Kan man lita på Wikipedia?

[Artur Szulc]

Wikipedia har många fördelar, men som alltid krävs det att man är rejält påläst för att kunna finna sakfelen.

Ett tydligt exempel:

Så här står det om Nationernas förbund och Abbessinienkriget:

Version A

Under 1930-talet försvagades NF successivt genom en rad internationella kriser då NF inte lyckades hindra Japan, Italien och Tyskland från att utöka sina territorier med våld. Det har exempelvis föreslagits att en utlösande faktor till Andra världskriget var då Italiens Mussolini 1935 gick in i Etiopien, en annan medlem av NF, utan påföljande kännbara sanktioner från andra medlemmar. I juni 1936 motverkade Polen beslutet om internationella sanktioner mot Italien. Detta kan ses som ett prejudikat för Hitler att ockupera Sudetlandet i Tjeckoslovakien 1938 och senare även Polen 1939.

(Fetningen är min)

Nu är ju detta inte helt korrekt så jag har lagt till följande (och bifogat fotnoter som kan kontrolleras i wikiartikeln):

Version B

Under 1930-talet försvagades NF successivt genom en rad internationella kriser då NF inte lyckades hindra Japan, Italien och Tyskland från att utöka sina territorier med våld. Det har exempelvis föreslagits att en utlösande faktor till Andra världskriget var då Italiens Mussolini 1935 gick in i Etiopien, en annan medlem av NF, utan påföljande kännbara sanktioner från andra medlemmar. I juni 1936 motverkade Polen beslutet om internationella sanktioner mot Italien. (De ekonomiska sanktionerna mot Italien hade införts så tidigt som hösten 1935 och redan då valde länder som Österrike och Ungern att stå utanför. Polen rättade sig efter sanktionerna, men valde att försommaren 1936 verka för deras avskaffande eftersom åtgärderna inte längre tjänade något syfte. I juli 1936 hävde NF repressalierna.) Detta kan ses som ett prejudikat för Hitler att ockupera Sudetlandet i Tjeckoslovakien 1938 och senare även Polen 1939.

Den som hitintills enbart har läst version A får intrycket att Polen motsatte sig sanktioner som var på väg att införas, när det i själva verket handlade om att Warszawa inte alls hade motverkat dem utan respekterat NF:s beslut hösten 1935. Vad Polen gjorde var att först försommaren (juni) 1936, som första nation, häva sanktionerna. Landet fick en viss kritik, både utifrån och inifrån, men redan i juli hävdes sanktionerna från NF:s sida.

Varför har den som lagt till meningen om Polen valt att avstå från att nämna dessa relevanta fakta, är en fråga jag gärna skulle vilja få besvarad.

(Om jag har missat någon central information avseende Polens agerande i denna fråga, så tveka inte att påpeka detta)

Mvh
Artur

[Stefan Lundgren]

Jag brukar använda den engelska versionen av Wikipedia, speciellt när man söker om engelsk fotbollshistoria så är Wikipedia överskådlig.

Den har fortfarande mer eller mindre brister, men annars är den OK.

Stefan

[Hexmaster]

som alltid krävs det att man är rejält påläst för att kunna finna sakfelen

Mnjah. Jag är tämligen tvärsäker på att det finns gott om betydligt simplare fel än ditt exempel. Vem kan hitta den fetaste grodan på svenska Wikipedia?

[Ben]

Säkert inte den "fetaste grodan", men ett intressant fall:

I artikeln om slaget vid Malatitze 1708 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Malatitze) uppges att svenskarna hade 260 stupade och 500 sårade. Via en av faktarutorna kan läsaren gå vidare till en artikel om den ryske befälhavaren Golitsyn (http://sv.wikipedia.org/wiki/Michail_Golitsyn). Däri nämns samma slag under ett av sina ryska namn (Dobroje) och det står att svenskarna förlorade "uppemot 3 000 man".

Förklaringen till denna märkliga diskrepans är förstås dels detta med slagets olika namn, men också att det i Golitsynartikeln anges att striden stod den 30 augusti och i Malatitzeartikeln att den stod den 31 augusti. Den skillnaden beror förstås på att Malatitzeartikeln följer svenska kalendern medan Golitsynartikeln rättar sig efter den gregorianska kalendern. Olika artikelförfattare har helt enkelt inte märkt att de skildrar samma strid.

