sydkustens marindistrikt, kan jag erinra om att Kent tidigare i denna tråd (sidan tre) citerade en källa som skrev:

I mars 1946 färdigställs en ny utredning, där ett antal ubåtstunnlar, på olika platser, kostnadsberäknats. I rapporten "Ubåtstunnlar i Stockholm, Karlskrona och Göteborgs skärgård" pekas tre platser ut som lämpliga, enligt skrivningen: "...såsom lämpliga platser för ubåtstunnlar hava befunnits inom Stockholms skärgård ön Huvudholmen i norra delen av Hårsfjärden, inom Karlskrona skärgård ön Senoren samt inom Göteborgs skärgård vid Hjuvik å Hisingen". Förslaget om Aspö har nu helt försvunnit och istället är det någonstans på Senoren, en ö öster om Karlskrona, som anges som lämplig. De medföljande kostnadsberäkningarna uppgår till strax över 9 miljoner kronor, för de tre platsernas berganläggningar.

3,2 är ju, händelsevis, en tredjedel av 9 miljoner.

Dock ska sägas - innan folk låter fantasin ränna åstad - att det ingalunda är så medel som avsattes för investeringar enligt dåvarande regler nödvändigtvis ianspråktogs. Det var en reservation av medel, inte det samma som ett anslag som en myndighet förväntas förbruka till löpande verksamhet.

Även idag sköts dylika investeringsbehov separat vid sidan om verksamhetsanslag. Det är ofta de inte används fullt ut - eller ibland inte alls. Tex inom Försvarets områden har under senare år flera gånger påpekats i tex försvarsbloggar att medel som avsatts för diverse investeringar "fryser inne" pga att ärenden inte hinner färdigställas - budgetårets gräns passeras innan arbetet påbörjas, och vips så finns inte reservationen längre.

För att undersöka ifall medlen verkligen togs i bruk, skulle det kunna tänkas att efterföljande års redovisning av investeringsanslagen innehåller info.

[Kent]

Strålande fynd, Stighult!

Uppgiften på sid 43 står under:
"Ostkustens marindistrikt
För marindistriktet gemensamma anläggningar"

Det kan alltså inte gärna vara något annat, än den äldsta (såvitt jag vet iaf) tunneln vid Muskö, som påbörjades innan Marinbasutredningen avslutats och beslutet om att bygga ut basen än mer fattats.

För att undersöka ifall medlen verkligen togs i bruk, skulle det kunna tänkas att efterföljande års redovisning av investeringsanslagen innehåller info.

Stighult

Fråga:
Hur mycket motsvarar 3200000 SEK år 1946 i 2014 års penningvärde?

Bakgrund:
Analysen i denna utskrift bygger på en jämförelse av penningsvärdet år 2014 med penningvärdet år 1946.

Svar:
3200000 SEK år 1946 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 64284541 SEK år 2014 mätt med konsumentprisindex.

Alternativa beräkningar:
• 3200000 SEK år 1946 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 303720989 SEK år 2014 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005).

Ganska mycket pengar avsatta alltså. Nu är de min uppfattning att om någon utav dessa anläggningar byggdes att de finansierades utav Svenska staten ensam utan i så fall har troligen USA varit med och finansierat.

Och ett eventuellt bygge skulle troligen ske då man bygger någon annat stort projekt i närheten t.ex. en bränsledepå eller dyl.

[Rickard]

Rickard,.. Du skrev det här inlägget om fel IK signaler för många år sedan,..

Ja, det kan mycket väl varit åtta år sedan.

Jag undrar om du har lust att uppdatera oss om hur din uppfattning utvecklats/ förändrats,..

Kring detta har nog jag inte ändrat uppfattning. Resonemanget i Emil Svenssons bok gällde, vad jag kan minnas, huruvida det funnits någon typ av igenkänningssignaler mellan svenska fartyg och främmande ubåtar, och om man med hjälp av detta kunde se/höra skillnad på eventuella sovjetiska miniubåtar och/eller västliga sådana inne i våra vatten.

Jag tyckte inte detta lät särskilt troligt då och har inte läst/hört någonting sedan dess som tyder att något sådant ubåts-IK-system fanns i den bemärkelsen, så mina tankar kring det är egentligen inte annorlunda nu.

[Stighult]

La bara upp länken för att det är kul att se hur det budgeterades på forntiden. Den ena tunneln är väl den som var planerad vid Aspö? Den andra undrar jag om det inte är tunneln som sprängdes på Älvsnabben? Någon som vet när den kom till?
De här tunnlarna som budgeterades var enkla hål insprängda i bergen, inga krusiduller. Muskö fick torrdockor vilket innebar betydligt högre kostnader.
För den som orkar se lite på andra objekt, bergrum som fick en hyfsad slant. Och tunnlar under vattenytan var inte aktuellt.

[Bergman]

Från 13e Maj, 2006:

Efter att ha läst Emil Svenssons bok faller väldigt mycket om idéerna kring hemligt samarbete med USA som opererade inne i svenska vatten.

Rickard,

Ovanstående var absolut ingen kritik. Snarare en nyfikenhet på hur din uppfattning i den här frågan förändrats. Jag har säkerligen gjort samma sak själv.

