1814 till idag - Lång fredsperiod

Användarvisningsbild
Karl XVII
Medlem
Inlägg: 92
Blev medlem: 12 april 2005, 22:00
Ort: Umeå

1814 till idag - Lång fredsperiod

Inlägg av Karl XVII » 11 juni 2005, 02:11

Jag har funderat mycket på andra länders/nationers/folks motsvarighet till Sveriges otroligt långa period utan en enda militär konflikt.

Jag har surfat runt och letat efter länder som har en lika fantastisk fredsperiod som vi i Sverige har haft sedan 1814. Men har inte hittat ett enda land som uppfyller de kriterier jag satt upp.

Det jag är ute efter är länder som är helt utan någon militär konflikt. Det behöver alltså inte vara ett regelrätt krig, mellan två länder, utan det kan även vara en ockupation,invasion, inbördeskrig eller revolution/statskupp. Så ser jag även till vilket land som hört till vad. T ex kolonisationen gjorde ju att många länder ofrivilligt dragits med i Storbritanniens konflikter osv.

Norge och Danmark ockuperades under andra världskriget. Finland, vinterkriget. Irland hörde till Storbritannien ända till 1949 (andra världskriget alltså) och så har man haft inbördeskrig och allmänna inre stridigheter gentemot den brittiska övermakten. Detta är exempel på hur jag bedömmer länderna.

Jag hoppas ni förstår hur jag tänker.

Första och andra världskriget har,då man går igenom land för land verkligen engagerat nästan alla länder på jorden genom koloniseringar, ockupationer och invasioner. Utom Sverige! Vad beror detta på? Det måste vara mer än tur.

Jag har hittat några kandidater som kan mäta sig något sånär med Sveriges fredsperiod och det är Thailand och Schweiz. Men Sverige har ändå betydligt längre fredsperiod än dessa två länder också. Thailand invaderade Kambodja mitten av 1800-talet tror jag och Schweiz hade ett litet inbördeskrig nån gång, kommer inte ihåg exakt när.

Det som är mest anmärkningsvärt är att Sverige har gått igenom en av mänsklighetens största omvälvningsperioder någonsin utan en enda militär konflikt. Industrialismen, kolonisationen, kapitalismen, stora riken som fallit samman(osmanska väldet, habsburgska väldet), två världskrig, revolutioner, STORA reformer inom statsskick, massutvandringar pga svält, slavhandelns storhetstid,

Och så får man ju inte glömma att Sverige under samma tid har varit med om en unionsupplösning med Norge (fredligt), och Åland tilldelades Finland (fredligt) Ok, det var lite vapenskrammel under unionsupplösningen,men mer än så var det inte. Jag kan inte kalla det för militär konflikt.

Jag är av min bestämda åsikt att är det nån dag som vi ska ha nationaldag på så är det den dagen år 1814 då den sista svenska militära aktionen genomfördes.


Som sagt var kan ni hitta motsvarigheter ute i världen? Jag söker för fullt.

Hoppas inte det här inlägget låter nationalistiskt, för det är inte min mening. Jag tycker bara att detta är så anmärkningsvärt. Det lyfts fram alldeles för sällan.

Rätta mig gärna om jag har fel nånstans. Det är lätt hänt att man kan bli virrig bland alla fakta årtal.


/ Karl

Gudbjorn
Utsparkad
Inlägg: 208
Blev medlem: 6 december 2004, 12:53
Ort: Norge

1814 krig!??

Inlägg av Gudbjorn » 11 juni 2005, 02:17

Deltok Svenskene i 1815 mot Napoleon!??
Første krigslutt mot Nappe var vel i 1812, så om hvis Sverige ikke var med på det siste avgjørende slaget ved Waterloo i 1815 så
har de ikke vært i krig siden 1812!??
I 1814 var det vel kun en Kampanje!??

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4707
Blev medlem: 12 juli 2004, 13:28
Ort: Sverige
Kontakt:

Inlägg av Psilander » 11 juni 2005, 03:15

Mot nAPOLEON 1815, Scerige var fortfarande officelt allierad med England men hade ingen trupp på plats i Belgien.

