Skrönor om vardagsförhållandena i östblocket

[varjag]

knapphetens tidevarv

och ingen skröna....
På kajen i Szczecin vandrar en ensam post på kvällen....(för att bevaka att ingen polack smög sig ombord!)På dagarna var posterna ''stenansikten'' av bästa sovjetmodell - 'smör smälte inte i deras munnar...'

Men ensam, med en ombordvändande Varjag släntrande längs kajen - såg killen sin chans till lite västlig kommunikation..

han stannade bredvid mig och VISKADE ...''hast Du Gummi für den Schwanz...?'' (Har du en kondom?)
Killar emellan - visste man ju vad det gällde....''aber doch es gibt Polnische Gummis?'' (det finns väl polska kondomer?)
''Nein - nur Russische....die brechen...mann wird Vater......'' (Nej, bara ryska...dom brister...man blir pappa....)

Jag gick ombord och hämtade ett 3x-paket av Adamssons Bästa - och gav honom. Han blev oerhört tacksam!
Stackarn hade väl någon tjej - som var med på noterna - men bara på villkor att han använde 'västkondomer'

Jag hoppas den polske soldaten fick sig tre ''bra nummer'' med sin tjej - och att hon inte blev på tjocken

Det var 1957., Varjag

[millgard]

Hos vissa personer hängde plastförpackningar (ofta brödpåsar) på tork. Jag tror inte att jag då riktigt förstod varför de hade hängt upp plastpåsar på detta sätt, men det måste ha varit av samma skäl som i Östeuropa.

Onekligen off topic men... Det här är något som äldre personer fortfarande ägnar sig åt i dag, i Sverige, i verkligheten. Ämnet är lite känsligt, och beteendet inte helt rationellt - möjligen sammanhängande med åldersrelaterade funktionsförändringar i högre hjärnfunktioner. Flera av mina äldre släktingar har sparat på plastpåsar av alla sorter, repstumpar och bregott-förpackningar mm. Vid förfrågan har svaret varit att de -"är bra att ha" - trots att hela garderober och skåp fyllts.

Grundorsaken är dock antagligen den samma som i gamla Östeuropa - knapphet och/eller förberedelser inför sådan. I ett samhälle där mycket säljs i lösvikt är det onekligen praktiskt att ha några extra plastpåsar och askar...

Min svärmor diskar plastpåsar och min fru har tagit över beteendet.

[Copernicus Polonus]

Vilken skröna om vardagslivet i östblocket slår det här?
Scenen är från Stanislaw Barejas komedifilm "Miś" (dvs nallebjörn) och visar polsk mjölkbar på 1980-talet.



0:04
- potatismos med ister
- potatismos med ister är slut, finns bara med sylt
-då tar jag med sylt

0:08
-servitrisen, får jag…
-vänta!
-men kan ni…

0:20
-bovetegröt
-nummer 78, plats 13, bord 3

0:29
-varför petar du så mycket i maten, tallriken kommer att lossna.
-Adjö (i betydelse ut med dig)
-Adjö

0: 56
-Varsågoood

1:00
-vilket nummer har du?
-78
och jag 74 men varit på dasset

Mvh Copernicus

[G:son]

Vilken skröna om vardagslivet i östblocket slår det här?
Scenen är från Stanislaw Barejas komedifilm "Miś" (dvs nallebjörn) och visar polsk mjölkbar på 1980-talet.

Inte har det väl sett ut så där i verkligheten?

/G:son

[Niedzwiadek]

Njaa kedjorna har väl inte direkt funnits men beskrivningen av servicen och renligheten (0:40) är rätt så realistisk

[Copernicus Polonus]

Inte har det väl sett ut så där i verkligheten?

Nej … mjölkbarscenen är fullständigt absurd och därför så rolig (åtminstone tycker man så om man är polack som bor söder om Östersjön) och Barejas komedi ”Miś” är en hyllad kultfilm i dagens Polen.

Stanislaw Bareja var en mästare på att garva, skratta och göra narr av kommunismen, dess system, dess krökta logik, bristsamhälle och grå vardag.

Under den absurda ytan som ofta finns i hans komedier döljer sig dock en del av de kommunistiska vardagsförhållandena (som i fallet med mjölkbarscenen där han hånar restaurangförhållandena i det kommunistiska Polen).
Här kan man skratta av de sura och oförskämda servitörerna och servitriserna, det hopplöst begränsade utbudet (på matsedeln stod det alltid massa olika rätter men sällan fick man beställa önskad maträtt, svaret var nästan alltid: finns inte, finns inte, finns inte), den bristfälliga hygienen ( man kunde få bestick som inte alltid var ordentligt diskade, klagade man på blev servicen ännu sämre eller ingen alls) etc. etc.

Det fanns naturligtvis undantag, undantag som bara bekräftade regeln.


Har man allt detta i bakhuvudet är Barejas filmer (fullproppade med komiska överdrifter) hur roliga som helst.

/ Copernicus

[Artur Szulc]

Mjölkbarscenen var ju rolig

Men nej, fastkedjade bestick och tallrikar har jag aldrig hört talas om....

Förresten, för många år sedan gjorde Pontus Gårdinger ett reseprogram och besökte då en polsk mjölkbar. Han nämnde att man tidigare i Polen hade just fastkedjade bestick och tallrikar och att personalen bara torkade av tallrikarna mellan kunderna...huruvida han skojade eller inte, kunde jag inte avgöra, men han verkade ganska allvarlig. Jag minns att min mor blev tämligen upprörd över att Gårdinger förlöjligade polacker. Jag försökte förklara att den före detta fotomodellen kanske inte var den skarpaste programledaren i svensk televisionshistoria.

[Hexmaster]

Fastkedjade bestick, hm? Låter inte ointressant.

Edit: Ja titta, hittade belägg direkt.

The eateries--one of the few places Poles could afford to eat under the old regime—featured tasteless food and cutlery chained to the table so no one could steal it.

Här en forumtråd på faktoidjagar-stället Straight Dope om fenomenet i film:
http://boards.straightdope.com/sdmb/sho ... p?t=423881

Det verkar användas som ett sorts skämt - eller..? - om riktigt lågklassiga ställen. Kanske något som till och från tillskrivits öststaterna?

[Artur Szulc]

På den här sidan nämns ingenting om fastkedjade tallrikar eller bestick. Bara att det i regel saknades knivar, vilka man snällt fick be personalen om. Vanligtvis fanns det inga knivar.

http://www.eszkola.pl/czytaj/bary_mleczne/4875

Jag minns första gången jag åt på en mjölkbar i Polen. Det var 1990 i Stettin. Åt köttfärsbiffar och mosad potatis. Hur gott som helst.

Och visst fanns det mjölkbarer även i Sverige en gång i tiden.