Vapnen för hertigdömena och furstendömena i Thüringen

[tyskaorden]

Det som i dag är förbundslandet Thüringen utgjorde fram till de tyska monarkiernas fall 1918 av en rad hertigdömen och furstendömen plus några preussiska territorier. Är kommer en återblick på vapnen för dessa (det preussiska territoriet undantaget).



Storhertigdömet Sachsen-Weimar-Eisenach. I hjärtskölden Sachsens vapen. I fält I vapnet för lantgrevskapet Thüringen, i fält II markgrevskapet Meissens vapen, fält IV kluven furst-grevskapet Henneberg (tuppen på berget) och länet Neustadt-Arnshaugk (fältet i silver och rött), fält IV är kluvet länet Blankenhein (lejonet och ginbalken) och länet Tautenburg (det blå silver styckade fältet). Hjälmprydnaderna är Sachsen mellan lantgrevskapet Thüringen och markgrevskapet Meissen.


Hertigdömet Sachsen-Altenburgs stora vapen. Sachsens vapen i en hjärtsköld lagt på markgrevskapet Landsbergs blå stolpar i fält av guld. Huvudskölden visar i fält I lantgrevskapet Thüringens silver-röda lejon, i fält II hertigdömet Kleves liljehaspel, fält III Meissens svarta lejon, fält IV hertigdömet Jülichs svarta lejon, fält V markgrevskapet Landsberg, fält VI hertigdömet Bergs röda lejon, fält VII Pfalz Sachsens gyllen örn, fält VII Pfalz Thüringens gyllene örn i svart fält, fält VIII grevskapet Orlamündes svarta lejon i fält av guld bestrött med röda hjärtan, fält IX borggrevskapet Altenburgs röda ros, fält X länet Pleissens lejon delat i guld och silver, fält XI länet Eisenbergs tre blå bjälkar i fält av silver, fält XII hertigdömet Westfalens silver häst i rött fält, fält XIII grevskapet Brenas röda sjöblad i fält av silver, fält XIV i guld en bjälke rutad i silver och rött för grevskapet Mark, fält XV i rött en svart korp hållande en ring av guld i näbben samt stående på en ginbalk av silver för länet Ravenstein, fält XVI i silver tre röda sparrar i fält av silver för grevskapet Ravensberg, fält XVII i rött en pelare av silver på vars topp en krona av guld ligger för länet Römhild, fält XVIII i guld en svart tupp på ett grönt treberg för furst-grevskapet Henneberg, fält XIX utfyllnadsfält utan särskild betydelse. Hjälmprydnaderna är i mitten Sachsen, på heraldisk höger sida åtföljet av prydnaderna för lantgrevskapet Thüringen (buffelhornen med lindlöven), hertigdömet Kleve och Mark (tjurhuvudet) och hertigdömet Berg (påfågelfjädervippan). På heraldisk vänster sida prydnaderna för markgrevskapet Meissen (manshuvudet), hertigdömet Jülich (gripen) och hertigdömet Engern (mössan med påfågelfjäderstavarna).


Sachsen-Altenburgs mellersta vapen. Sachsens vapen i hjärtskölden, i fält I Altenburgs vapen, i fält II Eisenbergs vapen, i fält III Orlamündes vapen och i fält IV Pleissens vapen. Hjälmprydnaderna är Sachsen flakerad av Thüringen och Meissen. Det lilla vapnet utgjordes av Sachsens vapen omgivet av en purpurmantel krönt med en kunglig krona.

forts. följer ...

[tyskaorden]

Hertigdömet Sachsen-Meiningen-Hildburghausens stora vapen. En hjärtsköld visande Sachsens vapen täcker fält V och VIII som visar grevskapet Landsbergs vapen, de överiga fältet är I. lantgrevskaept Thüringen, II. hertigdömet Kleve, III. markgrevskapet Meissen, IV. hertigdömet Jülich, VI. hertigdömet Berg, VII. Pfalz Sachsen, IX. Pfalz Thüringen, X. grevskapet Orlamünde, XI. länet Eisenberg, XII. länet Pleissen, XIII. borggrevskapet Altenburg, XIV. utfyllnadsfält, XV. grevskapet Brena, XVI. grevskapet Mark, XVII. kluvet länet Römhild och furst-grevskapet Henneberg och XVIII. grevskapet Ravensberg. Hjälmprydnaderna är från heraldisk höger till vänster 1. hertigdömet Sachsen, 2. lantgrevskapet Thüringen, 3. furst-grevskapet Henneberg, 4. markgrevskapet Meissen, 5. hertigdömet Jülich och 6. hertigdömet Berg. Ordenstecknet är den hertliga sachsen-ernestinska husorden. Denna instiftades 25 december 1833 av hertigarna av Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg och Gotha samt Sachsen-Meiningen-Hildburghausen till minne av grundaren av den ernestinska släktlinjen hertig Ernst den fromme.


Sachsen-Meiningen-Hildburghausens mellersta vapen. Sachsens vapen i hjärtskölden med Thüringen i fält I, Henneberg i fält II, Römhild i fält III och Meissen i fält IV. Furstendömets lilla vapen var Sachsen krönt med en hertigkrona.


