Svenska förlängda landningsbanor för amerikanskt bombflyg?

[Martin Lundvall]

I boken Kalla Kriget av Björn Kumm står följande:

Vittnesmål inför 1990-talets svenska neutralitetskommission, vars uppdrag var att kritisk granska hur neutralt Sverige egentligen förhållit sig under det kalla kriget, visade att Sverige gått med på att förbereda flygbaser för att i ett krigsläge ta emot tungt bombflyg från NATO-länderna.

Jag tycker förvisso att de teorier om transportflyg som ni redan har tagit upp verkar mer troliga än tungt bombflyg. Fast de efterfrågades om något som kunde bekräfta ryktena, nu är det väl bara att leta upp den nämnda kommissionens arbete för att se vad de handlar om.

/Martin

Björn Kumm är jag ganska tveksam till. Finns det några stödjande källor.

Jag har redogjort ordagrannt vad det står i boken. Jag kommer inte ihåg om det fanns någon not till just det påståendet. Vad jag tycks se om tråden är att det är en massa kloka männniskor som kommer med kloka teorier, där den ena verkar mer logisk än den andra. Fast det är hitills ingen som helt lyckats knäcka myten, därav mitt inlägg. Kumm har citerat en stalig kommission. Det betyder inte per automatik att det är rätt, men det kanske kan vara värt att undersöka. Fria spekulationer i all ära, men även de bästa teorierna behöver inte vara rätt.

/Martin

[Sarvi]

Björn Kumm är jag ganska tveksam till. Finns det några stödjande källor.

Ahem. "Om kriget kommit...", Statens Offentliga Utredningar 1994:11, vilket alltså är den berömda Neutralitetpolitikkommissionens utlåtande. Jag har helt kort redogjört för relevanta passager ur sagda utredning på sidan två av den här tråden. Wilhem Agrell nämner också saken i sina böcker "Fred och fruktan" och "Svenska förintelsevapen", även om han i princip hämtar sina uppgifter ur sagda utredning.

I sakfrågan så är det ju så att basering av flygplan kräver avsevärt mer än landningsbanor och bränsle. Både vapenlast, reservdelar och klargöringspersonal krävs för att kunna basera flygplan.

Ja, men här skulle det alltså vara frågan om staging eller recovery bases. Dvs närmast mellanlandningsplatser i syfte att förlänga räckvidden på bombplanen och kunna ta emot skadskjutna sådana på hemväg, eftersom man från NATO-håll ändå planerade att ta vägen genom svenskt luftrum. Något att hålla i minnet är att det här inte rör sig om en statisk företeelse, utvecklingen på flygsidan under 50- och 60-talen var oerhört forcerad och exakt hur de svenska baserna avsågs användas förändrades med säkerhet över tiden.

[Psilander]

Även om vi gjort NATO nöjda genom att kunna vara nödhamn åt deras bombflyg (vi fick ju ofta vara det åt flygplanen som blev skadskjutna över Tyskland), så var det ju också en öjkad flexibilitet till den egna beredskapen, dvs vi kunde inköpa flygplan utomlands utan behöva tänka på att de skulle passa våra landsvägsbaser alla gånger.

Fanns det planer på att införskaffa tyngre attackflyg som tex Canberra (köptes visserligen men bara i signalspaningsversion), hade vi en önskan att kunna bomba invasionskakn i hamn även i Leningrad eller vid deras uppsamlingsplatser längre in i landet.

[Sarvi]

Fanns det planer på att införskaffa tyngre attackflyg som tex Canberra (köptes visserligen men bara i signalspaningsversion), hade vi en önskan att kunna bomba invasionskakn i hamn även i Leningrad eller vid deras uppsamlingsplatser längre in i landet.

Tja, Saabs Projekt A 36 var ju påtänkt som kärnvapenbombare. A 32 med kärnvapen var också tänkt att slå mot invasionsflottan när den ilastade i hamn. Anfall med konventionellt beväpnade A 32 mot ilastningshamnarna studerades också, men med tanke på det kraftiga luftvärnet som man kunde räkna med runt Paldiski m.m. så räknade man dystert med att E1 skulle förbrukas som stridande förband på 1-2 dygn. Minst 50% nerskjutningsrisk. Hursomhelst, både Lansen och Viggen hade räckvidd nog att slå mot de flesta av Warsawapaktens östersjöhamnar, plus fi uppmarsch på gränsen till och i Finland. Så ur den synvinkeln behövde vi inte längre banor än vad Lansen krävde.

