Minkar, sillar och andra ubåtar

[Kent]

Som jag fattat det hela så handlar det om reversering av motorerna på patrullbåtarna vid den här tidsperioden. Så taktiken var att helikoptrarna ledde in för anfall. HMS Väktaren var nog den enda av patrullbåtarna som droppade sjunkbomber.

Nej tydligen var det inte reversering utan backgång åstadkoms genom att rotationsriktningen ändrades genom att kamaxlarna försköts axiellt

Motorerna var gjorde för att sitta i luftskepp, inte i båtar..

[Bergman]

Thules X-RAY.

http://www.hisutton.com/Spy%20Subs%20-%20X-RAY.html

B.

[Thule3]

Tack Bergman, här är en del intressant kring det ryska ubåtarna idag, och vilka som lagts upp. Men man fortsätter satsa på special ubåtar, och det handlar väl som vanligt om underrättesle inhämtning, med tanke på världsläget //Thule

http://russianforces.org/blog/2016/02/s ... ines.shtml

[Stighult]

Som jag fattat det hela så handlar det om reversering av motorerna på patrullbåtarna vid den här tidsperioden. Så taktiken var att helikoptrarna ledde in för anfall. HMS Väktaren var nog den enda av patrullbåtarna som droppade sjunkbomber.

Nej tydligen var det inte reversering utan backgång åstadkoms genom att rotationsriktningen ändrades genom att kamaxlarna försköts axiellt

Motorerna var gjorde för att sitta i luftskepp, inte i båtar..

Lite slarvigt skrivet. Motorerna kom från de gamla torpedbåtarna av Plejadtyp. Och krävde för att få den att gå baklänges att den stannades,
för att sedan skjuta kamaxeln och starta om den. Är ganska säker på att tryckluft användes för att snurra igång motorn.
Har själv erfarenhet av systemet på en annan båt med en kapten som körde lite för många fram - back. Fick kämpa som en galning för att få upp
lufttryck så han kunde få till manövern.
Kuriosa är att patrullbåtar utrustades med utombordare för att kunna manövreras vid låg fart. Senare fick i alla fall några vettigare maskineri, vet inte vilka.
Motorerna var från början utvecklade för luftskepp, vilket betydde låg vikt i förhållande till effekten. Användes även av tyska snellboat under WW2.
När Plejadbåtarna utvecklades var det tänkt att det skulle sitta en svensktillverkad diesel som hade utvecklingsproblem vilket blev slutet för den svenska motorn.. För att få fart på båtarna letades det fram några gamla tyska dieslar från ww2. Det var lite trassel innan motorn fick börja nytillverkas igen (tyskt krigsmaterial ) så svenskarna dammsög tyskland efter motorer som fanns som surplusmaterial.
Kan lova att motorljudet verkligen ger gåshud när de startas upp.

en onödig länk https://sv.wikipedia.org/wiki/Perseustyp

[radon]

Lte OT, men hur fasen kunde man konstruera nåt så urbota dumt som en båt som har åtta knop som lägstafart för motor? Det hade en förstaklassare kunnat räkna ut att man måste sätta dit en lågfartsmotor också.

[Stighult]

Lte OT, men hur fasen kunde man konstruera nåt så urbota dumt som en båt som har åtta knop som lägstafart för motor? Det hade en förstaklassare kunnat räkna ut att man måste sätta dit en lågfartsmotor också.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Hugin-klass

[Bergman]

Inget backslag, hade den reversering då eller? var detta Hugin klass?

I alla fall så blir det extremt mycket svårare att finna något om man måste hålla minst 8 knop. Skulle vilja påstå att för försvarets personal som inte är så vana vid detta som vi som sitter med dem året runt så går det knappt att se något alls av värde vid 8 knop.

Lägger dessutom till de övriga faktorerna du nämner så är det ett tufft jobb.

Men de måste ju kunnat slå i från maskin och driva med lägre fart ett tag eller vad hade de för motorkonfigurationer?

Tack Kent för svar.