Hertigdömet Sachsen-Coburg och Gothas stora vapen. Sachsens vapen i hjärtsköld, de övriga 23 fälten visar vapnen för I. hertigdömet Jülich, II. hertigdömet Kleve, III. hertigdömet Berg, IV. hertigdömet Engern, V. hertigdömet Westfalen, VI. hertigdömet Coburg, VII. lantgrevskapet Thüringen och samtidigt hertigdömet Gotha, VIII. grevskapet Meissen, IX. kluvet Henneberg och Römhild, X. furstendömet Lichtenberg, XI. Pfalz Sachsen, XII. Pfalz Thüringen, XIII. markgrevskapet (länet) Landsberg, XIV. grevskapet Brena, XV. grevskapet Orlamünde, XVI. länet Pleissen, XVII. borggrevskapet Altenburg, XVIII. länet Eisenberg, XIX. grevskapet Mark, XX. grevskapet Ravensberg, XXI. länet Ravenstein, XXII. länet Tonna och XXIII. utfyllnadsfält.


Sachsen-Coburg och Gothas mellersta vapen. I hjärtsköld Sachsens vapen, i huvudsköldens fält I. Thürigen/Gotha, II. Meissen, III. Henneberg och IV. Coburg. Ordenstecknet är den hertigliga sachsen-ernestinska husorden.

Ätten Sachsen-Coburg och Gothas mest berömde medlem torde varit pris Albert gemål till drottning Victoria av Storbritannien och Irland, kejsarinna av Indien ect. Prinsessan Sibylla moder till vår nuvarande kung hörde också till Sachsen-Coburg och Gotha.

En liten familjeutredening av de olika grenarna av de olika grenarna av huset Sachsen (Wettin). Kurfursten Friedrich III (död 1464) hade sönerna Ernst (kurfurste död 1486) och Albrecht (eller Albert, död 1500). Från Ernst stammade den ernestinska linjen som med Ernst ättlingar Wilhelm (död 1662) och Ernst den fromme (död 1675) delades upp i de olika sachsiska furstendömena. Wilhelms son Johann Ernst gav upphov till grenen Weimar-Eisenach (senare storhertigar). Ernst den frommes tre söner Bernhard, Ernst och Johann Ernst gav upphov till linjerna Meiningen-Hildburghausen, Altenburg respektive Coburg och Gotha. Från Albrecht utgick den albertinska linjen som var kurfurstar och senare kungar av Sachsen (tidvis även kungar av Polen, med vilka Karl XII tampades).

[tyskaorden]

Furstendömet Reuß äldre linjen (eller Reuß-Greiz).


Furstendömet Reuß yngre linjen (eller Reuß-Gera-Köstritz).

Vapnen för de två grenarna av huset Reuß är i stor sett identiska. I skölden kvadrerat Reuß lejon och länet Kranichfelds talande trana (ty. Kranich = Trana). Hjälmprydnaderna visar i mitten påfågelsfjädrarna från Reuß stamvapen uppskjutande ur en furstehatt som beteckning för furstevärdighetern. Hundhuvudet tillhör grenen Reuß-Gera och tranan står för Kranichfeld. Skillnaderna är att lejonen i den äldre linjens vapen är dubbelsvansade medan den yngre linjen har enkelsvansade lejon. Den yngre linjens sköldhållande lejon är också delade i svart och silver medan de för den äldre linjen är av guld. De två grenarna av huset Reuß har den egenheten att alla manliga medlemmar får namnet Heinrich följt av ett ordningsnummer. Vida varje hundraårskifte nollställer man räkningen och börjar från I igen.

[tyskaorden]

Furstendömet Schwarzburg-Rudolstadt.


Furstendömet Schwarzburg-Sondershausen.

De två schwarzburgska furstendömena har i stort sett identiska vapen så jag behandlar den gemensamt. Den större av de tre hjärtsköldarna visar den kejserliga dubbelörnen belagt med en bröstsköld visande en furstehatt och är ett kejserligt nådetecken tilldelat i samband med att ätten tilldelades furstlig värdighet. De mindre hjärtsköldarna visar grevskapet Schwarzburgs vapen i blått ett upprest dubbelsvansat lejon av guld och grevskapet Klettenbergs vapen ( i fält av silver en svart hjort). Vad färgerna på korset som kvadrerar skölden betyder vet jag inte riktigt. Fält I är kluvet länet Arnstadt (örnen) och länet Sondershausen (hjorthornen) och fält III omvänt, fält II är kluvet grevskapet Hohnstein (schackrutemönstret) och grevskapet Lauterberg (lejonet). I ginstamen en en eldgaffel för länet Leutenberg och en hästkam för ämbetet som ärftlig riksstallmästare. För Sondershausen är denna stam av guld medan Rudolstadt har detta fält av silver. Hjälmprydnaderna är från heraldisk häger till vänster 1. Grosses Komitiv, 2. Arnstadt-Sondershausen, 3. Schwarzburg, 4. kejserligt nådetecken, 5. furstevärdigheten, kejserligt nådetecken och 6. Hohnstein-Lauterberg.



Schwarzburg-Rudolstadts lilla vapen.


Schwarzburg-Sondershausens lilla vapen.

De kombinerar det stora vapnets hjärtsköld med stammen, som är i silver för Schwarzburg-Rudolstadt och i guld för Schwarzburg-Sondershausen.

Bilder från Hugo Gerard Ströhls Deutsche Wappenrolle.