Isvintrar

[Donkeyman]

Global uppvärmning och växthuseffekt är ju ett aktuellt tema i tiden.

Eftersom jag ägnar mig åt isbrytning denna vinter så har jag studerat statistiken i ämnet lite närmare. Om man läser statistik finner man nämligen en del intressanta ting. Men man skall observera att detta är statistik baserad på sjöfartens behov och skildrar issituationen i största allmänhet.

Isens utbredning sedan år 1900 har varit ganska väl utspridd genom årens lopp. Även om vintrarna har varit något lite "slakare" under senaste 20 åren så har det också funnits sådana perioder även tidigare under 1900-talet. Det är enligt Donkeymans uppfattning lite för tidigt att bastant uttala sig i riktning av att issituationen i Sveriges närområden har förändrat sig signifikant på senare tid.

Om man vill kan man kategorisera isvintrarna enligt följande. Vi snackar då enbart om isens största utbredning. Inte issäsongens längd. Den största utbredningen äger rum i princip varje år ett par veckor in i mars.

Lindrig: Bottenviken och Kvarken islagd. I övrigt delvis is i skärgårdarna ner mot Södermanland och Småland, delar av Finska viken samt mellan Finland och Åland.

Normal: Bottenviken, Kvarken, Bottenhavet, Finska viken, Alla skärgårdarna till Kalmarsund samt bitvis på Västkusten samt Finland - Åland - Sverige islagt.

Sträng: Delar av Östersjön, Skärgårdarna även i Blekinge samt på Västkusten islagda

Mycket Sträng: Det mesta av Östersjön, Öresund, Bälten samt Västkusten islagt

Skulle dagens utbredning av isen visa sig vara vinterns max skulle denna vinter alltså karakteriseras som lindrig. Men nu är det i princip tre veckor kvar tills den normalt sett största utbredningen så antagligen blir denna vinter att beteckna som en normal isvinter.

Under åren 1900-1908 har det varit:

Lindriga isvintrar: 23 st
Normala isvintrar: 53 st
Stränga isvintrar: 14 st
Mycket stränga: 19 st

Lindriga var: 1903, 06, 10, 25, 30, 35, 38, 39, 43, 44, 49, 59, 61, 75, 89, 90, 92, 93, 95 samt 2008.

Mycket stränga var: 1900, 02, 16, 17, 23, 26, 29, 40, 41, 42, 47, 56, 63, 66, 70, 79, 85, 86 och 87.

++++++
Donkeyman Filosoferar på www.nordens-paris.blogspot.com
Senaste artikel om Robert Mugabe

[Niedzwiadek]

Tack så mycket Doneyman, detta var verkligen intressant. En årgångare 89 som jag längtar efter att få uppleva en mycket sträng isvinter. Kanske man då slipper betala broavgiften för att ta sig till Köpenhamn en fredagskväll

PS: I dessa tider då man överallt endast för läsa om domedagsprofetior om översvämmade landmassor som får tanken att gå mot filmen Waterworld, så är det uppfriskande med lite "normal" läsning så att säga.

[varjag]

Aven jag tackar Donkeyman, intressant lasning. Det forsta man noterar - ar att de stranga och mycket stranga i antal - vida overstiger de lindriga. Vilket kanns skont for denne inbitne 'klimatfornekare' Alldeles speciellt erinrar jag mig vintern-47 med baade is och sno - en riktig Vargavinter, usch!, Varjag

[MD650]

Jo, nog var 1985 kall. När tempen steg till - 24 tyckte vi som beväringsmän att det blivit varmt och genomförde skidfys.

[frejs väpnare]

Undertecknad däremot, som vekling och medlem av 68-generationen, gick i strejk när temperaturen i Tärnadalen, i mars 1966, gick ner till -44. Och jag tycker inte att vårt befäl beivrade strejken särskilt hårt.

[Osprey]

Undertecknad däremot, som vekling och medlem av 68-generationen, gick i strejk när temperaturen i Tärnadalen, i mars 1966, gick ner till -44. Och jag tycker inte att vårt befäl beivrade strejken särskilt hårt.

En god soldat älskar kölden och skakar av glädje när det blir riktigt kallt...