Skall vi flytta den här diskussionen till en annan tråd?

Bill.

[Rickard]

Det kan vi absolut göra! Och jag uppfattade det inte som någon kritik, utan alltså i sig något som jag fortfarande tror, d.v.s. att det nog inte handlade om någon hemlig IK-utrustning.

(Men det behöver ju inte betyda att något sådant inte fanns, jag har bara inte sett något riktigt belägg för det.)

Sedan stämmer det absolut att jag ändrat mycket av mina uppfattningar i takt med att jag läst mer om frågan än då år 2006 när Emil Svensson nyligen släppt sin bok.

[Urban]

Älvsnabben tunneln påbörjades i oktober 1952 och blev klar 1955. Beslut togs 1951

Man startade bygget av Muskö-basen 1950 och allt var klart 1969. Utredarna kom fram till att Muskö skulle kosta 127,8 miljoner (från början 140) men vilket år dessa kostnader är från framgår inte av boken Muskö - en örlogsbas i berget.

Det är även så att man tillsatte en örlogsbas-utredning 1948 om att flytta ut flottans anläggningar i Stockholm och den blev klar 1951, och riksdagen fattade 1953 ett principbeslut om flyttning och 1959 det definitiva beslutet men man byggde anläggningar under tiden.

Exempelvis docka 3 (ubåtstunneln) på Muskö beslutades om först av alla och man började spränga i november 1950, klar 1955.

Docka 2 beslutades samtidigt som Älvsnabben-tunneln och påbörjades 1952 och sen fortsatte det med fler fartygstunnlar och de många verkstads- och förråds tunnlarna ända fram till slutet av 60-talet.

[Martin Lundvall]

Kapat av inlägg och skapat ny tråd.

/martin

[Marcus]

Ett inlägg som inte höll sig till ämnet har plockats bort.

/Marcus

[kblomster]

Snubblade över dessa ritningar på Krigsarkivet, ingen aning om det är så relevant eller inte men någon roar det kanske. Vet inte vilken anläggning B 194 är men någon här kanske har koll? Musköbasen är väl en lågoddsare.

(klicka för större bilder)

[Bergman]

Skrev ett antal inlägg här om en ev. Ubåtsbas/ Sosus Central under Verkö Kajen i Karlskrona och angav källan till uppgifterna (Tommy Lindfors) o skickade med en länk till dagstidningen DN. En ny tråd skapades av admin, (med ett nytt icke relaterande namn) som nu låst utan att vi fått fram samtiga uppgifter i ämnet. Har frågat admin om vägledning för att undvika att detta händer igen. Jag upplever att hela Lindfors teori och medföljande argument har blivit helt sönderhackade, det går inte att lågiskt följa teorin och jag vet ärligt talat inte vart jag skall fortsätta diskussionen av tillhörande fakta.

Bill

[kblomster]

https://drive.google.com/file/d/0B8bCDR ... 93b1E/view

Inga ubåtstunnlar men väl några andra planerade tunnlar som aldrig verkar ha blivit av, bland annat en i Ingaröfjärden.

[JohnT]

https://drive.google.com/file/d/0B8bCDR ... 93b1E/view

Inga ubåtstunnlar men väl några andra planerade tunnlar som aldrig verkar ha blivit av, bland annat en i Ingaröfjärden.

Grattulerar!
Trodde inte man skulle kunna få ut en så komplett lista.
(Betyder det att försvarets har lämnat alla förråd i bergen? Nää föresten - svara inte på det om någon skulle veta
Jag vill inte veta)


Gullmaren var med, men som jagardocka.


OCh sedan att man tittade på utskjutningsramper för robotar.
Det borde ju varit för BOMARC med Svenska kärnvapen.


Mvh
/John

[Bjernevik]

OCh sedan att man tittade på utskjutningsramper för robotar.
Det borde ju varit för BOMARC med Svenska kärnvapen.


Mvh
/John

Det fanns planer för en Rb 08B som skulle grupperas i bergrum. Blev inget av med det, utan KA fick samma robot som flottan i det rörliga kustrobotförbandet som sedermera omsattes till RB15KA.

[kblomster]

Trodde inte man skulle kunna få ut en så komplett lista.
(Betyder det att försvarets har lämnat alla förråd i bergen? Nää föresten - svara inte på det om någon skulle veta
Jag vill inte veta)

Ingen aning. Jag forskar inte aktivt om fortifikationshistoria och letade egentligen efter något helt annat - dokumentet upphittades i Armétygförvaltningens administrativa byrås arkiv.

Dokumentet innehåller ju för övrigt inte några uppgifter som torde vara känsliga idag oavsett om platsen vore i bruk eller ej. Exakta positioner finns inte med (i den mån de inte alla redan röjts av Wennerström), användningsområdena torde ha ändrats flera gånger sedan dess och inga utrymmesuppgifter eller förmågor finns med heller. Mycket är ju också planer som troligen aldrig blev av och det är ju inte heller särskilt intressant 55 år senare.

Listan över objekt är inte heller komplett på något sätt, det här är ju bara objekt som man tänkt lägga pengar på det här budgetåret.