Lärarna i den öst- och västtyska propagandans tjänst

[G:son]

SvD:s nätupplaga skriver idag om fortbildningsresorna till DDR, där man försökte indoktrinera lärarna, i förhoppning om att de skulle sprida budskapet vidare till sina elever:

En lång rad svenska lärare reste på fortbildningskurser i det kommunistiska DDR. Det skedde i en sådan omfattning, och med våra myndigheters uppmuntran, att det på varje skola i Sverige efter 1972 statistiskt sett fanns minst en lärare som hade genomfört studier i Östtyskland.

Det framgår av Birgitta Almgrens nyutkomna bok Inte bara Stasi: Relationer Sverige-DDR 1949-1990 (Carlssons) som jag skrev om på ledarsidan den 30/9.

Cecilia Gärtner var en av dem som reste. Hon är adjunkt i bla tyska och lärare på högstadiet och gymnasiet. Vid två tillfällen, på somrarna 1981 och 1983, genomgick hon DDR:s utlandskurser. En annons i Lärarförbundets tidning lockade med kraftigt subventionerade studieplatser.

– Kursen var så billig. Man behövde bara betala resan själv. Därnere fick vi fickpengar, säger Cecilia när hon för första gången berättar om sina upplevelser i DDR.

Det officiella syftet med kurserna var att sprida tyskan och den tyska kulturen till deltagare från olika delar av världen. Men det egentliga motivet var ett annat.

Kursdeltagarna skulle ”vinnas politiskt-ideologiskt”, som DDR formulerade det, och bidra till att jämna marken för östtyskt inflytande, i väst och i Sverige. Men i Cecilias fall bidrog det istället till att hon vaccinerades mot kommunismen.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ar ... 601123.svd

Anledningen till, att jag skrev "tyska" och inte "östtyska" i rubriken, är att jag tror att Förbundsrepubliken Tyskland hade motsvarande verksamhet. Min mor deltog i en sådan kurs i Västtyskland, vill minnas att det var i början av 80-talet. Kursen bestod av en guidad rundresa i Västtyskland, med betoning på den tyska kulturen. Resan bekostades av det västtyska undervisningsministeriet, har jag för mig. Huruvida "politisk indoktrinering" förekom vet jag inte, men jag skall fråga min mor nästa gång jag träffar henne.

/G:son

Edit: ändrade rubriken

[Stilleben]

Det finns en mycket intressant webbsida i anslutning till ämnet här, nämligen "Greifswald, DDR 1981-82 - en introduktion" i det som då var DDR, av Bodil Zalesky. http://bodilzalesky.com/blog/2005/09/05/167/ :

" Idag är Greifswald en vacker och charmfull småstad, byggnadsstilen är densamma som i andra nordtyska städer med hanseatiskt förflutet och stadens centrum är fullt av liv och rörelse. Man får anstränga sig om man vill hitta spår från DDR-tiden; till och med de gråtrista hyreskasernerna i Schönwalde ser efter renoveringen ljusare och gladare ut. Och ett vänligt bemötande i affärer och restauranger utgör inte längre något undantag. Vid min ankomst dit i september 1981 var stadsbilden en helt annan: grå och sliten låg staden där och under det år jag tillbringade där revs en stor del av de äldre husen i stadskärnan undan för undan. Och Schönwalde, ”min” stadsdel, bestod av rader av grå hyreshus som egentligen bara gick att skilja från varandra genom husnumren.

Jag hade fått mitt utlandslektorat vid Greifswalds universitet genom Svenska Institutets förmedling. Institutionen som jag kom att tjänstgöra vid bar namnet ”Sektion für Nordeuropawissenschaften” och där undervisades i nordiska språk, finska och engelska. Andra undervisningsämnen var de nordiska ländernas litteraturhistoria, historia, ekonomi och politik. Obligatoriskt för alla studenter var ryska och marxism-leninism.

All personal som jag kom i kontakt med var med undantag för den norske utlandslektorn lojal med DDR-systemet eller låtsades åtminstone vara det. Vid institutionen kom jag egentligen bara i närmare beröring med språklärarna som tex Kamrath(svenska), Broby-Ilg(danska), och Prüsse(norska). Den stora rent politiska delen av personalen var det inte meningen att jag skulle veta något om, förstod jag så småningom. Bara på omvägar och i väldigt liten omfattning fick jag veta något alls om de politiska ämnena som det undervisades i. Det fanns tex en föreläsningsserie med namnet ”Grundprobleme des antiimperialistischen Kampfes der Völker Nordeuropas”. Jag råkade en gång av en tillfällighet få syn på det här namnet och frågade då en kollega vad det var för en kurs. Men jag fick inget svar på min fråga. Först efter ”Wende” har jag fått reda på att kursinnehållet var ”det permanenta politiska, ekonomiska och ideologiska kristillståndet” i de nordiska länderna. En annan föreläsningsserie, eller om det bara rörde sig om en enskild föreläsning, som jag först har fått veta någonting om efter 1989 är ”Geheimnisschutz und Schutzrechtspolitik”. En tungt vägande orsak till att varken Jan Knutsen (den norske utlandslektorn) eller jag fick veta någonting alls om den här föreläsningen var att vi själva utgjorde en del av innehållet i den i vår egenskap av representanter för ”den statsmonopolistiska kapitalismen”.