Notera dock att vi är ett av få länder som dock använt verkanseld mot kränkande makt på vårt eget territorium, både under världkrigen och under kalla kriget. Under 1980-talet var marinen på krigsfort men inte övriga samhället.

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Re: 1814 till idag - Lång fredsperiod

Inlägg av mustamato » 11 juni 2005, 04:30

Karl XVII skrev:Det som är mest anmärkningsvärt är att Sverige har gått igenom en av mänsklighetens största omvälvningsperioder någonsin utan en enda militär konflikt. Industrialismen, kolonisationen, kapitalismen, stora riken som fallit samman(osmanska väldet, habsburgska väldet), två världskrig, revolutioner, STORA reformer inom statsskick, massutvandringar pga svält, slavhandelns storhetstid.
Största omvälvningsperioden i "modern tid" om jag får be. Vi har betydligt större omvälvningar lite längre
bak i historien där Sverige verkligen inte klarade sig undan krig, exempelvis reformationen och 30-åriga kriget etc.
Men vad gäller modern tid så står ju svaret att finna i att Sverige efter 1809 var en föredetting som gjorde bäst i,
för egen skull, att hålla sig undan när de stora pojkarna gjorde upp. Den senaste svenska militära aktionen av större
vikt torde väl ha varit insatserna under kravallerna i Kosovo för inte så länge sedan. Av rent stridsteknisk art så var
ju SSG igång i Kongo i 2003, samma Kongo där svensk FN-personal var i regelrätta strider under 1960-talet för övrigt,
etc.

Vad gäller att kriget inte kommit till Sverige i rent territoriell mening är av sekundär betydelse. Det är ju inte precis så
att länder som USA, Storbritannien (och även våra grannar Danmark och Norge efter andra världskriget) etc för krig
på eget territorium heller.
Karl XVII skrev:Jag är av min bestämda åsikt att är det nån dag som vi ska ha nationaldag på så är det den dagen år 1814 då den sista svenska militära aktionen genomfördes.
Vad gäller nationaldag baserad på 1814 så anser jag det vara ett alldeles för modernt datum. Sådant passar artificiella
konstruktioner som USA etc. Svenskarna, eller svearna är omnämnda redan av exempelvis Tacitus strax efter Kristi
födelse. Nationalstaten Sverige är dock en konstruktion med en början från 1500-talet (med bland annat den första
svenska bibeln utgiven då som gällde över hela landet), och främst är det väl Gustav Eriksson (Vasa) som anses vara
någon form av landsfader som med tyranniska och hårda metoder skapade enhetsstaten Sverige, han befriade även
Sverige från danskt styre. Därför firar man nationaldagen den 6 juni, då han valdes till konung över Svea rike anno
etc 1523. Fullgoda anledningar i mitt tycke, att sen svenskarna inte vill fira är irrelevant, det är bara en modenyck att
man inte får vara stolt svensk numera.

Användarvisningsbild
CvD
Medlem
Inlägg: 5283
Blev medlem: 14 mars 2005, 20:49
Ort: Sydvästra Norge

Re: 1814 krig!??

Inlägg av CvD » 11 juni 2005, 11:11

Gudbjorn skrev:Deltok Svenskene i 1815 mot Napoleon!??
Første krigslutt mot Nappe var vel i 1812, så om hvis Sverige ikke var med på det siste avgjørende slaget ved Waterloo i 1815 så
har de ikke vært i krig siden 1812!??
I 1814 var det vel kun en Kampanje!??
1814 var Sverige fortfarande inblandat i kriget mot Napoleon på kontinenten, aven om den sista större drabbningen på kontinenten var mot danskarna i december 1813. Och sen har vi ju förstås det korta kriget mot Norge 1814.