[Krook]

Ett ganska intressant Wiki-fall är en sida med översättningar av svenska grader till amerikanska och brittiska. Där har en person mot andras bättre vetande gång på gång lagt ut rena felaktigheter. När folk med bättre vetande som dessutom är officerare har ändrat så har denne vettvilling ändrat tillbaka. Detta har pågått under flera år.
Personalstaben på Högkvarteret är inte nöjda med det, enligt mina källor. De har försökt kommunicera med vederbörande, som bara slår ifrån sig och menar på att Försvarsmakten och HKV har fel.

Så nej, man kan inte lita på Wikipedia. Dock så kan det tjäna som en ingång till ett ämne.

Sidan: http://en.wikipedia.org/wiki/Swedish_Military_Ranks

[Olof Trätälja]

Nej man kan inte lita på wikipedia och i synnerhet inte om ämnet innehåller minsta lilla debatt. Då blir det fullständig pannkaka direkt med fanatiker som framför sina ståndpunkter. Ett exempel är Hyksos, jag skrev för någon vecka sedan ett inlägg i annan tråd om dessa och tittade då samtidigt i wikipedia. Den svenska artikeln är helt befängd där en religös journalist publicerat sina egna fantasier. (Att jag skriver religiös journalist beror på att jag gick till historiken för att se hur man kunde komma fram till sådana dumheter och då visade det sig att personen utgav sig för att vara just detta. Personen hade även i övrigt en del märkliga ståndpunkter såsom wikipedias avlägsnande av bilden på en grundare för en religiös sekt eftersom den var helig, samt hade så småningom lämnat wikipedia eller bara bytt alias efter en konflikt om artikeln läderbögar). Detta till trots, den bedrövliga hyksos-artikeln består och ingen orkar väl gå in i den hettan och fixa det heller.

Engelska wikipedia är normalt tiopotenser bättre (den svenska delen lever nog endast på oförtjänt gott rykte från den engelska versionen) Men artikeln om hyksos har man inte klarat ut där heller. Uppenbarligen har det varit många konflikter, för den kanske mest känsliga biten, om hyksos ursprung, har man fått lyfta ut till en särskild skrivskyddad artikel ! -Men inte heller den är rimligt god. Tex kvarstår ett falskt citat av Wolfgang Helck, det som påstås att han skrivit finns verkligen inte i den hänvisade artikeln. Än värre inser man att det varit innan påståendet beskurits då man går tillbaka i historiken. Den som först fört in påståendet har verkligen ljugit blankt.

Och så kan man tyvärr fortsätta att gå igenom wikipedia.

Men det var inte riktigt därför jag skulle skriva detta inlägg utan därför att jag hörde en intressant liknelse på radio i morse.

När Var Hur har lagts ned, ni vet, den där klassiska västerjournalistiska parodin på ett uppslagsverk. I samband med detta nämnde man att de nya potentiella läsarna troligen istället börjat använda wikipedia. Och faktiskt är det inte just detta wikipedia är? -En modern version av När Var Hur ?

[diravi]

1. Innehållet kan ändras hela tiden.
2. Man vet inte vem som har skrivit.
3. Vem är ansvarig utgivare?

Inget av dessa kriterier är något jag skulle hålla för nödvändigt för att kalla något ett uppslagsverk.

Själv ser jag inte heller de sakerna som en fördel med traditionella uppslagsverk.

Ofta är det en svaghet hos tryckta uppslagsverk att de inte ändras, även om kunskapen gjort det.

Att veta vem som skrivit ser jag som mindre värt än att göra en egen bedömning av vad som skrivits.


Nackdelen med alla uppslagsverk, vare sig de är på papper eller wiki'sar, är att man måste göra en egen bedömning av trovärdigheten.

Fördelen med dynamiska verk, är att man oftare är medveten om det, och därför gör den bedömningen.

[Artur Szulc]

Att veta vem som skrivit ser jag som mindre värt än att göra en egen bedömning av vad som skrivits.

Nackdelen med alla uppslagsverk, vare sig de är på papper eller wiki'sar, är att man måste göra en egen bedömning av trovärdigheten.

Hur menar du att denna "egna" bedömning ska gå till?