Min huvuduppgift vid institutionen var att leda kurser i översättning och muntlig språkfärdighet. Någon realia var det inte meningen att jag överhuvudtaget skulle ta upp. Visserligen sas detta inte tydligt och klart från början men så småningom lät man mig på olika sätt förstå detta. Genom hemliga samtal fick jag också veta att studenterna vid höstterminens början hade blivit informerade om att ”lärarna från kapitalismen bara sysslar med propaganda när de talar om sina hemländer”. För att alls komma i fråga som student vid institutionen räckte det inte med språkbegåvning eller andra kunskaps- och färdighetsmeriter, utan man måste också vara politiskt pålitlig på grund av kommande eventuella resemöjligheter till de nordiska länderna. Därför undersöktes varje blivande students politiska inställning och förflutna minutiöst och många välmeriterade sökande släpptes aldrig in. Endast en mycket liten grupp ”politiskt opålitliga” lyckades, genom att dölja sin verkliga ståndpunkt när det gällde politik, få studieplatser.

Studenternas förhållande till utlandslektorerna var också strängt reglerat: Det var förbjudet att ha någon kontakt utanför undervisningen (kontakter med teologistudenter var för övrigt också förbjudna) och studenterna fick inte lämna ut sina privatadresser. Dessutom fanns det i varje undervisningsgrupp studenter som också hade i uppgift att övervaka medstudenters och lärares politiska inställning och att rapportera allt ”misstänkt” till säkerhetspolisen.
Institutionsbiblioteket var alltid låst och endast lärarna och vissa speciellt betrodda studenter hade nyckel dit. Varken Jan Knutsen eller jag hade naturligtvis någon.

I undervisningen var det tillåtet för studenterna att läsa tidningar från tex Sverige, men det var strängt förbjudet att ta med sig tidningarna och läsa dem enskilt någon annanstans. De enda tidningar som var undantagna från den här regeln var ”Norrskensflamman”, ”Morning Star” och liknande publikationer. Dessa fick läsas överallt och av alla.

Som utlänning (från Väst) kom jag att isoleras och detta gjorde naturligtvis mitt arbete svårt och mitt liv tidvis väldigt tungt. Under min tid i Greifswald förde jag, för att inte helt förlora perspektivet, en noggrann dagbok."

En dagboksanteckning följer därefter blandat med aktuellare och kommenterande text, http://bodilzalesky.com/blog/2005/09/22 ... -229-1981/

[varjag]

SvD:s nätupplaga skriver idag om fortbildningsresorna till DDR, där man försökte indoktrinera lärarna, i förhoppning om att de skulle sprida budskapet vidare till sina elever:

Jätteinressant post G:son! Bekräftar vad jag alltid misstânkt - men inte vetat - om den svenska lärarkåren...TACK

[tryggve]

Intressant även det om resor till Västtyskland, nu läste jag ju tyska precis när det började knaka i muren, så det är kanske därför man inte hört så mycket om detta förut.
Finns det någonstans uppgifter om hur många svenska lärare som åkte till DDR resp BRD på kurser?

[G:son]

Intressant även det om resor till Västtyskland, nu läste jag ju tyska precis när det började knaka i muren, så det är kanske därför man inte hört så mycket om detta förut.
Finns det någonstans uppgifter om hur många svenska lärare som åkte till DDR resp BRD på kurser?

Jag bor ju i Finland, så min mor företog sin resa härifrån, jag har ingen aning om västtyskarna hade motsvarande verksamhet i Sverige.

Ändrar rubriken lite grann också.

/G:son

[Lawrence]

Den som åkte till DDR 1981,och 1983, för officiell lärartjänst måste väl ha varit genuint aningslös, " politisk idiot", kollaboratör närmast, tyvärr. Men det säljer ju idag, som vadå, "hjältemod" eller tönteri. Tyska Greifswald har gamla anor som svenskstad, och forskning om svenska förhållanden, före /under Tredje riket och DDR. Hur det är idag ?? Säkert rullar det på.

Men inte så underligt om svenska lärare arbetade i DDR, det fann ju på Skolöverstyrelsen , en Hermann Kappner, som var tysk språkkonsulent, på 1950/60talet, han hade varit attaché för Nazityskland i Sverige, sedan tidigt 30tal, ansågs vara Abwehrman, hoppade av 1944, och fick stanna i Sverige, trots protester, och att alla andra axis-diplomater utvisades, 1945/46.

Erinrar mig just, f. utrikesministern, Jan Eliasson,(s) på SVT:s Här har du ditt liv/Oldsberg förra veckan , som då välkomnade en äldre dam, svensk representant för U.S.I.S / i Sverige U.S. information service, en amerikansk ambassadfunktion här, ordnade resor till USA, där Eliasson med flera andra "klassresa"-studenter deltog.

Men USIS var en svårt komprometterad organisation i Sverige, bl.a under Vietnamkriget 1963-1975, som nog inte var så glad i Olof Palmes USA-kritik, iallafall inte lika glad - som Eliasson var i Palme, som socialdemokratisk karriärpolitiker.

[varjag]

Den som åkte till DDR 1981,och 1983, för officiell lärartjänst måste väl ha varit genuint aningslös, " politisk idiot",

Absolut! Men hur många var medvetna medlöpare? Det var/är fortfarande(?) gott om den sorten i svensk academe
Varjag

[tryggve]

Absolut! Men hur många var medvetna medlöpare? Det var/är fortfarande(?) gott om den sorten i svensk academe
Varjag

Jag kan iofs inte säga att jag mötte lärare av "medlöparkaraktär" under min skoltid, i alla fall inte vad jag minns, men det är ju inte så lätt att minnas. Kommer inte ihåg så mycket av politiskt färgad undervisning alls från skolan, även om man ju i högstadiet/gymnasiet rätt snabbt snappade vilken politisk uppfattning en del lärare hade...

[tryggve]

Jag bor ju i Finland, så min mor företog sin resa härifrån, jag har ingen aning om västtyskarna hade motsvarande verksamhet i Sverige.

Ändrar rubriken lite grann också.

/G:son

Ah, sant, borde ha tänkt på det! Men mycket intressant!