Eftersom du uppenbarligen är ointresserad av en saklig diskussion och i stället vill sätta etiketter på folk, så är fortsatt diskussion meningslös.
Annars hade det i och för sig varit intressant att veta vad du menar.
Korea-kriget
Kanske dags att inse att ert meningsutbyte inte leder nånstans och låta det vara?Jon skrev:Det är svårt att förklara för en blind - vad grönt är........mot bolschisar har jag alltid använt den tonen - och tänker lugnt fortsätta med det. UTAN URSÄKTER.
Det har alltså gått så långt att om man ställer en enkel hövlig fråga så får man ett sådant svar.
Egentligen är nästan alla krig bortglömda. Vilka krig under 1900 talet är de folk i allmänhet har någon kunskap om? Irak, på grund av att det ligger så nära tidsmässigt. Det kommer snart glömmas bort mer eller mindre. Första och andra Världskriget, på grund av att de var enorma storleksmässigt. Och Vietnamkriget då det var det första, och sista kriget där journalisterna var någolunda fria i sitt arbete. Konsekvenserna av det har vi sett, och jag antar att regeringarna världen över kommer hålla journalisterna i koppel framöver. Så egentligen är det nästan alla krig mer eller mindre bortglömda, inte bara koreakriget.Jonteman skrev:Korea Kriget är ett krig som är väldigt bortglömt. Det nämns knappt i historieundervisningen!
Vilket förmodligen beror på att det ligger ganska nära 2:a VK.
Ang kriget hade det sin början i den Japanska ockupationen. När andra världskriget var slut delade USA och Sovjetunionen upp korea i två delar, en nordlig och en sydlig. USA befäste den sydliga och Sovjet den nordliga. Man hade dock enats om att dra sig bort därifrån efter en viss tid, vilket dock USA aldrig följde. De två diktaturerna hade regelrätta slag sinsemellan en bra bit innan själva krigsutbrottet så det är svårt att egentligen tala om vem som startade det hela. Nåja, nordkorea gick det dock bäst för till en början och man lyckades nästan erövra hela sydkorea. USA försökte få FN att ingripa på sydkoreas sida, men Sovjet bojkottade omröstningen då Kina representerades av Formasa Kina så FN tog USAs parti. Man slog tillbaka med full kraft och nordkorea förvandlades till en stor ruin. Man var nära segern då Kinesiska frivilligtrupper inträdde på nordkoreas sida. Många menar att dessa frivilligtrupper inte var särskilt frivilliga, men vad jag har hört från en kines så verkar det som det. Nåja, FN styrkorna...Eller egentligen USA styrkorna då det var de som förde regin, och de sydvietnameska armen pressades tillbaka till den ursprungliga gränsen och sen vart det tyst...
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Ja det märks att man inte lär sig så mycket om Koreakriget i skolan. Senaste inlägget är ju fullt med fel. Det blev faktiskt val i Sydkorea något som det aldrig blev i Nordkorea. Sovjet motsatte sig varje inblandning av FN när de lade fram resolutioner om fria val.
De var inte frivilliga! Den kinesen du har pratat ljög såvida du inte hörde fel.
/Martin
Det fanns åtminstone inga reguljära amerikanska trupper i Sydkorea kanske att det fanns rådgivare. Fast det fanns sovjetiska rådgivare i Nordkorea.Man hade dock enats om att dra sig bort därifrån efter en viss tid, vilket dock USA aldrig följde.
Det var Nordkorea som startade kriget. Kim Il Sung frågade upprepade gånger Stalin eller Mao att få återförena Korea med vapenmakt.De två diktaturerna hade regelrätta slag sinsemellan en bra bit innan själva krigsutbrottet så det är svårt att egentligen tala om vem som startade det hela. Nåja, nordkorea gick det dock bäst för till en början och man lyckades nästan erövra hela sydkorea.
Vilket FN gjorde helt rätt då Sydkorea utsattes för en helt uppenbar aggression av sina norra granne.USA försökte få FN att ingripa på sydkoreas sida, men Sovjet bojkottade omröstningen då Kina representerades av Formasa Kina så FN tog USAs parti.
Många menar att dessa frivilligtrupper inte var särskilt frivilliga, men vad jag har hört från en kines så verkar det som det.
De var inte frivilliga! Den kinesen du har pratat ljög såvida du inte hörde fel. /Martin
-
J. Björkman
- Medlem
- Inlägg: 452
- Blev medlem: 28 mars 2003, 09:03
- Ort: Göteborg (MHS)
- Kontakt:
Friheten i valen i Sydkorea kan debatteras under decenniet efter vapenstilleståndet i Panmunjom - men Sydkorea har gaatt fraan klarhet till klarhet och frihet till frihet därefter. Skrämselpropagandan - eller med ett bättre ord Stalinistterrorn - har förblivit det Nordkoreanska folkets lott. Det enda 'framsteget' är att psykopaterna i Pyongyangregeringen har lyckats tillverka naagot eller naagra atomvapen samt missiler, till priset av att halva nationen lever på svältgränsen, den andra hälften - under den gränsen. Med dessa leksaker som utpressningsmdel försöker dom tvinga västvärlden att försörja dem med livsmedel och energi daa deras kommunistiska ekonomi, liksom allas före dem - bara leder till stagnation och ekonomisk kollaps.Graustein skrev:Det är sant att det blev val i Sydkorea, om de sedan var särskillt fria är en annan sak... Skrämmselpropaganda och hot var inte direkt ovanligt.Det blev faktiskt val i Sydkorea något som det aldrig blev i Nordkorea.