Till forumet: Som vi ser av Kents svar ovan så hade Patrullbåtarna en mycket svårt o komplicerat uppdrag att med undermålig utrustning försöka spåra upp o följa en Ubåt.

Från Tunanders utdrag ur krigsdagboken vet vi att båda de involverade Patrullbåtarna vid ett antal tillfällen trodde sig ha kontakt med en Ubåt o anhöll om att få använda sjunkbomber. Hur ser vi på det här idag,.. finner vi det troligt att det var Ubåts indikationer fartygen erhöll den 7e eller var det falska utslag o indikeringar? Hur var det opertiva läget o hur var stämningen? Om det inte var en Ubåt som gav utslag vad var det då istället? Hur ser vi på motsvarande för HKP?

Någon som vill försöka summera läget?

B.

[Kent]

Inget backslag, hade den reversering då eller? var detta Hugin klass?

I alla fall så blir det extremt mycket svårare att finna något om man måste hålla minst 8 knop. Skulle vilja påstå att för försvarets personal som inte är så vana vid detta som vi som sitter med dem året runt så går det knappt att se något alls av värde vid 8 knop.

Lägger dessutom till de övriga faktorerna du nämner så är det ett tufft jobb.

Men de måste ju kunnat slå i från maskin och driva med lägre fart ett tag eller vad hade de för motorkonfigurationer?

Tack Kent för svar.

Till forumet: Som vi ser av Kents svar ovan så hade Patrullbåtarna en mycket svårt o komplicerat uppdrag att med undermålig utrustning försöka spåra upp o följa en Ubåt.

.

Vet vi att de körde när de fick indikationerna?

Kan de inte legat stilla? det hade ju jag gjort, lagt mig stilla på en strategisk plats.

[Thule3]

Angående Väktaren och sjunkbomber.
Emil Svensson anger att man hade 16 sjunkbomber, fördelade på tre fartyg .

Tunander skriver att Väktaren fick position för fällning av sjunkbomber från helikopter, enligt Väktarens chef Lars Wedin"
Journalisterna viste mer än vad vi gjorde, vi fick vår information från tv" sade Wedin , enligt Tunander !

//Thule

[Thule3]

Emil Svensson skriver ju också att vid utfrågningen av det två värnpliktiga som observerat rören" periskopen vid Berganäs , och ändrar kurs mot Käringholmen"
"bakgrunden till våra undersökningar är att deras observation närmast helt stämmer med det detaljbeskrivningar av periskopen
på några sovjetiska ubåts typer vi har fått från underrättelse tjänsten "

"äldre helikopterhydrofoner har placerats på mindre fartyg/båtar, som sedan ankrats i farledsförträngningar. Det tjänst gör där som kvalificerade aktiva hydrofonbojar, och har som sådana en betydande effekt"
Det var dem som kallades för HIAB korvetter på grund av att hydrofonsystemen var upphängda i Hiab kranar !

Sökbredden med Malin är extremt liten"

Intressant är också att enligt Emil Svensson så hade helikoptrarna lågt antal hydrofonkontakter.
Man gjorde ett prov med Sjöhästen, som kunde genomföra en rad verksamheter utan att upptäckas !
Han skriver också att eftersom Sverige inte satsat på fartygs burna hydrofoner , av ekonomiska säl, så var helikoptrarana det enskilt bästa systemet, trots dåliga vattenförhållanden ,under Hårsfjärden incidenten" " man jagar mycket uthålliga mål, med det minst uthålliga som finns"

//Thule

[Thule3]

