Stridsvagnshinder mot norska gränsen på 1960-talet !?

[Ragnar Svedje]

Skön semester och just nu är jag i Jämtland. Min far berättade att hans familj brukade åka över gränsen till Norge för att bada i Trondheims salta vatten när han var liten. Det var främst nöjesresor men även vissa inköp gjordes av valmargarin och socker som var billigt. Allt annat var dyrt redan på den tiden.

Nåväl det intressanta med detta var att det på båda sidor gränsen fanns stridsvagnshinder och befästa vägspärrar. Det var ingalunda några symboliska försvarsverk, bilarna fick krypa fram längs vägen och sick-sacka mellan hindren och det var inte mycket uttrymme man hade att spela på. Även om vissa verk naturligtvis var resters från VK2 så verkade vissa hinder och spärrar byggts efter kriget. Det stod kvar kanoner i fästningarna på båda sidor gänsen, och allt detta stod kvar till långt in på 1960-talet innan de monterades ner!

Verkar mycket märkligt att bygga försvarsverk mot gränsen till vår bästa granne och vän.

Vad var orsaken till dessa försvarsverk?

Var det kanske för att övertyga Sovjetunionen om att vi verkligen var neutrala?

[MD650]

Längs vägen från Kiruna till Narvik byggdes det så sent som under 80-talet ett antal skansar/motståndsnästen som var vända i västlig riktning.
Det var normal försvarsplanering som gjordes.

[Rickard]

Längs vägen från Kiruna till Narvik byggdes det så sent som under 80-talet ett antal skansar/motståndsnästen som var vända i västlig riktning.
Det var normal försvarsplanering som gjordes.

Vad var då tanken med dessa? I vilka lägen kunde man tänka sig att de skulle nyttjas?

[millgard]

Längs vägen från Kiruna till Narvik byggdes det så sent som under 80-talet ett antal skansar/motståndsnästen som var vända i västlig riktning.
Det var normal försvarsplanering som gjordes.

Vad var då tanken med dessa? I vilka lägen kunde man tänka sig att de skulle nyttjas?

Eftersom det bara fanns en enda väg mellan nordnorge och norra Sverige (förutom Karesuandovägen) så var det väl enkelt att för en billig penning kontrollera den på detta sätt.

Eftersom malmfälten i händelse av krigstid är ganska intressant för många aktörer kan man nog vara beredd på nästan vad som helst om väst och öst skulle braka ihop.

[Gutekrigaren]

Varken SSSR eller någon stat lät sig nog övertygas om något annat än var Sverige i allt väsentligt hörde hemma i händelse av krig. Men det var ett billigt sätt att bli av med impertinenta frågor och motargument.

Mvh Petter

[Wooster]

Eftersom det bara fanns en enda väg mellan nordnorge och norra Sverige (förutom Karesuandovägen) så var det väl enkelt att för en billig penning kontrollera den på detta sätt.

Eftersom malmfälten i händelse av krigstid är ganska intressant för många aktörer kan man nog vara beredd på nästan vad som helst om väst och öst skulle braka ihop.

Utan att kunna Norra Sveriges geografi så där jättebra, så borde man ju kunna kalkylera med att det fanns ett scenario där ryssarna faktiskt försökte tränga in i Nordnorge och därifrån försöka pressa sig in i norra Sverige också av bara farten (särskilt om Sverige blev anfallet parallellt med Nato).

Även om det inte var ett primärt scenario så borde underhållet av befästningarna kanske motiveras av det, tillsammans med lite "what if" angående väst och lite neutralitetspoleringsåtgärder.

[Ragnar Svedje]

OK, många av er är också inne på att det var politiska orsaker som låg bakom, och att dessa försvarsverk skulle visa att Sverige minsann var beredd "att försvara sig mot varje angripare".

Sedan skulle man kunna tänka sig ett Sovjetiskt infall i nordnorge där de sedan skulle kunna falla in i Sverige norr eller västerifrån. Och att detta skulle berättiga befästningar av dessa vägar, åtminstonde ner till Jämtland. Frågan är om liknande fästningar även fanns i så långt ner som i Härjedalen eller Värmland?

Kanske sovjetiska luftlandsatta trupper i regionen skulle kunna föra med sig lätta fordon och att vägspärrarna skulle vara verkningsfulla mot dem.

Mot ovan nämnda scenario och även för de mer utrikespolitiska skälen så var förmodligen resurserna som användes till dessa försvarsverk väl använda. En blygsam kostnad i försvarssammanhang skulle jag gissa.