Det blev faktiskt val i Sydkorea något som det aldrig blev i Nordkorea.
Dags att säga sanningen om de här s.k. "valen". Det bestämdes att valen enbart skulle hållas i Sydkorea. Något som väckte oerhörda protester bland det koreanska folket. Valen bojkottades av alla betydande politiska grupperingar utom den yttersta högern. En sydkoreansk opinionsundersökning visade att bara 11 procent av befolkningen i Sydkorea stödde valet medan 71 procent var emot.
På papperet var valet FN-övervakat. Valdatum sattes till den 10 maj 1948. Allteftersom den dagen närmade sig, ökade det folkliga motståndet mot valet. Demonstrationer var legio, i vissa fall regelrätta uppror. Bara under de 10 dagar som föregick valet, dödades 323 människor. Röstregistreringen försiggick i en atmosfär av officiellt sanktionerad terror. Ungdomsgäng som kopierats efter mönster från Hitler Jugend i Tyskland drog genom gatorna utrustade med klubbor och yxor. I många fall skedde röstregistreringen under hot om förlust av ransoneringskort.
Trots detta hävdade den tillsatta FN-kommissionen att valen kunde genomföras. Detta trots att man, även enligt egen utsago, saknade personal att övervaka dem.
Valen beskrevs av iakttagare som ett bedrägeri i jätteformat. I en artikel i tidningen The Nation i maj 1948, skrevs att FN-kommissionen kommer "att göra sin plikt om den förklarar valen ogiltiga". Trots detta förklarade FN-kommissionen efter mycket långa interna diskussioner, att valen var ett fritt uttryck för folkets vilja. Kommissionen var inte enig.
Den amerikanska ambassadtjänstemannen Gregory Henderson hävdade dock att inget hänt som "skulle göra det nya organet nytt eller demokratiskt till sitt innehåll".
Dags att säga sanningen om de här s.k. "valen". Det bestämdes att valen enbart skulle hållas i Sydkorea. Något som väckte oerhörda protester bland det koreanska folket. Valen bojkottades av alla betydande politiska grupperingar utom den yttersta högern. En sydkoreansk opinionsundersökning visade att bara 11 procent av befolkningen i Sydkorea stödde valet medan 71 procent var emot.
På papperet var valet FN-övervakat. Valdatum sattes till den 10 maj 1948. Allteftersom den dagen närmade sig, ökade det folkliga motståndet mot valet. Demonstrationer var legio, i vissa fall regelrätta uppror. Bara under de 10 dagar som föregick valet, dödades 323 människor. Röstregistreringen försiggick i en atmosfär av officiellt sanktionerad terror. Ungdomsgäng som kopierats efter mönster från Hitler Jugend i Tyskland drog genom gatorna utrustade med klubbor och yxor. I många fall skedde röstregistreringen under hot om förlust av ransoneringskort.
Trots detta hävdade den tillsatta FN-kommissionen att valen kunde genomföras. Detta trots att man, även enligt egen utsago, saknade personal att övervaka dem.
Valen beskrevs av iakttagare som ett bedrägeri i jätteformat. I en artikel i tidningen The Nation i maj 1948, skrevs att FN-kommissionen kommer "att göra sin plikt om den förklarar valen ogiltiga". Trots detta förklarade FN-kommissionen efter mycket långa interna diskussioner, att valen var ett fritt uttryck för folkets vilja. Kommissionen var inte enig.
Den amerikanska ambassadtjänstemannen Gregory Henderson hävdade dock att inget hänt som "skulle göra det nya organet nytt eller demokratiskt till sitt innehåll".
Förlorat för ett fritt folk, de som nu bor i södra Korea hade fått lida lika mycket som de i norr, under en diktatur värre en den de haft i söder. Nu råder demokrati i söder, vilket det inte alltid gjort, men i norr är det fortfarande diktatur, hungersnöd etc. De som bor i norr är förlorade för världen, förstår du nu?Jon skrev:Utan brillianta insatser av USAF norr om Pusan och MacArthurs landsättning av US Marines vid Inchon ar det nästan säkert att Sydkorea hade varit forlorat.
Förlorad för vilka?
Rätt, luftherraväldet var för det mesta FN's och de ställde till mycket oreda för nordsidan. Dock kanske inte riktigt lika mycket som man trodde då. Parantes är att reguljära Sovjetiska flygförband slogs på nordsidan.LasseMaja skrev:I detta radioprogram nämdes att USA skulle ha bombat Nordkorea rättså rejält, är det någon som vet hur det förhåller sig med detta?
Luxemburg förlorade två stupade, fanns inte med i listan i början av tråden.
Att hävda någonting annat än att Kommunisterna i Nordkorea anföll Sydkorea är osanning. Att sen Sydkorea inte var en fullt utblommad demokrati ger inte någon rätten att anfalla. Punkt.
MVH
Hans