Bok om Kelterna efterlyses...

[Ruben]

Perioden har belysts i en otrolig mängd litteratur av framför allt arkeologer. För att inte rada upp litteratur i det oändliga ska jag bara berätta kortfattat vad som har hänt sedan början av 70-talet.

Periodens guld har varit föremål för minst ett arkeologiskt projekt. En doktorsavhandling har publicerats i ämnet.

I samband med exploateringsarkeologins utveckling erhöll vi en totalt förändrad bild av dåtidens bebyggelsemönster. Resultatet av det arbetet finns publicerat i hundratals publikationer varav några utgörs av doktorsavhandlingar.

Periodens fornborgar har varit föremål för en del större projektarbeten och har behandlats i bland annat två doktorsavhandlingar.

Dåtidens agrara utveckling har studerats av kulturgeografer och arkeologer. Resultaten finns att studera i en mängd publikationer.

Långväga kontakter har berörts i en rad doktorsavhandlingar.

Periodens kostvanor och hälsa har studerats av osteologer och botaniker.

Den svenska fornminnesinventeringen har givit oss en (vid internationell jämförelse) unik kunskap om vårt lands fornlämningsbestånd. Inventeringen bedrevs mellan åren 1938 fram till de sista åren på 1990-talet och är det största arkeologiska projekt som bedrivits i Norden. Arbetet finns presenterat i åtskilliga doktorsavhandlingar, varav flera behandlar periodens fornlämningar, kanske framför allt gravarna.

Naturligtvis finns det en rad kunskapsluckor angående perioden och hundratals gåtor pockar på sin lösning. men att påstå att perioden har negligerats är att nonchalera det enorma arbete som nedlagts på perioden.

Däremot så har folkupplysningen varit bristfällig och det har en rad orsaker.

[Ruben]

Vill man se vad som publicerats i ett visst ämne inom nordisk arkeologi så gör man klokt att söka i NAA (Nordic Archaeological Abstracts). Där står det publicerade uppradat ämne för ämne och period för period. NAA finns tydligen nu för tiden på nätet men hur den sajten fungerar och vilken typ av information man kan få ut från den är jag osäker på. Länken till NAA är i alla fall http://www.naa.dk/online_frame.html

När det gäller svensk arkeologi publiceras samtliga årets undersökningar i publikationen Arkeologi i Sverige som kommer ut med några års fördröjning.

[Leonidas]

Ruben du har säkert rätt, och jag får ändra mig på den punkten. Men, varför har inte denna period kommit allmänheten tillgodo?

Sedan en rättelse från mitt ovanstående inlägg: Jag vill att ni ska fortsätta att försöka överbevis annat. Jag redigerar mitt inlägg.

[Ruben]

Det finns flera orsaker. Den första är att arkeologer generellt sett är dåliga på att popularisera sin forskning (några lysande undantag finns emellertid). En orsak därtill är att det inte setts som viktigt från myndigheternas sida när man delat ut anslag och vid större exploateringsprojekt. På den punkten har det emellertid börjat ske en ljusning de sista fem åren. Idag krävs som regel att alla större exploateringsprojekts resultat ska redovisas i någon form av populärt inriktad publikation.
En annan anledning är att förlagen många gånger är kallsinniga till manus från arkeologer och menar att det allmänna intresset är ringa.

[Ruben]

Hmmm ser att mitt tidigare inlägg om NAA kan tolkas som att det utgör en fullständig förteckning över det som publicerats. Det stämmer inte riktigt, men bra mycket återfinns där.

[Ruben]

Hmmm har funderat lite vidare på ditt ditt och Catshamans påstående om att perioden inte belysts tidigare av forskningen och kom på en undersökning som arkeologen Stig Welinder gjorde för några år sedan. han kollade igenom hur ofta de olika perioderna nämnts i olika media i samband med arkeologiska projekt. Procentuellt sett bestod undersökningarna av en stor del utgrävningar som berörde äldre järnålder (500 f.Kr. till 550 e.Kr.) men i media fick de en klart undanskymd plats. Med andra ord, det är betydligt populärare bland journalister att skriva om de andra perioderna, varför vet jag inte.

[Leonidas]

Kan det ha och göra med den teorin vi var inne på tidigare med Maja Hagerman på det gamla forumet, att det är fult att publicera verk om germaner beroende på den, historiskt sett, sena kopplingen till nazismen?

[Ruben]

Leonidas!
Nej det tror jag inte. Journalister är generellt sett inte så allmänbildade att de sammankopplar germaner med äldre järnålder. Jag tror helt enkelt att det i deras ögon är mer glamour runt perioder som medletid, vikingatid, stenålder och bronsålder. Fast det är i ärlighetens namn min personliga uppfattning som inte är speciellt väl underbyggd.

[Leonidas]

Det är väl antagligen en kombination av avsaknaden av samtida skrifter från den här perioden och alla de gåtor och "tecken" man anar, som gör en så intresserad av denna period. Jag har läst en bra bok, som rör tiden från 300 e.kr till slutet av Vikingatiden, som heter Svitjod av Mats G. Larsson, som är docent i arkeologi vid Universitetet i Lund. Det är mer en subjektiv betraktelse över perioden där han funderar över de lämningar som finns, främst i Mälardalen och kopplingen till ett tidigt konungarike.

[Ruben]

Leonidas!
Du har rätt det finns mycket som stimulerar fantasin och studiesuget när det gäller den här perioden. Man får intryk av att det händer otroligt mycket i samhällsordningen. Ett antal betydande maktcentra växer fram.

[Karl Basilier]

Kan ej anknyta till sista replikväxlingen, men till trådens rubrik:
Det finns en bok av undertecknad från juni 2020,
'Kelter - motspelare i medieskugga. En bok om de keltiska språken och deras bärare'.
Huvudämnet alltså vad man vet om de keltisktalande folkens historia liksom om deras språk.
Bokens webbplats med bildgalleri, keltiska ord och källtips finns på https://kelter-bok.se .