Probos skrev:Det blir annars en tankevurpa om man annonserar att ubåtsjaktstyrkan kommer öva i Sundsvall och det i sin tur lockar till sig en ubåt. Det logiska är förstås att då hålla sig undan istället.
Jo, det är ju ganska självklart att om det vore så att fientligt sinnad främmande makt utförde spionage och krigsförberedelser med hjälp av ubåt så skulle man utföra detta under absolut största möjliga diskretion.
Att befinna sig med miniubåt på annan nations inre vatten där man både är väldigt utsatt för risker i form av att bli instängd eller till och med bekämpad, detta kombinerad med den alltid begränsade uthållighet en liten ubåt har, ja då är det ingen logik att medvetet uppträda nära intill svenska flottans samlade ubåtsjaktförmåga. Rent militärt måste detta vara den sämsta plats en miniubåt med besättning kan finnas på.
Sedan, gällande just den senaste diskussionen om hur det kunde gå till att en ubåtsjaktövning kunde övergå till skarp jakt, så håller jag i det fallet med JohnT:s tanke om att det kan röra sig om Marina Analysgruppens "prognosticering".
Detta är ju väl beskrivet i SOU 2001 och handlade i korta drag om att Analysgruppen, på ett hemligt sätt, kunde skapa "prognoser" om var och när främmande miniubåtar borde komma. Sedan kunde man i förväg förlägga flottans långtidsövningar i tid och rum utifrån "prognosen" och det förefaller som det var klart vanligt att det också förekom främmande undervattensverksamhet genom detta förfarande.
Några särskilt häpnadsväckande saker som framgår är att det viktigaste för ubåtsjaktstyrkan var att just "bekräfta" prognosen, inte att aktivt bekämpa de främmande ubåtarna. Istället för att följa IKFN-regleringarna så lät man (enligt SOU 2001) "systematiskt" bli att följa regeringens instruktioner och tillät istället främmande undervattensverksamhet att bedriva sin verksamhet. Ubåtsjakten skulle istället samla in bevis till analysgruppen. Dock, menar samma analysgrupp, samlades tyvärr aldrig ett enda bevis in som kunde användas för nationalitetsbestämning.
millgard skrev:Haha, kom igen nu. Vad fasen tror ni egentligen... Det står ju fullständigt klart att det finns bevis,
Det finns ju mycket olika saker man kan finna skrattretande. Jag tycker till exempel idén om att Carl Bildt i de pågående samtalen med Ryssland beordrade Försvaret att påstå att hans huvudbevis var minkar - är ganska komisk.
Hur som helst, min personliga uppfattning är att nog de flesta i den där diskussionen är helt med på att det förmodligen funnits betydligt mer bevis än vad som framkommit.
Det viktiga är ju, enligt mig, att studera
varför något i så fall är borta och på vems/vilkas order. Handlar det om att regeringen på grund av förhållande till främmande makt beordrat marinen att hålla inne med vissa bevis - är ju detta en fullkomligt legal åtgärd.
Är det istället så att enskilda personer anställda inom Försvarsmakten på eget bevåg hindrat bevis att framkomma på grund av
sitt förhållande till främmande makt är detta självklart oerhört olagligt och allvarligt.
millgard skrev:men av olika och uppenbarligen tungt vägande skäl redovisas de inte.
Här får vi ju inte glömma att det inte direkt så är att denna fråga har varit helt tyst sedan 1982 och nu menar jag inte massmedia. Förutom de välbekanta statliga utredningarna så har vi en större mängd böcker, minst ett tjugotal böcker, plus en massiv mängd debattartiklar i fackpress, plus olika seminarium och liknande, där de inblandade politikerna och militärerna lagt fram sina olika tankar.
Det gör ju att vi har en massa "ramar" att förhålla oss till och det försöker jag ständigt återkomma till. Till exempel, hur kan påstående X vara sant utifrån kända fakta Y och Z? Om man bara håller argumentation på enormt hög höjd utifrån "det-fattar-väl-alla-hur-det-hänger-ihop-med-det-där" så kan diverse teorier vara möjliga, men vi måste ju i en diskussion
pröva dem.
Det gör också att det blir svårt att bemöta debattstil av typen "jag-har-hört-mycket-fler-hemliga-saker-än-ni-och-förstår-mycket-mer", inte minst om man inte är beredd att tänka sig att det faktiskt har påståtts en fullständigt enorm mängd saker genom åren, men som inte nödvändigtvis är sanna.
Så återigen, vi vill väl komma framåt i diskussionen, och där tror i alla fall jag att det är viktigt att i viss detaljgrad studera olika påståenden för att se om de helt enkelt är möjliga. Bara som ett tydligt exempel, ta teorin som framförts här om att minkinspelningarna var en "politisk pudel", i sig ett teoretiskt möjligt påstående från tillräckligt hög höjd, men inte om man faktiskt tittar bara lite närmare och upptäcker att detta kom fram när Carl Bildt själv satt som statsminister och både Marinen, Rysslandsförhandlingsgruppen och han själv kom att se ytterst dumma ut.