Rickard skrev:Gällande just Thage G Petersson som f.d. regeringsmedlem och försvarsminister så förväntade han sig uppenbarligen att hjälp (i någon form) borde kommit från USA om det var sant att Sovjet genomförde en militär positionsframflyttning mitt i Europa under 80-talet. Från hans ämbeten vet han med säkerhet vilket militärt samarbete inom t ex underrättelsesidan som Sverige hade med västsidan och därför också hans förvåning över i detta fall USA:s passivitet inför de påstådda sovjetiska miniubåtskränkningarna.
Probos skrev:Det är en tolkning av skeendet men jag menar att ordet "förväntar" indikerar en svaghet och passivitet. Jag är mer anhängare av teorin att man var väldigt proaktiv och begärde/delade information med USA (och andra stater).
Ordet "förväntar" var bara mitt, men oavsett om man var så att säga aktiv eller passiv så skriver Peterson tydligt att USA "inte reagerat" i den svenska ubåtsfrågan och lämnat "våra ubåtsproblem därhän".
Det var givetvis så att Sverige bytte underrättelser med den västliga världen, men att vi inom ubåtsfrågan aldrig kunde få någon hjälp att ens identifiera de påstådda sovjetiska miniubåtarna var något som både regeringens granskningsgrupp 1987 reagerade på och som alltså Thage G Peterson summerar efter ubåtstidens slut.
Probos skrev:Det var vid flera tillfällen sagts att information som berör bilateralt underrättelsesamarbete med andra stater är och kommer förbi hemligt eftersom detta kommer omöjliggöra framtida samarbete om man inte kan lita på källor skyddas. Därför kommer vissas stenar aldrig vändas på under väldigt lång tid och därför utelämnas specifik information.
Självklart är det så att mycket saker är hemliga, men poängen här är ju att det finns en i efterhand möjliggjord insyn i dessa händelser och all den informationen säger ju att det aldrig fanns några bevis på dessa mytiska sovjetiska miniubåtars. Om det skulle ha existerat så skulle den möjligen kunna varit hemlig, men i detta fall så finns det ju verkligen så väldigt många källor som på olika sätt visar rakt på motsatsen.
Rickard skrev:
Samma sak noterar för övrigt regeringens interna och då hemliga granskningsgrupp av Marina Analysgruppens rapport år 1987 som menar att sovjetiska miniubåtar genomför krigsförberedelser mot svenska kustförsvaret. Granskningsgruppen konstaterar dels att det är märkligt att påstå att Sovjet genomfört denna verksamhet "dolt" när ubåtar ständigt upptäcks i Sverige och dels att det är märkligt att varken svensk eller allierad (d.v.s. västlig) underrättelsetjänst har kunnat finna några användbara belägg kring dessa miniubåtar. Siktade miniubåtar i svensk skärgård som man dessutom i viss detalj vet hur de ser ut, gissningsvis genom oförsiktigt uppträdande, men som alltså varken då eller senare lyckas kopplas till någon sovjetisk typ.
Probos skrev:Av samma orsak som ovan så var förmodligen MANAs rapport 1987 begränsad. T.ex. kunde man knappast offentliggöra information som skulle leda till att en inkräktare kunde räkna ut att system 4 vid Ålands hav existerade.
Fast detta var ju ingenting som skulle offentliggöras. Den diskuterade rapporten, ofta kallad "1987-rapporten", var ställd direkt till statsministern som var
klassificerat hemlig, d.v.s. den högsta svenska sekretessgraden. Det var alltså inte på något vis ett offentligt dokument.
Den rapporten är dessutom efter nästan 30 år fortfarande bara delvis avhemligad, däremot finns den indirekt beskriven i ett flertal olika källor och det är välkänt att det i den saknades konkreta bevis för ubåtsnationalitet.
Probos skrev:Rimligtvis så borde alla incidenter norr om Ålands hav efter 1985 finnas registrerade vid denna linje om nu inte inkräktaren kunde passera helt obemärkt.
Det kan jag också tycka, men faktum är ju att denna linje inte hindrade några kränkningar efter att den kom i bruk och enligt Nils-Ove Jansson gjordes
aldrig några säkra främmande ubåtskontakter någonsin genom det systemet. (Omöjlig ubåt, sid 35.)
Probos skrev:System 4 är också bra exempel på att USA gav Sverige stöd i ubåtsfrågan och att det var känt på regeringsnivå.
Även om det visserligen var ett hydrofonsystem som Sverige köpte och inte fick så kan det väl sägas vara någon form av stöd, men då det inte ledde till något konkret samtidigt som kränkningarna bara rapporterades fortgå så tycker jag det inte på något sätt motsäger Thage G Petersons syn.
USA:s doktrin under Kalla Kriget var ju att bemöta kommunistisk aggression var den än visade sig och man förde ibland regelrätta krig, t ex Vietnam, med över 50000 döda amerikaner, plus allehanda stöd direkt eller indirekt till stater/organisationer som motverkade spridning av kommunism.
Jag anser att det verkligen
är väldigt konstigt att under 80-talet, med en klar upphettning av det Kalla Kriget - med både militär kapprustning och mycket hårda ord, så skulle Sovjetunionen tillåtas utföra en militär positionsframflyttning mitt i centrala Europa och mer eller mindre öppet få förbereda förstörelse av svenskt kustförsvar vilket i en krigssituation hade allvarligt hotat NATO-landet Norge och genom det kusten mot Atlanten.