[Olaus]

De hinder som sågs efter vägen mot Norge i västra Jämtland på 60-talet var nog rester av de stora arbeten som gjordes av svenska förband och kontrakterade företag efter tyskarnas anfall mot Norge 9 april 1940. Det tar lång tid att röja dessa.
De har inte varit onödiga att inneha under kalla kriget.

Ett operationsfall "Västerut" för svenska försvaret var aktuellt under hela kalla kriget. För WP gällde det vid ett eventuellt tredje världskrig att avskära tillförsel av förband och materiel som skeppades över Atlanten från USA till Europa. Dessa operationer underlättades, om WP disponerade hamnar (för bl a ubåtar) och flygfält i norra och mellersta Norge.

För att försvåra markoperationer från Murmansk - regionen ner mot Trondheim byggde Norge ut den så kallade Lyngen-ställningen i Troms Fylke. Vid WP-förbands anfall mot eller kringgång av denna avvärjningszon kunde både finskt och svenskt territorium behöva tas av många olika skäl. Och det även av NATO. Mot den bakgrunden bör befästningar längs vägen Kiruna - norska gränsen ses som ett led i att hävda vårt territorium.

Kring 1981 förhandslagrades materiel i Norge för amerikanska förband avsedda för strid i norra Norge. Bland annat bergrum i Stördal norr om Trondheim iordningställdes för en förstärkt brigad marininfanteri. Avtal om dessa förhandslagringar förnyades av Donald Rumsfeld så sent som i juni 2005. Området vid Nordkalotten fick än större betydelse ju mer olja och gas som upptäcktes i regionen.

Förhandslagringarna påverkade i hög grad svenska försvarsförberedelser .

[Covendor]

Sedan skulle man kunna tänka sig ett Sovjetiskt infall i nordnorge där de sedan skulle kunna falla in i Sverige norr eller västerifrån. Och att detta skulle berättiga befästningar av dessa vägar, åtminstonde ner till Jämtland. Frågan är om liknande fästningar även fanns i så långt ner som i Härjedalen eller Värmland?

Vill minnas att det vid den svensk-norska gränsen i Härjedalen fanns betongblock som min far (vice-korpral i pansartrupperna ) identifierade som stridsvagnshinder. Detta så sent som för 12 år sedan.

[olle_i_chile]

I Dalsland finns fortafarande skansar och linjer kvar efter kriget. Åker man via bengtsfors mot Halden så finns det vissa som man enkelt kan stanna vid.

[crnagora]

Skröna från flera regementen på kalla krigets tid:

Kapten föreläser om vägarna som vi kan anfallas, invasionen över Östersjön och genom Norrbotten.
Retsam vänstervärnpliktig undrar det inte borde planeras inför anfall även västerifrån.
Kapten grubblar något - Jo möjligen, men det är ju en jäkla krånglig omväg för dom.

[jnse]

Längs vägen från Kiruna till Narvik byggdes det så sent som under 80-talet ett antal skansar/motståndsnästen som var vända i västlig riktning.
Det var normal försvarsplanering som gjordes.

Vet du om dessa har rivits, eller finns kvar idag?
Jag har aldrig sett något sånt när jag kört efter den vägen, så antingen är de borta, eller inte så lätta att se från vägen?

[Stellan Bojerud]

Truppbefästningar längs vägen Kiruna-Narvik: Om de finns kvar vet jag inte. Men de fanns där 2002. Bl a motståndsnästen med värntorn 74 i trakten av Abisko. Dessa lätta befästningar kunde skydda Norge mot sovjetryssar, som "sneddade genom Sverige" eller tvärt om ryssar, som tagit Narvik och ville åt Kiruna.

[jnse]

Ok.
Ska jag tolka det som att man inte kunde se dom från vägen?

Det enda värntorn jag sett är det här som jag fotade på Bodens försvarsmuseum:

Värntorn

FILE0140-mindre.jpg (303.51 KiB) Visad 4495 gånger

Värntorn 74 lär ju vara lite större?
Det hade varit intressant att få se en sån i "verkligheten"

Du har inget närmare ledtråd om vars mer exakt dom låg?

Enligt http://www.sphf.se/Axvall/varntorn.htm så ska alla värntorn ha blivit skrotade?

Samtliga torn och övriga värnpjäser skrotades från mitten av 90-talet och förbanden upplöstes i den nya inriktningen av försvaret som skedde.

[Stellan Bojerud]

Din bild visar en 37 mm vkan m/41.
De värn jag nämnde kunde ses från vägen - om man visste var de låg. De var ju kamouflerade.