Efter Palmemordet

[Lejonmod]

Gellert Tamas i sin bok Lasermannen uppger att prästen i svenska sjömanskyrkan i New York tackade inför sin församling Gud att Palme inte längre förgiftade de svenska själarna. Stämmer det? Vem var prästen? Vilka konsekvenser blev det?

[Stefan Lundgren]

Jag känner inte till dessa fall, men jag antar att det finns någonting i arkivet kring honom.

http://www.olofpalme.org/en/about/

Stefan

[Olof Trätälja]

Det gick väldigt många sådana skrönor om hur folk festat och skålat efter mordet, vid den tiden. Någon galning kanske fanns som rent faktiskt gjorde det, men jag tvivlar. Och att någon hört om en pastor i new-york låter som typexemplet på en klintbergare.

Hur som helst så kan det kanske vara värt att fundera kring varför sådana skrönor uppkom och svaret är givetvis att Palme var djupt hatad i breda lager. När en sådan person blir mördad ger de förstås upphov till en sorts skuldkänslor. Knappast logiska eller med rätta betingade men väldigt mänskliga och då är det naturligt att det uppstår skrönor. Detta fördjupades förstås ytterligare då det efter de första fantasifulla misstankarna blev allt mer troligt att mördaren faktiskt verkade vara en obalanserad, ev galen, person som kanske tagit intryck av omgivningens avsky mot Palme och eventuellt trodde att han skulle bli hjälte på kuppen.

Parallellen med Anna Lindh är uppenbar. Men det är ändå ett enklare fall att psykologiskt hantera. Anna Lindh var inte pesonligt avskydd, snarare tvärt om, men kan mycket väl blivit offer för en galning förblindad av ett allmänt politikerförakt. Men det är på något vis så galet att vanliga människor som, kanske med rätta, hyser allmänt politikerförakt inte gärna kan ta till sig mordet på det viset. Istället blir det kanske den bristande psykvården man funderar kring, men den är trots allt just politikernas ansvar.

I vilket fall så kan man inte som Mona Sahlin gå runt och tycka att politikerförakt inte är okej. Det kan det mycket väl vara och det kan vara mycket befogat. I själva verket torde det vara ett av fundamenten i en demokrati att politiker som förtjänar att föraktas får föraktas och orsakerna vädras öppet. Motsvarande gäller faktiskt avsky mot en enskild makthavare/politiker. Inte desto mindre svänger ett mord om pendeln helt, allt annat vore omänskligt.

Resultatet blir skrönor om hur andra, mindre mänskliga, varit lyckliga över mordet. Men också skapande av legender och ett ur ett krasst logiskt perspektiv obefogat hyllande. Det skapas till slut en legend som faktiskt blir gravt ohistorisk. Ibland undrar jag om de som växt upp på 90-talet och framåt faktiskt tror att det kom in en mörk kraft från yttre rymden och mördare den av alla älskade ledaren för det felfria folkhemmet. Det var inte riktigt så det var....

Det kanske låter lite hårt, men nu har det trots allt gått över 20-år så det börjar väl så sakteliga bli rimligt, även ur ett mänskligt perspektiv, att vaska fram den historiske Olof Palme snarare än den legendariske?

[MajorLove]

Politikerförakt är det pris våra politiker får betala för att de givit sig själva full ansvarsfrihet i strid mot Montesquieus principer och vår Herres ord - "den som vill vara främst bland eder skall vara de andras tjänare".

När det gäller mordet på Olof Palme kan man inte utan vidare avfärda tanken eller åsikten att dessa skrönor och ryktesspridning tjänar ett syfte.

[Olof Trätälja]

När det gäller mordet på Olof Palme kan man inte utan vidare avfärda tanken eller åsikten att dessa skrönor och ryktesspridning tjänar ett syfte.

Nej det kan man inte heller och just den här skrönan innehåller en misstänkt passus: "förgiftade de svenska själarna" som uppenbarligen har syftet att bibringa budskapet att Palmes politik var allmänt gillad av "de svenska själarna" (vilket inte kan vara mer vilseledande). En sådan passus är förstås uppkommen genom en sympatisör till Olof Palme oavsett det skett vid skrönans uppkomst eller som ett tillägg senare då syftet just måste vara att bibringa budskapet att Palmes politik var gillad bland de svenska själarna. Att på detta sätt nyttja ett mord politiskt och samtidigt skuldbelägga meningsmotståndare är förstås vedervärdigt och något av det lägsta man kan tänka sig moraliskt. Jag är dock av den tron, möjligen naivt, att de flesta skrönorna uppkommit som ett sätt att hantera den psykologiskt svåra situation som uppkommer då någon man hatar och avskyr faktiskt blir mördad.

