Isvintrar
Re: Isvintrar
Fast om man håller undan snön så blir isen tjockare, då snön isolerar en hel del.
Så nog är det bra att börja ploga i tid, om man vill ha tåliga isvägar, men bottenfruset blir det nog bara på grunda vatten.
Så nog är det bra att börja ploga i tid, om man vill ha tåliga isvägar, men bottenfruset blir det nog bara på grunda vatten.
Re: Isvintrar
Men har du aldrig åkt över isvägen i Avan???varjag skrev:Försök det på Hornavan! 220 meter djuptMan helt enkelt plogar på ett sådant sätt att isen packas och fås att nå ner till sjöns botten![]()
Det gäller nog bara mycket grunda träsk och mossjöar.....Varjag
Den är öppen årligen.
Isvägarna ut i Lule-skärgård är lite sämre i år men går att köra med bil.
1997 gjordes det en isväg över Kalix-älv i Svartbyn (söder Överkalix) där man körde över med upplastad strv på dragbil (ca 100 ton).
![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Re: Isvintrar
Läste nu hela tråden.
Att det ska bottenfrysa stämmer inte utan det är så att man tar bort den isolerade snön på isen och så fryser sig isen tjockare, precis som diravi skriver.
![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Att det ska bottenfrysa stämmer inte utan det är så att man tar bort den isolerade snön på isen och så fryser sig isen tjockare, precis som diravi skriver.
![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Re: Isvintrar
Om man är intresserad av isvägar och tunga transporter över isvägar så kör Discovery en programserie om ämnet: http://en.wikipedia.org/wiki/Ice_Road_Truckers
Iceroads är relativt vanligt förekommande i Kanada och Alaska.
Iceroads är relativt vanligt förekommande i Kanada och Alaska.
Re: Isvintrar
1966 var nog sista gången det plogades isväg över Kvarken. Jag tror att de stora isbrytare som sedan dess kommit i tjänst i Sverige och Finland och den ännu mer livliga fartygstrafiken gör att det numera är i det närmaste omöjligt att åstadkomma isväg över detta havsområde. Detta (nästan) oavsett hur hård isvintern blir.
Re: Isvintrar
Färjetrafiken genom Kvarken är väl ganska exakt 0 så länge det finns en isväg?
Re: Isvintrar
Fast nu har det ju inte varit aktuellt med en isväg de senaste drygt 40 åren, så frågan är rätt akademisk. Förjorna kör på, ibland med minskad turtäthet och ibland med isbrytarassistans, men nog går dom alltid. Och så länge som färjorna går lär det inte vara aktuellt med att anlägga någon isväg.
Riktiga isvägar kräver nämligen mycket skötsel och framförallt kontroll för att vara i drift. Först ska isen vara så tjock och stark att den bär snöröjningsfordonen. Sedan räcker det sällan med den naturliga istillväxten underifrån, utan för att få en tillräcklig tjocklek för att isvägen ska vara säker måste man borra hål i isen och pumpa upp vatten som man sprutar på isens ovansida. Att anlägga en isväg tar flera veckor även under goda förhållanden. Sedan måste den kontinuerligt kontrolleras. Man borrar hål och mäter isens tjocklek, och det blir många hål även på en ganska kort sträcka. Man kontrollerar även om det bildats sprickor eller råkar, t.ex. för att isen utvidgas vid plusgrader eller krymper vid kyla, samt om den förskjuts vid vindar. Om isen pressas samman av hårda vindar kan den bryta upp sig i flak som skjuter över varandra, eller glida bort från varandra. Då kan man naturligtvis inte köra. Likaså kan nederbörd ställa till det - plusgrader och regn kan snabbt försvaga även en tjock is, och snö måste röjas bort oavsett om den är snöfall eller snödrev som ställer till det. Havsis är också knepigare är insjöis. Dels är den salt och mindre hållfast än sötvattenis, dels är det mycket större krafter som påverkar havsis än sjöis, speciellt utomskärs: is på insjöar och inomskärs är ofta mer eller mindre stillaliggande och påverkas inte så mycket av vindar och strömmar som is på öppet hav. Havsis är också mycket ojämnare än sjöis - packisvallar, överskjutna isflak etc gör att det inte alls är något slätt salongsgolv som lämpar sig för biltrafik, istället kan du ha flera meter höga vallar och berg som kräver en bandvagn för att forcera. Och, som sagt, på de flesta insjöisar har man inte Atle, Oden, Ymer och Urho mfl stora isbrytare som kommer och förstör isen hela tiden genom att bryta upp nya rännor.![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Riktiga isvägar kräver nämligen mycket skötsel och framförallt kontroll för att vara i drift. Först ska isen vara så tjock och stark att den bär snöröjningsfordonen. Sedan räcker det sällan med den naturliga istillväxten underifrån, utan för att få en tillräcklig tjocklek för att isvägen ska vara säker måste man borra hål i isen och pumpa upp vatten som man sprutar på isens ovansida. Att anlägga en isväg tar flera veckor även under goda förhållanden. Sedan måste den kontinuerligt kontrolleras. Man borrar hål och mäter isens tjocklek, och det blir många hål även på en ganska kort sträcka. Man kontrollerar även om det bildats sprickor eller råkar, t.ex. för att isen utvidgas vid plusgrader eller krymper vid kyla, samt om den förskjuts vid vindar. Om isen pressas samman av hårda vindar kan den bryta upp sig i flak som skjuter över varandra, eller glida bort från varandra. Då kan man naturligtvis inte köra. Likaså kan nederbörd ställa till det - plusgrader och regn kan snabbt försvaga även en tjock is, och snö måste röjas bort oavsett om den är snöfall eller snödrev som ställer till det. Havsis är också knepigare är insjöis. Dels är den salt och mindre hållfast än sötvattenis, dels är det mycket större krafter som påverkar havsis än sjöis, speciellt utomskärs: is på insjöar och inomskärs är ofta mer eller mindre stillaliggande och påverkas inte så mycket av vindar och strömmar som is på öppet hav. Havsis är också mycket ojämnare än sjöis - packisvallar, överskjutna isflak etc gör att det inte alls är något slätt salongsgolv som lämpar sig för biltrafik, istället kan du ha flera meter höga vallar och berg som kräver en bandvagn för att forcera. Och, som sagt, på de flesta insjöisar har man inte Atle, Oden, Ymer och Urho mfl stora isbrytare som kommer och förstör isen hela tiden genom att bryta upp nya rännor.