[varjag]

Donkeyman skrev:

Eftersom jag ägnar mig åt isbrytning denna vinter

Ett viktigt datum i lotsarnas kalender var naturligtvis varje vaar, nar 'statsisbrytaren' kom till Luleaa......
'Statsisbrytaren' var under mina pojkaar alltid YMER, den storsta och varsta i isbrytarflottan. Havsisen - hade tydligen
utmarkta akustiska kvaliteer da det berattades for mig, att 'om man skottade av snon ner till blankisen paa Rodkallen - och lade en oppochnervand tratt till orat...kunde man hora hur hon (Ymer) boxade sig fram nere vid Bjuroklubb...'

Om sant eller - vet jag inte, Varjag

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ymer_(isbrytare,_1932)

[Hans]

Mer läsning.


http://www.tugboatlars.se/Ymer1954.htm
http://www.tugboatlars.se/Isbrytare.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Isbrytning_i_Sverige

MVH

Hans

[varjag]

Ahhh...tack Hans - poesi 'in motion' , Varjag

[varjag]

Nar nu Donkeyman faatt igaang en traad i amnet - ville jag ta upp en mindre kand aspekt av vintersjofarten. Alltsaa den sjofart som kravde isbrytaassistans for att naa sina lossnings/lastningshamnar. Isbrytarna klarade givetvis isen betydligt battre an handelsfartygen. Med dessa, i sin tur - var angelagna om att fullgora sina lastaataganden (certepartier) forr att uppbara fraktavgifterna. I verkligheten, blev det en kapplopning mellan Fader Frost, isbrytarna och handelsfartygen.
Men - handelsfartygen och deras laster - var assurerade (forsakrade). Och dom allra flesta assuransbrev, tackte INTE isskador. I klartext - det var forsakringsbolagen som bestamde nar hamnar, kuster - skulle stangas for vintern/oppnas till vaaren - inte rederierna eller isbrytarna.
Hans (tack!) postade en lank med denna bild som visar naerassistans i svaara isforhallanden. Det assisterade fartyget kommer helt nara isbrytaren, ja - det kan till och med winchas in med bogen i ett V-urtag i isbrytarens akter.....saa att isflak och sorja som isbrytaren tuggar sonder - minimeras. Observera - att man 'manat ut' bagge ankarena ur klysroren daa dessa ar de starkaste punkterna for bogservajrar/trossar (och Gud Forbjude...'Assuransvajern'!), och stuckit ett par vajrar genom bagge klysen till isbrytaren.Varjag

[Stefan Lundgren]

Nu har de nog lagt den där forskningen på is, men i Älvkarleby undersökte dom bl a hur ismassorna "var" mot dammarna och det var framförallt under 1980-talet som det var en viss oro över drivisens inverkan på just dammar.

Stefan

[Ornellaia]

OK, har en fråga om isvintrar på Östersjön och här rekommenderar jag Hexmaster att läsa för det kan vara en faktoid.

Har det i modern tid funnits vintrar då isen varit så tjock och obruten att man kunnat köra lastbil Umeå-Vasa eller som jag hört Stockholm-Finland? dvs isen har legat så kompakt att färjorna inte gått eller man ha helt enkelt tjänat på att köra sina lastbilar på Östesjön som helt plötsligt blivit "landvägen" mellan Sverige och Finland.

Med modern tid menar jag från 70-tal och framåt.

[varjag]

Med modern tid menar jag från 70-tal och framåt.

Modern - är ju ett relativt begrepp, men tydligen försökte finnarna ploga en isväg.....Vasa till Umeå för att replikera isvägen från 1939-40.....

År 1960 var sista gången någon försökte ploga en isväg från finska sidan över Kvarken och vad jag kommer ihåg så var det inte något lyckat försök.

Jag gissar att försäkringsblagen vill ha ett ord med i laget - innan någon börjar skicka lastbilar med frakt över isvägar för att spara in kilometrar.... (Även om det vore möjligt)

Varjag

[lampros]

"Ploga isväg" har jag läst om i en gammal soldatinstruktion från 40-talet. Isväg på insjöar dvs.

Man helt enkelt plogar på ett sådant sätt att isen packas och fås att nå ner till sjöns botten. Kanske är det frågan om att "ploga ihop" snön så att man får ett tjockt isband över sjön. Och i och med att det når ner till botten så tar det väldigt lång tid att tina, den kan användas in i april, kanske maj.

Om jag förklarat otydligt ska jag leta fram boken där greppet beskrevs.

[varjag]

Man helt enkelt plogar på ett sådant sätt att isen packas och fås att nå ner till sjöns botten

Försök det på Hornavan! 220 meter djupt

Det gäller nog bara mycket grunda träsk och mossjöar.....Varjag