[Markus Holst]

MIn tro går stick i stäv med trätäljans. Jag tror att rykten som det nämnda uppstår eftersom man i schocken behöver en syndabock, någon att tycka illa om, någon att projicera på, och en pastor i Långtbortistan som pratar illa om den döde, blir en bra konversationspjäs att förfasa sig över.

[Olof Trätälja]

MIn tro går stick i stäv med trätäljans. Jag tror att rykten som det nämnda uppstår eftersom man i schocken behöver en syndabock, någon att tycka illa om, någon att projicera på, och en pastor i Långtbortistan som pratar illa om den döde, blir en bra konversationspjäs att förfasa sig över.

Jag tror att du missuppfattar mig lite gran om du tror att det är stick i stäv med min tro. Dock är det väl ändå en stor skillnad på att "prata illa om någon" och som här (och i de flesta andra skrönor) det betydligt grövre att närmast hylla mordet. Men jag tror att vi egentligen är ganska eniga i frågan.

Detta att Olof Palmes gärning förr eller senare åter måste komma att kritiskt belysas tror jag få tycker är stötande så länge det inte skedde direkt efter mordet.

[Cyber Joker]

Vad en tokig svartrock borta i NY gjort eller sagt är väl ganska ointressant. Det intressanta är att det inte verkar finnas någon riktig vilja att lösa mordet. Det är som om man inte vill ha fram sanningen. Varför granskades inte polisspåret ordentligt. Detta avfärdades bara som något orimligt, att den oförvitliga svenska poliskåren skulle kunna vara inblandad i ett poitiskt mord. Nä istället siktade man in sig på en alkis från Rotebro som skulle ha skjutit Palme av misstag då denne liknade knarklangaren Sigge C. Är det ingen som hör hur löjligt orimligt det låter?
Sanningen är nog den att mordet var en del av en större plan för att omstrukturera Sverige och anpassa landet till den s.k. fria marknaden (läs rövarkapitalism).

[MajorLove]

MIn tro går stick i stäv med trätäljans. Jag tror att rykten som det nämnda uppstår eftersom man i schocken behöver en syndabock, någon att tycka illa om, någon att projicera på, och en pastor i Långtbortistan som pratar illa om den döde, blir en bra konversationspjäs att förfasa sig över.

Oj, vad nära du är! Men din blick har fångats fjärran, långt från centrum, vilket är avsikten.

"Jag är socialdemokratin lojal in i döden", sade Ebbe Carlsson till Stina Dabrovski veckorna innan sitt frånfälle. Undrar vad en bokförläggare kan ha menat med det.

[jonaspalsson]

Nä istället siktade man in sig på en alkis från Rotebro som skulle ha skjutit Palme av misstag då denne liknade knarklangaren Sigge C. Är det ingen som hör hur löjligt orimligt det låter?

Nej det låter väldigt orimligt, speciellt när offret det rör sig om är en offentlig, färgstark och förhållandevis mäktig person som Olof Palme, som bevisligen väckte starka känslor och engagemang hos både supportrar och motståndare, och både nationellt och internationellt. Men samtidigt, är det inte just här man lätt låser fast sig, i att det MÅSTE finnas en storslagen förklaring, en konspiration, ett välorganiserat mord med kopplingar till personer på höga poster, osv? På något sätt vill man gärna tro att det ska vara på det sättet. Därför avfärdar man gärna redan i utgångsläget alla möjligheter som har att göra med att det var en vanlig småbrottsling eller liknande som höll i vapnet, vilket vid ett "vanligt" mord tvärtom kanske hade varit det allra troligaste scenariot? Det har visat sig att det gjordes så många misstag under början av utredningen (även polisen räknade ju förstås mer eller mindre med något storslaget) att en "vanlig" brottsling med lite tur bör ha kunnat komma undan, eftersom arbetet de allra första timmarna/dygnen normalt sett är helt avgörande, som bekant.

Jag säger nu inte att det tvunget var så, men jag tycker i alla fall att man bör hålla den möjligheten öppen. Eller?

[Ördög]

Jag har i en tidigare tråd bett folk att berätta sina hågkomster om mordet på Palme. Tråden är inte låst, det finns säkert rum för fler berättelser.

viewtopic.php?f=22&t=23162

Den sjömanspastor som nämns i öppningsinlägget har jag inte läst om tidigare. Däremot minns jag att jag i Aftonbladet nån gång i mars 1986 läste om en präst - eventuellt i Värmland - som sa sej vara glad åt att Palme var död och hoppades att han nu brann i helvetet. Tyvärr har jag glömt alla detaljer och namn, men kanske det finns nån här som minns vilken prelat det rörde sej om?