Användarvisningsbild
Ednew
Medlem
Inlägg: 109
Blev medlem: 1 maj 2005, 15:48
Ort: Platån
Kontakt:

Inlägg av Ednew » 11 juni 2005, 13:53

Mustamato: Oavsett skäl till att vi har undvikit att hamna i en väpnad konflikt, så är ju jag av den övertygelsen att det har varit till största delen positivt. Och jag ser verkligen ingen andledning till att vi på nytt ska ut och stödja olika krigsinsatser militärt.
Angående tacitus eventuella omskrivande om Svear låter jag stå för dig, jag betvivlar det hursomhelst starkt, samt ser ingen andledning till att det på något sätt skulle ge historisk rättfärdigande för en svensk stat.

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Inlägg av mustamato » 11 juni 2005, 17:50

Ednew skrev:Mustamato: Oavsett skäl till att vi har undvikit att hamna i en väpnad konflikt, så är ju jag av den övertygelsen att det har varit till största delen positivt. Och jag ser verkligen ingen andledning till att vi på nytt ska ut och stödja olika krigsinsatser militärt.
Kan ju återigen upprepa att man från svensk sida inte har "undvikit väpnad konflikt", jag anser
det vara en modern myt, helt i klass med att socialdemokratin ger oss välstånd (idag). Senast
2003 dödade svenska soldater ute på av den svenska staten (och EU) sanktionerad mission i strid
motståndare, se exempelvis;

http://aftonbladet.se/vss/nyheter/story ... 77,00.html

Det verkar som att du läste in att jag skulle tycka att det var synd att Sverige inte bombats till
ruiner, fast det vet jag inte var du fick ifrån.
Ednew skrev:Angående tacitus eventuella omskrivande om Svear låter jag stå för dig, jag betvivlar det hursomhelst starkt, samt ser ingen andledning till att det på något sätt skulle ge historisk rättfärdigande för en svensk stat.
Du borde läsa mer, se exempelvis;

http://susning.nu/Cornelius_Tacitus

Jag kan vidare tipsa dig om (från 500-talet) Jordanes;

http://susning.nu/Jordanes

Av de många germanstammar som ovannämnda herrar nämner så var det svearna som till slut
kom att stå som segrare vid de många stridigheter som fördes stammarna emellan.

Användarvisningsbild
Gerle
Medlem
Inlägg: 1048
Blev medlem: 13 april 2003, 08:25
Ort: Pensacola, FL / Lund, Sverige

Re: 1814 till idag - Lång fredsperiod

Inlägg av Gerle » 11 juni 2005, 19:13

Karl XVII skrev:Irland hörde till Storbritannien ända till 1949 (andra världskriget alltså) och så har man haft inbördeskrig och allmänna inre stridigheter gentemot den brittiska övermakten.
Irland, eller ja, de 26 södra grevskapen i alla fall återvann sin självständighet ca 1921, hörde till Commonwealth till 1948. Att vara medlem i samväldet är ju inte riktigt samma sak som att vara en del av Storbritannien.

http://www.thecommonwealth.org/Template ... deID=20724
http://en.wikipedia.org/wiki/Commonwealth_of_Nations

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 11 juni 2005, 19:33

Med 1700-talets militära äventyr, från Poltava och framåt, i relativt färskt minne kunde man konstatera att krig nog inte var Sveriges grej; det är ju ingen idé att syssla med krig om man förlorar hela tiden. I längden är det nog ett hållbarare argument för fredsivrarna än de pacifistiska världsförbättrande.

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Inlägg av mustamato » 11 juni 2005, 21:11

Hexmaster skrev:Med 1700-talets militära äventyr, från Poltava och framåt, i relativt färskt minne kunde man konstatera att krig nog inte var Sveriges grej; det är ju ingen idé att syssla med krig om man förlorar hela tiden. I längden är det nog ett hållbarare argument för fredsivrarna än de pacifistiska världsförbättrande.
Beror väl helt på vem man valde att kriga mot. Tar vi dansken som ett exempel så
står ju Sverige som en klar vinnare när man ska summera t.ex. de territoriella land-
vinningarna. Danmark var på den tiden dessutom en ganska jämnbördig motståndare
avseende befolkningsstorlek etc.

Gudbjorn
Utsparkad
Inlägg: 208
Blev medlem: 6 december 2004, 12:53
Ort: Norge

Re: 1814 krig!??