[Martin Lundvall]

Björn Kumm är jag ganska tveksam till. Finns det några stödjande källor.

Ahem. "Om kriget kommit...", Statens Offentliga Utredningar 1994:11, vilket alltså är den berömda Neutralitetpolitikkommissionens utlåtande. Jag har helt kort redogjört för relevanta passager ur sagda utredning på sidan två av den här tråden. Wilhem Agrell nämner också saken i sina böcker "Fred och fruktan" och "Svenska förintelsevapen", även om han i princip hämtar sina uppgifter ur sagda utredning.

Ledsen jag såg inte det tidigare när jag skrev min första post.

/Martin

[Baltiron]

Björn Kumm är jag ganska tveksam till. Finns det några stödjande källor.

Ahem. "Om kriget kommit...", Statens Offentliga Utredningar 1994:11, vilket alltså är den berömda Neutralitetpolitikkommissionens utlåtande. Jag har helt kort redogjört för relevanta passager ur sagda utredning på sidan två av den här tråden. Wilhem Agrell nämner också saken i sina böcker "Fred och fruktan" och "Svenska förintelsevapen", även om han i princip hämtar sina uppgifter ur sagda utredning.

OK, så då finns det en primärkälla som har trovärdighet. Får titta på den i morgon, i natt är det för sent.

I sakfrågan så är det ju så att basering av flygplan kräver avsevärt mer än landningsbanor och bränsle. Både vapenlast, reservdelar och klargöringspersonal krävs för att kunna basera flygplan.

Ja, men här skulle det alltså vara frågan om staging eller recovery bases. Dvs närmast mellanlandningsplatser i syfte att förlänga räckvidden på bombplanen och kunna ta emot skadskjutna sådana på hemväg, eftersom man från NATO-håll ändå planerade att ta vägen genom svenskt luftrum. Något att hålla i minnet är att det här inte rör sig om en statisk företeelse, utvecklingen på flygsidan under 50- och 60-talen var oerhört forcerad och exakt hur de svenska baserna avsågs användas förändrades med säkerhet över tiden.

Viss blir saken lite enklare av det. Men jag tycker fortfarande det är lite skumt med det hela. Vinsten med att mellanlanda i Sverige jämfört med Norge är ganska liten med tanke på de räckvidder som vi pratar om. Redan B-29an borde kunna flyga till Moskva från Norge, eller har jag fel? Jag är inte expert på bombare.

[Ja77]

Baltiron: B-29 når Moskva utan problem från Norge, enkel resa. Som diskuterats var de långa banorna till för svenska behov, och möjligheten att ta emot NATO transport och taktiskt flyg.

Naturligtvis hadde NATO uppgifter om de svenska baserna ifall de skulle behöva nödlanda på tillbakavägen.

[Baltiron]

OK, så då finns det en primärkälla som har trovärdighet. Får titta på den i morgon, i natt är det för sent.

Visade sig vara jobbigare än jag trott. http://Www.sou.gov.se hade den inte.

[Baltiron]

Baltiron: B-29 når Moskva utan problem från Norge, enkel resa. Som diskuterats var de långa banorna till för svenska behov, och möjligheten att ta emot NATO transport och taktiskt flyg.

Naturligtvis hadde NATO uppgifter om de svenska baserna ifall de skulle behöva nödlanda på tillbakavägen.

Vilket också föreföll mig som troligare, men då är vi tillbaka i problemet med granater, bomber och raketer. Samt klargöringspersonal. Jag kanske ska berätta att min värnplikt bla gjordes som närskydd, så jag har en hyfsad bild av att flygbaser innebär en större apparat än några flygplan och några piloter.

[Sarvi]

OK, så då finns det en primärkälla som har trovärdighet. Får titta på den i morgon, i natt är det för sent.

