Inlägg
av Spaningsledaren » 3 september 2007, 17:49
Vi behöver ofta en massa etiketter, av rena bekvâmlighetsskâl.
Dessa gäller sedan inom ramen för gruppen/tiden/sammanhanget.
För att inte krângla tycker jag att vi därfôr kan ta som grundregel att avstâ fra att införa nya etiketter dâr det redan finns en som är inarbetad.
Dâ blir det (för oss i Sverige) "ryska revolutionen " - och inget annat, "spanska inbördeskriget" och inget annat,
"FNL" och inget annat.
Med detta gjort kan vi sedan , om vi nu ândâ känner att saken är angelägen gâ vidare med kompletteringar av typen att den ryska revolutionen ocksâ, i viss mân, utvecklades till ett inbôrdeskrig, att det spanska- inleddes med ett militäruppror och att FNL-sidan utomlands ofta betecknats pâ annat sätt.
Vilka dessa utländska bruk sedan är mâ vara saknar som jag ser det relevans för vad som är lämpligt i Sverige. Däremot kan de givetvis var värda att uppmärksamma just som vittnesbörd om det landets specifika prespektiv pâ det saken gâller:
I Ryssland kallas det andra vârldskriget fôr det stora fosterlândska.
(Ut Rysslands synvinkel var den svenska invasionen närmast att jämställa med en skärmmytsling vid gränsen och den franska d:o med besegrandet av en fientlig armé, lât vara en stor sâdan.)
Och om det nu vore sâ att det vi kallar "Vietnamkriget" skulle kallas det amerikanska kriget i Vietnam kan vi väl t.o.m. begripa varför. (Det var ju nâmligen första och hittills enda gângen som just det landet var i krig med just USA.) Dâremot skulle det nog inte, i Vietnam, fungera att p.s.s. tala om det "kinesiska" eller det "franska" kriget eftersom det här funnits flera sâdana krig. (Analogt med de alla de svensk-danska och svensk-ryska krigen. Här är det vi som tvingas ange ârtal om det inte finns en vedertagen specialetikett av typen "Stora Nordiska Kriget".)
Till sist finner jag det ocksâ riktigt att sâ lângt det gâr försöka föra vidare de etiketter som samtidens aktörer âsatte hândelserna. Fôr litet sedan debatterades Finlands Frihetskrig under annan trâd. I den etiketten finns en nyans och en särprägel som jag för min del anser vârdefull. Just det kriget uppfattades nämligen, där och dâ, som just ett frihetskrig. ( Just det finska inbördeskriget hade övertoner som helt saknades i t.ex. det spanska.)
När tyskarna anföll Polen i september 1939 var detta, för den tidens vittnen, "Blixtkrig".( Det polska fôrsvaret bröt samman pâ nâgra enstaka dagar.) Sedan följde i väster "The Phoney War", pâ svenska "Lâtsaskriget" medan det i öster utbröt just "Vinterkriget". Allt hängar ihop.
Genom att använda de historiska etiketterna tror jag alltsâ att vi vidgar vâr förstâelse av den aktuella tiden.
Och hâr i Sverige, för att ânyo att âtervända till detta med "FNL" hade vi alla dessa FNL-grupper som i lânga stycken satte sin prägel pâ den tidens bâde tidsanda och gatubild. Här skanderade man, bl.a. sâdant som "Tage och Geiger, Lyndons lakejer!" liksom klassikern:
"U-S-A,__ut-ur-Viet- Nam!" (I dessa led fanns f.ö. -till högerkrafternas illa dolda förtrytelse- de snyggaste tjejerna.)