[Donkeyman]

Jag minns mycket väl tiden kring Palmemordet. Och Palme var mycket kontroversiell för att säga det lindrigt. Det är nog inte fel att påstå att det var väldigt få människor som var likgiltiga för honom. Antingen ansåg man Palme vara en stor statsman och beundrade honom eller så ansåg man Palme vara i det närmaste en landsförrädare och hatade honom. Det är få politiker i modern tid som har förmått att engagera och polarisera folket. Det cirkulerade massor av nidteckningar och en väldigt populär "Bumper Sticker" hade texten: "Det föds en Palme var dag - använd kondom". Allt sådant försvann på morddagen.

Efter att han var skjuten tystnade i stort sett alla kritiker. Sedan dess är det i det närmaste tabu att över huvud taget kritisera något som Palme gjorde. Och väldigt få erkänner i efterhand att de inte tyckte om honom.

Som en parentes till tråden:
Personligen tror jag inte på Christer Petterson som mördare. Av det skälet att jag inte tror på att en person som är både knarkvrak och fyllick orkar bege sig uppför trapporna från dåvarande Tunnelgatan och fortsätta över till David Bagare samt slutligen försvinna nere på Stureplan. I full fart och med vältränade polismän i hälarna. Däremot kan han mycket väl ha varit på mordplatsen och blivit sedd av fru Palme, utan att för den skull vara inblandad. Från det att skottet lossades och Palme föll omkull till dess att fru Palme förstått vad som hänt och möjligen börjat se sig omkring har det rimligen gått en del tid.

Däremot tror jag inte heller på någon storstilad konspiration. Jag tror att det är en så kallad "god Svensk" som har gjort det hela på egen hand. Utan medhjälpare och utan att berätta det hela för någon som helst. Och denne anser antagligen än i dag att han har gjort landet en god gärning. Vilket sannolikt innebär att eftersom man inte tog gärningsmannen där och då så är gåtan mer eller mindre olöslig.

Sedan är det en annan sak att polisen agerade fel ända från första början och lång tid framåt. Men det tror jag inte alls har med någon konspiration att göra. Snarare handlingsförlamning när man insåg hur stort det hela egentligen var.

[Lawrence]

Det gick ju så snabbt genom Ingvar Carlsson att uppta förbindelserna med USA, som legat nere i 17 år, som man satt och väntade på det. Att USA var så obarmhärtig mot Palme,för Vietnamkriget som ju inte var USA-fientlig i sig, var ett uttryck för svaghet. Allt det var pinsamt. Polisen kan mycket väl ha missat/avstått att kontrollera kontakter som Palme haft ,som skulle kunna tyda på att en annan tung kunskap egentligen, funnits, och en gärningsman kan mycket väl haft tillgång till gömställen efter flyktvägen. Mordet skapade den svenska varianten av Jokela och Kauhajoki, lodrätt, inte vertikalt som
görs i Finland.

[Psilander]

Efter att han var skjuten tystnade i stort sett alla kritiker. Sedan dess är det i det närmaste tabu att över huvud taget kritisera något som Palme gjorde. Och väldigt få erkänner i efterhand att de inte tyckte om honom.

Jag erkänner gärna att jag avskyr karln, fast jag nog var för liten att förstå just då vad han ställt till med. Vill minnas vi hade honom på toapappret hemma när jag var liten.

Skuggan från Vietnamkriget var nog det lidrigaste i USAs kritik av Palme, mer allvarligt var hans försök att göra Norden/ Nordeuropa till kärnvapenfri zon, vilket spelade sovjet rakt i händerna eftersom de hade överlägsna konventionella styrkor i området. Vi vet ju i efterhand att mcyket av den västliga fredsrörelsen var infiltrerad av Sovjet. Palme måste själv ha förstått konsekvenserna av sitt handlande i fredsfrågan och hur han därmed gick Sovjets ärenden.

Visserligen är han ett sossehelgon precis som Anna Lindh men jag tror det skulle vara på sin plats göra en rejäl genomlysning av hans politiska agenda och kontakter, då skulle nog mycket av gullet försvinna och Sverige hamna i en smärre chock.

[hilbert]

Det intressanta med Palme var att han var hatad även av den radikala vänstern på 60 och 70 talet.
Det kan man se tex i Sjöwall Vahlös deckare där han skildras på ett mycket ofördelaktigt sätt,
och i tidningen proletären blev han utpekad som cia agent. Bakgrunden till det senare var en sk
världsungdomskongress i Prag i början av 50-talet där Palme opponerade sig mot den stalinistiska
dominansen under kongressen.
Jag kan heller inte låta bli att påminna om en av svensk utrikespolitiks mer pinsamma episoder:
Några månader efter att den borgerliga regeringen hade tillträtt 1976, så gjorde den tjeckiska regeringen
ett uttalande om att den nya regeringen förde en bättre politik gentemot Tjeckoslovakien.
Bakgrunden var Palmes beskrivning av diktatorn Husak som "diktaturens kreatur".
Så jag tycker det är lite svårt att få Palme till någon slags "sovjetkramare".