Enligt Tunanders uppgifter från krigsdagböckerna så rör sig Väktaren" flitigt i området den 7:e Oktober.
21.44 Väktaren på väg mot Söderhällan
22, 27 Väktaren o,5 Nordost Mysingeholm
22. 41 kontakt trolig ubåt
22.52 hydrofonkontakt, ingen doppler, möjlig ubåt
22.54 Insätter anfall
22.55 kontakten tappad
23.02 eldförbud.
23.03 betyder det att jag skall avbryta och återgå, basen svarar sök och håll kontakt
23.05 ny kontakt . anhåller om svar.
2306 kontakt Mysingeholm bäring 034 grader avstånd 1400 meter
2312 kontakten tappad
23.28 flyttar söder om mysingen
23.35 kontakt Mysingeholm södra bäring 153 grader avstånd 200 meter. Tydligt eko.
Föremålet hade då dessförinnan upptäckts av Y72 kl.21.35 syd Oxnö udde , i en fart av 8 knop.
Så Väktaren låg inte still och lyssnade enligt Tunander. Och enligt Emil Svensson så rör sig" patrullbåtarna i området !
//Thule

[Stighult]

Kul sida för att greppa hydrofoner lite bättre
http://www.antus.org/ubat.htm

[Thule3]

Tunander skriver sidan 227 att" marinensanalysgrupp skriver att oljeproverna fakstiskt analyserades. Resultat av analysen skall enligt rapporten finnas i bilaga 20,. Men denna bilaga har tagits bort, och olje analysen användes aldrig som bevis för att ubåten var sovjetisk"

Bilagan har inte tagits bort, den finns med i Manas rapport . Men analysen kunde endast göras på ett av det oljeprover som lämnades in till Nynäs Petroleum . Men av det gick inte att dra några slutsatser varifrån oljan ursprungligen kommit.

//Thule

[Stighult]

Bidrar med lite om HMS Väktaren. Bara för att visa hur det såg ut.
820930 kl 13:50 HMS Väktaren kommer upp från KFÖ och förtöjer i Gålö.
821001 På morgonen avmönstrar KFÖ besättningen
821002 Mitt på dagen tar Lars Wedin över befälet på Väktaren utan normala rutiner.
Har med sig besättning som normalt hör hemma på HMS Vale.
KL 13:30 Kastar loss Gålö, kl15:00 lastar Väktaren sjunkbomber från "normala" förrådet.
821005 kl 19:00 Lastas nya sjunkbomber på vanliga platsen.
821012 kl 15:15 Förtöjer i Gålö kl 16:00 Lämnar Wedin över befälet.

[Bergman]

Jag tar Thules sammanfattning o ställer lite frågor. Kent,.. det här är din gjej,.. du har ju erfarenhet från Simrad Hydrofonen

Enligt Tunanders uppgifter från krigsdagböckerna så rör sig Väktaren" flitigt i området den 7:e Oktober.
//Thule

21.44 Väktaren på väg mot Söderhällan
22, 27 Väktaren o,5 Nordost Mysingeholm
//Thule

Stihult har verifierat Tunanders uppgifter ovan genom analys av däckslogböckerna.

22. 41 kontakt trolig ubåt
22.52 hydrofonkontakt, ingen doppler, möjlig ubåt
22.54 Insätter anfall
22.55 kontakten tappad
//Thule

Är det en HPK eller Patrullbåt som ovan har kontakt här. Jag tror att det är en HKP. Fälldes några sjunkbomber? Var?

23.02 eldförbud.
23.03 betyder det att jag skall avbryta och återgå, basen svarar sök och håll kontakt
23.05 ny kontakt . anhåller om svar.
2306 kontakt Mysingeholm bäring 034 grader avstånd 1400 meter
2312 kontakten tappad
//Thule

KENT,.. bara du kan avgöra om det ovanstående är rimligt. Kan man "se" en Ubåt med en simrad på 1400m avstånd från en drivande Patrullbåt.

23.28 flyttar söder om mysingen
23.35 kontakt Mysingeholm södra bäring 153 grader avstånd 200 meter. Tydligt eko.
//Thule

Jag tolkar att detta ovan är en bottenförändring söder om Mysingsholm.

Föremålet hade då dessförinnan upptäckts av Y72 kl.21.35 syd Oxnö udde , i en fart av 8 knop.
//Thule

Det här ovan är en annan separat händelse. Den ligger ett par, tre timmar tidigare i tiden o är den händelse som inleder jakten.

B.