Inlägg av Gudbjorn » 11 juni 2005, 21:13

CvD skrev:
Gudbjorn skrev:Deltok Svenskene i 1815 mot Napoleon!??
Første krigslutt mot Nappe var vel i 1812, så om hvis Sverige ikke var med på det siste avgjørende slaget ved Waterloo i 1815 så
har de ikke vært i krig siden 1812!??
I 1814 var det vel kun en Kampanje!??
1814 var Sverige fortfarande inblandat i kriget mot Napoleon på kontinenten, aven om den sista större drabbningen på kontinenten var mot danskarna i december 1813. Och sen har vi ju förstås det korta kriget mot Norge 1814.
Deltok ikke Norge og Sverige på Dansk side på slutten av 1800 -tallet!??

Gudbjorn
Utsparkad
Inlägg: 208
Blev medlem: 6 december 2004, 12:53
Ort: Norge

Inlägg av Gudbjorn » 11 juni 2005, 21:17

mustamato skrev:
Hexmaster skrev:Med 1700-talets militära äventyr, från Poltava och framåt, i relativt färskt minne kunde man konstatera att krig nog inte var Sveriges grej; det är ju ingen idé att syssla med krig om man förlorar hela tiden. I längden är det nog ett hållbarare argument för fredsivrarna än de pacifistiska världsförbättrande.
Beror väl helt på vem man valde att kriga mot. Tar vi dansken som ett exempel så
står ju Sverige som en klar vinnare när man ska summera t.ex. de territoriella land-
vinningarna. Danmark var på den tiden dessutom en ganska jämnbördig motståndare
avseende befolkningsstorlek etc
.
Må ikke glemme at Danmark ofte kriget mot andre enn Sverige på samme tid. Blant annet mot Nederland, England og Diverse Tyske stater...
Dessuten hadde Sverige mange Finner og Baltere å ta av!??
Hvis man tar i betraktning Allierte og kongelige kappevendinger, så har ikke danmark hatt så mange av disse sammenlignet med Sverige.....
Så hva mener du med ETC!??

PS: Danmark har aldri vært regnet som stormakt (siden vikingetiden), så dette betyr at Stormakten "Sverige" hadde større militær og økonomisk kapasitet enn Danmark...
Senast redigerad av 1 Gudbjorn, redigerad totalt 11 gånger.

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Re: 1814 krig!??

Inlägg av Ben » 11 juni 2005, 21:21

Gudbjorn skrev:
CvD skrev:
Gudbjorn skrev:Deltok Svenskene i 1815 mot Napoleon!??
Første krigslutt mot Nappe var vel i 1812, så om hvis Sverige ikke var med på det siste avgjørende slaget ved Waterloo i 1815 så
har de ikke vært i krig siden 1812!??
I 1814 var det vel kun en Kampanje!??
1814 var Sverige fortfarande inblandat i kriget mot Napoleon på kontinenten, aven om den sista större drabbningen på kontinenten var mot danskarna i december 1813. Och sen har vi ju förstås det korta kriget mot Norge 1814.
Deltok ikke Norge og Sverige på Dansk side på slutten av 1800 -tallet!??
Frivilliga deltog i kriget 1864 och man hade en armékår stationerad på Fyn 1848. Men den armékåren deltog alltså inte i några strider.

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 11 juni 2005, 21:30

Gudbjorn skrev:
mustamato skrev:
Hexmaster skrev:Med 1700-talets militära äventyr, från Poltava och framåt, i relativt färskt minne kunde man konstatera att krig nog inte var Sveriges grej; det är ju ingen idé att syssla med krig om man förlorar hela tiden. I längden är det nog ett hållbarare argument för fredsivrarna än de pacifistiska världsförbättrande.
Beror väl helt på vem man valde att kriga mot. Tar vi dansken som ett exempel så
står ju Sverige som en klar vinnare när man ska summera t.ex. de territoriella land-
vinningarna. Danmark var på den tiden dessutom en ganska jämnbördig motståndare
avseende befolkningsstorlek etc
.
Må ikke glemme at Danmark ofte kriget mot andre enn Sverige på samme tid. Blant annet mot Nederland, England og Diverse Tyske stater...
Dessuten hadde Sverige mange Finner og Baltere å ta av!??
Hvis man tar i betraktning Allierte og kongelige kappevendinger, så har ikke danmark hatt så mange av disse sammenlignet med Sverige.....
Så hva mener du med ETC!??