Visade sig vara jobbigare än jag trott. http://Www.sou.gov.se hade den inte.

Nej, för de har inte många SOUsar på nätet som är gjorda innan slutet på 90-talet. Äldre SOUsar (däribland då 1994:11) finns oftast endast i tryckt form. Finns på större bibliotek.

[Baltiron]

OK, så då finns det en primärkälla som har trovärdighet. Får titta på den i morgon, i natt är det för sent.

Visade sig vara jobbigare än jag trott. http://Www.sou.gov.se hade den inte.

Nej, för de har inte många SOUsar på nätet som är gjorda innan slutet på 90-talet. Äldre SOUsar (däribland då 1994:11) finns oftast endast i tryckt form. Finns på större bibliotek.

Flera hundra meter att gå. Suck.

[Sarvi]

Flera hundra meter att gå. Suck.

Motion är nyttigt! När du ändå är där, så rekommenderar jag även att du lånar Wilhelm Agrells "Fred och fruktan - Sveriges säkerhetspolitiska historia 1918-2000", Historiska Media 2000. Den innehåller en del kompletterande material, utöver vad som står i SOUn.

[Baltiron]

Flera hundra meter att gå. Suck.

Motion är nyttigt! När du ändå är där, så rekommenderar jag även att du lånar Wilhelm Agrells "Fred och fruktan - Sveriges säkerhetspolitiska historia 1918-2000", Historiska Media 2000. Den innehåller en del kompletterande material, utöver vad som står i SOUn.

Å varför är aldrig nyttigt och roligt samma sak?

Tyvärr för sent. Jag har varit där och den fanns inte. Så dom fick beställa den. Ska ta en vecka. Ska se om dom har Agrell då.

[Wedman]

Jag skulle vilja sparka igång den här diskussionen med lite inspiration från tråden om Västtysk flotta i Östergötlands skärgård.

Baserna för den västtyska östersjöflottan, inklusive Marinefliger, skulle omedelbart ha blivit hotade vid ett krigsutbrott. Marinflygets attackbaser Schleswig-Jagel och Eggebek var bland de mest framskjutna i Västtyskland och fronten hölls av LANDJUT som inte var den starkaste armékåren i NATO.

Vart skulle flottiljerna med Starfighter och senare Tornado ha flyttats om baserna i Schleswig-Holstein hotats?

Flygbaserna i Danmark skulle tillföras förband inom ramen för COB och de skulle dessutom också hotats av ett markanfall genom Nordtyskland.

Norge hade inte så många flygbaser men det är möjligt att marinflygsflottiljerna kunde ha spridits ut på baserna i Sydnorge

Storbritannien hade många baser men skulle ta emot många flygdivisioner från USA, och dessutom är det långt från Östersjön.

Skulle inte det idealiska baseringsområdet vara de svenska flygflottiljerna på västkusten, F9, F10 och F14? Med tanke på hur hotade fredsbaserna skulle ha varit så måste det ha funnits planer och kapacitet för ombasering och det kan inte vara svårare att flyga norrut till Sverige än västerut till Storbritannien med personal och attackrobotar?

Jag har sökt men inte hittat någon information om de faktiska ombaseringsplanerna. Vad tror ni?

[predator]

Jag ställer mig tveksam till båda teorierna om att det var för att ta ner amerikanskt flyg. Långa banor kunde lika gärna bli en inkörsport för ryssarna som en möjlighet att få undsättning från Nato, och dessutom fanns det inga garantier för att vi skulle få hjälp från väst.

Vad säger ni om den här teorin? Den är inte särskilt stark, men jag har sett sämre i mina da'r.
Om ryssarna ville slå ut våra flygbaser så måste de lägga bombmattor tvärs eller snett över start- och landningsbanorna. Om banan är tillräckligt lång från början så kommer det alltid att finnas en eller två stumpar av tillräcklig längd kvar.

Ni får ursäkta har inte läst klart tråden än. Men funderar på en sak. Om man bombar en barna utan kärnladdning. Och inte träffar hangar eller bränsle. Hur lång tid skulle det då ta att få den "slät" igen ?