![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Re: Isvintrar
Nja, isvägen över Luleälv vid Avan mellan Boden och Lule är årligen öppen. Så nog används det fortfarande.Sarvi skrev:Fast nu har det ju inte varit aktuellt med en isväg de senaste drygt 40 åren, så frågan är rätt akademisk. Förjorna kör på, ibland med minskad turtäthet och ibland med isbrytarassistans, men nog går dom alltid. Och så länge som färjorna går lär det inte vara aktuellt med att anlägga någon isväg.
![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Re: Isvintrar
Nej, som tidigare nämnts i tråden är, vintersjöfarten upp och ner genom kvarken alltför livlig. Själv jobbar jag åt ett stålverk i Luleå och vi får besök av fraktfartyg flera ggr per vecka. Förutom Luleå går det vintersjöfart till Karlsborg, Piteå och Skeleftehamn, samt till ett antal städer på den finska sidan.Ornellaia skrev:OK, har en fråga om isvintrar på Östersjön och här rekommenderar jag Hexmaster att läsa för det kan vara en faktoid.
Har det i modern tid funnits vintrar då isen varit så tjock och obruten att man kunnat köra lastbil Umeå-Vasa eller som jag hört Stockholm-Finland? dvs isen har legat så kompakt att färjorna inte gått eller man ha helt enkelt tjänat på att köra sina lastbilar på Östesjön som helt plötsligt blivit "landvägen" mellan Sverige och Finland.
Med modern tid menar jag från 70-tal och framåt.
__________________________________
MVH
MVH
Re: Isvintrar
Sorry att jag var otydlig, jag svarade på Knurds fråga om isväg kontra färja över Kvarken. Isvägar över sjöar och älvar finns det ganska gott om i norra Sverige när förhållandena så medger. Den sydligaste isväg jag känner till (alltså statlig, av vägverket sanktionerad isväg) är isvägen som vissa år ersätter färjetrafiken mellan Hampetorp och Vinön i Hjälmaren, Örebro kommun.MD650 skrev:Nja, isvägen över Luleälv vid Avan mellan Boden och Lule är årligen öppen. Så nog används det fortfarande.Sarvi skrev:Fast nu har det ju inte varit aktuellt med en isväg de senaste drygt 40 åren, så frågan är rätt akademisk. Förjorna kör på, ibland med minskad turtäthet och ibland med isbrytarassistans, men nog går dom alltid. Och så länge som färjorna går lär det inte vara aktuellt med att anlägga någon isväg.
Re: Isvintrar
Det var nog mer jag som inte läste tydligt.Sarvi skrev: Sorry att jag var otydlig, jag svarade på Knurds fråga om isväg kontra färja över Kvarken. .
![Embarassed :oops:](./images/smilies/icon_redface.gif)
![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Re: Isvintrar
Donkeyman avslutar i dag sin artikelserie om Vintersjöfart och Isbrytning på
www.nordens-paris.blogspot.com
www.nordens-paris.blogspot.com
Re: Isvintrar
Alla som har det minsta intresse av fartyg, sjöfart, ishinder - och hur det ar ''att segla i maskin'' borde absolut läsa Donkeymans bloggar! Och många vishetens ord.....Donkeyman skrev:Donkeyman avslutar i dag sin artikelserie om Vintersjöfart och Isbrytning på
http://www.nordens-paris.blogspot.com
Varjag
- Olof Trätälja
- Utsparkad
- Inlägg: 1456
- Blev medlem: 16 april 2006, 09:36
- Ort: Sverige
Re: Isvintrar
Har själv åkt på "statligt" eller snarare kommunalt sanktionerad isväg i Göteborgs skärgård, saltvatten å allt. -De ni !Sarvi skrev:Den sydligaste isväg jag känner till (alltså statlig, av vägverket sanktionerad isväg) är isvägen som vissa år ersätter färjetrafiken mellan Hampetorp och Vinön i Hjälmaren, Örebro kommun.
(Detta var förstås vid mitten av 80-talet då det var några rekordkalla vintarar i rad.)
-----------
Ett enda är det visa, det vill och vill inte kallas vid namnet Zeus. -Herakleitos
Ett enda är det visa, det vill och vill inte kallas vid namnet Zeus. -Herakleitos