PS: Danmark har aldri vært regnet som stormakt (siden vikingetiden), så dette betyr at Stormakten "Sverige" hadde større militær og økonomisk kapasitet enn Danmark...
Det här går verkligen att diskutera. För det första var t.ex. Christian IV:s mål 1611 att återupprätta Kalmarunionen, uppenbarligen uppfattade han inte Danmark som militärt svagare. Den gången var Sverige dessutom samtidigt involverat i krig med Polen och Ryssland. 1643 var det förvisso ett svenskt överfall på Danmark, men 1657 var det Danmark som tänkte utnyttja att svenska armén befann sig i Polen. Även under det kriget var Sverige i krig med Polen och Ryssland på samma gång. Danska flottan assisterades dessutom av nederländska fartyg. 1675 hade Sverige visserligen Frankrike på sin sida, men å andra sidan fanns på motståndarsidan även bl.a. Brandenburg. Även den gången fick Danmark hjälp av Nederländerna. 1700-1721 fanns på dansk sida först Sachsen och Ryssland. Senare tillkom Preussen och Hannover. 1788 var det inte mycket till strider, men Danmark var trots allt allierade med Ryssland. 1808 var läget det samma. Sverige hade förvisso Storbritannien på sin sida, men å andra sidan hade man emot sig Ryssland och Danmark som backades upp av Frankrike.

Användarvisningsbild
Kapten_Gars
Medlem
Inlägg: 3112
Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
Ort: Göteborg

Inlägg av Kapten_Gars » 11 juni 2005, 22:09

Gudbjorn,
Lägg av med den otrevliga tonen. Den hör inte hemma här.

Finland ingår i dåtidens "Sverige" och torde redan vara inräknat, balterna bidrog aldrig med några betydande truppmängder.

Vad gäller att föra krig mot flera samtidigt så hade Danmark-Norge överlag fler och mäktigare allierade, det fanns också en rad lägen när Sverige inte enbart förde krig mot Danmark utan även med andra staer som ej var direkt allierade med Danmark.

1563-1570 Danmark-Norge och Lübeck mot Sverige, Sverige angrips samtidigt av Polen-Litauen och resterna av den Tyska orden.

1611-1613 Danmark-Norge mot Sverige, Sverige är samtidigt krig men Ryssland och Polen-Litauen även om ett tillfälligt stilelstånd råder med den senare.

1643-1644 Danmark-Norge mot Sverige, Sverige får ett visst stöd av Nederländerna medans en kejserlig arme ingriper på dansk sida även om någon formell dansk-kejserlig allians inte finns. Sverige är samtidigt en aktiv part i 30-åriga kriget.

1657-1658 Danmark-Norge mot Sverige, Sverige är samtidigt i krig med Polen-Litauen och Ryssland

1658-1660 Danmark-Norge, Polen-Litauen, Nederländerna, Östterrike och Brandenburg mot Sverige, Sverige är samtidigt i krig med Ryssland.

1674-1679 Danmark-Norge, Nederländerna, Tysk-Romerska riket, Lünerburg, Münster, Spanien och Brandenburg mot Sverige och Frankrike.

1700 Danmark, Sachsen och Ryssland mot Sverige, Sjömakterna, Holstein-Gottorp samt ett par andra tyska småstater som skickar små truppavdelningar för att skydda Holstein.

1709-1720 Danmark-Norge, Sachsen, Ryssland, Preussen och Hannover mot Sverige som får viss hjälp av Holstein-Gottorp.

Listan kan göras ännu längre men det är redan bevisat att det är Danmark som haft de mäktiga allierade med ett eller möjligtvis två undantag under perioden 1563-1721.

Skriv svar