Lars Gyllenhaal: Elitförband i Norden

[Hexmaster]

Det här var en intressant idé som jag gärna knycker: den nya MÖP-boken presenteras av förläggare och författare, och läggs ut på Youtube.



Förlaget: Elitförband i Norden

Lars Gyllenhaal är, som många av er vet, aktiv skalmanit sedan länge.

[Simon_HBG]

Tack för att du delade med dig av detta, tråkigt att man inte var där..

[Hexmaster]

Not, det är alltså inte min filmsnutt. Jag hade också gärna varit där, i synnerhet när de fått fram en gammal krigare.

[Hans]

Jag förstår fortfarande inte det här med begreppet MÖP? Kan någon vänligen förklara?

MVH

Hans

[NIL]

Jag förstår fortfarande inte det här med begreppet MÖP? Kan någon vänligen förklara?

MVH

Hans

Förkortningen står för Militärt Överintresserad Person, används oftast i nedlåtande syfte. Det är personer som ofta är så pass fixerade vid de militära attributen att det stjäl fokus från den uppgift som skall lösas eller den utbildning som skall genomföras.

[millgard]

Militärt Överintresserad Person.

Används självkritiskt med glimten i ögat militärhistoriker emellan - och med illa dold avsky om de som trots stort intresse inte fick göra lumpen och istället kompenserar det med massa militaria-dynga och vurm för krig. Man hittar det senare klientelet på SoldF.com, forumet Flashback och tyvärr också i vissa hemvärnskretsar.

[Lars Gyllenhaal]

tråkigt att man inte var där..

Trevligt att min fars film av evenemanget uppskattas. F.k. var det enbart för medier + personer som direkt bidragit till boken, alltså inget offentligt evenemang. Jag är dock glad att nu i efterhand alla med intresse kan få se och höra Jan Danielsen, som boken tillägnas. Tänker starta en tråd om honom snart och i den infoga en del bilder.

Mvh,

Lars

[Lars Gyllenhaal]

Hej,

Eftersom här finns specialkunniga så tänkte jag här ta och förekomma en fråga - varför skrev jag inte i boken om sammanslagningen av SSG och SIG? Svar: jag slutade justera i bokmanuset i somras och det var först för två veckor sen detta blev officiellt:
http://www.mil.se/sv/Nyheter/centralany ... alforband/

Något namn för det nya förbandet har mig veterligen ännu inte offentliggjorts.

Mvh,

Lars

[Marcus]

En recension av boken finns nu på sidorna.

Boken beskriver, enligt baksidestexten, "de svenska elitförbandens framväxt, utveckling och insatser". Även de danska, finska och norska kollegerna beskrivs, men tyngdpunkten ligger på Sverige, med mer än hälften av texten. Å andra sidan går i synnerhet de historiska beskrivningarna ofta in i varandra, som när frivilliga under kriget stred i olika länder och kom hem med erfarenheter och idéer.


Författaren har ställt upp vissa kriterier för vad som skall räknas som elitförband, och utifrån dessa valt ut ett antal sådana. Jag skall inte kommentera hans urvalsprincip, mer än att konstatera att då sådana nödvändigtvis är godtyckliga, så torde det vara svårt eller omöjligt att uppnå enighet kring dem. Intressantare är att se vilket material som tagits fram och hur det presenteras.


Ett typiskt avsnitt inleds med en historik, där tyngdpunkten som regel ligger på 1900-talet, i synnerhet andra världskriget.


Därefter går man igenom det aktuella förbandets framväxt och utveckling, för att tala med baksidestexten. Detta görs ofta på en relativt hög nivå, organisatoriskt sett; man får reda på vilka bataljoner och regementen som delats upp och slagits ihop, hur ansvar och utbildningar flyttats runt genom åren, och liknande militärbyråkrati med hög MÖP*-faktor. Styrkornas uppdelningar, utbildningar (inklusive krav, antal rekryter m.m.) utrustning och uppgifter nämns, ofta relativt kortfattat. Dessutom finner man hel del namn på ansvariga och pådrivande listade, liksom vissa internationella uppdrag. Dessa beskrivningar, som utgör huvuddelen av texten, har en encyklopedisk och ibland väl torr ton.


Särskild vikt har lagts vid beskrivningar av fälttecken, alla dessa baskrar m.m. I vissa avsnitt får man veta mer om sådana detaljer än om hur exempelvis utrustning valts ut. De märkligaste uppgifterna i boken tycker jag annars är när författaren listar kända svenskar som händelsevis tjänstgjord vid vissa förband.


Där finns dock en del längre eller kortare texter om särskilt intressanta personer och vad de varit med om, levande beskrivningar av moment i utbildningar liksom (särskilt intressant) stridsuppdrag, med mera; dessa inslag hade gärna fått vara betydligt fler och längre.


Mina personliga favoriter bland artiklarna är de om de finska fjärrpatrullerna som begav sig miltals in på sovjetiskt territorium, och den danska Siriuspatrullen i vilken man tjänstgör tjugosex månader på nordligaste Grönland.


Boken är rikligt illustrerad. Dessa är rätt jämnt fördelade i tid, här finns såväl gamla svartvita (från både fred och krig) som en mängd färgbilder från senare år. Bildmaterialet är en av de stora behållningarna med denna bok, och förhöjer intrycket avsevärt.


Elitförband är en relativt stor (27 x 23) men inte överdrivet tjock (178 sidor) bok, med omslag i färg, och som sagt väl illustrerad. Den kan, vid såväl första påseendet som genombläddringar, ge intryck av att vara en tämligen populärt hållen framställning. Det är den ibland, men större delen ligger på en högre nivå än så. Målgruppen verkar därför oklar; den som vill kunna slå upp detaljer om baskermärken eller krigsmaktens organisation skulle säkert nöja sig med en enklare utformning, medan många av de som främst attraheras av bilderna nog förväntar sig fler och mer detaljerade redogörelser för vad elitförbanden faktiskt uträttar. Betygsättningen blir därför problematisk; den är nu satt efter de insatta läsare som författaren verkar förvänta sig (och som torde vara väl representerade på Skalman-sidorna). Den genomsnittligt intresserade kan slå av en stjärna.




* MÖP = Militärt Överintresserad Person. Jag skulle inte nämnt termen om inte förläggaren själv gjort det i samband med att boken släpptes. Som uttrycklig "MÖP-bok" kan mycket av det jag här ställer mig kritisk till gå an.



(Recenserad av Peter O.)

/Marcus