Kräver inte egna bedömningar av trovärdigheten hos wikiartiklar (eller uppslagsverk) en tämligen bred kunskapsbas?

Eller menar du att du hade kunnat göra en egen bedömning av mitt exempel på Nationernas Förbund?

mvh

Artur

[NIL]

Ibland så blir det nog galet p ga slarv snarare än okunnighet och /eller desinformationsvilja.



"Bertil Ströberg, född 30 mars 1932, överstelöjtnant som 1983 mot sitt nekande dömdes till sex års fängelse för grovt spioneri. Han anklagades för att ha lämnat hemliga uppgifter till Polen. Ströberg var chef för flygstabens sambandscentral och hade tillgång till information om hela det militära kommunikationssystemet. Hans hustru Marianne Ströberg har kämpat för att rentvå honom. Ströberg greps på huvudpostkontoret på Vasagatan i Stockholm av säkerhetspolisen sedan han försökt hämta ut ett poste restante-brev adresserat till en Sven Roland Larsson. Det var det namn en person som kontaktat den polska ambassaden i Stockholm hade uppgivit när personen erbjudit sig att sälja militära svenska hemligheter till Polen. Ströberg hävdade att han träffat Larsson i samband med att denne utsatts för misshandel av okända män på Gärdet i Stockholm. Ströberg hävdade att han avstyrde misshandeln och de okända männen flydde. Därefter gav Larsson sitt visitkort till Larsson i det fall det skulle bli ett rättsligt efterspel. Ströberg hävdade vidare att han efter tid kontaktades av Larsson (som Ströberg uppgav hade en "utländska utseende och bröt på svenska") för att Larsson behövde hjälp att hämta ett brev på huvudpostkontoret i Stockholm."

[diravi]

Att veta vem som skrivit ser jag som mindre värt än att göra en egen bedömning av vad som skrivits.

Nackdelen med alla uppslagsverk, vare sig de är på papper eller wiki'sar, är att man måste göra en egen bedömning av trovärdigheten.

Hur menar du att denna "egna" bedömning ska gå till?

Kräver inte egna bedömningar av trovärdigheten hos wikiartiklar (eller uppslagsverk) en tämligen bred kunskapsbas?

Eller menar du att du hade kunnat göra en egen bedömning av mitt exempel på Nationernas Förbund?

mvh

Artur

Jag menar att felaktigheter, och framförallt tidstypiska felaktigheter, inte heller är ovanliga i traditionella uppslagsverk.

Och med den kostnaden som traditionella uppslagsverk är förknippad med så köper man inte ett nytt med några års mellanrum, utan det blir oftare ett eller högst två på en livstid. Vilket gör att mindre färska uppgifter inte direkt är ovanligheter i uppslagsverk.
Oavsett om man läser informationen i Nordisk familjebok från 1929, Bra böckers lexikon från 80-talet, NE från 90-talet eller wikipedia, så gäller det att man är källkritisk.

Den typ av förenklingar du beskriver, som i förlängningen blir rena felaktigheter, smyger sig in relativt frekvent även i tryckta verk, specielt om de skall hålla ner antalet band till en nivå som blir mer ekonomiskt överkommlig.


Så jag hade inte kunna göra en egen bedömning av den artickel du visade på, vare sig den står på internät, eller i en tung pappersbok.

Fördelen med internet är att fler versioner på historien finns tillgängliga bara några knapptryckningar bort, jämfört om man tror det tryckta orde är skrivit i sten.

[Marcus]

Wikipedia ska minska möjligheten för användarna att redigera uppslagverkets artiklar.
Ändringar ska först granskas innan de publiceras.
Förra veckan kunde man i Wikipedia läsa den falska uppgiften att senator Edward Kennedy hade dött.
Någon användare hade redigerat en artikel och fått in lögnen som låg kvar i fem minuter innan den upptäcktes och avlägsnades, skriver New York Times.
Nu planerar Wikipedia att införa ett nytt system för att slippa liknande händelser.
Det kallas Flagged Revisions och bygger på att bara speciellt utvalda och trovärdiga användare direkt ska kunna redigera uppslagverket. Övriga kan föreslå en ändring som först publiceras då den granskats av någon ”trovärdig användare”.
Ett sådant system provas sedan förra året i den tyska upplagan av Wikipedia.
Ett problem där har blivit att det kan dröja upp till tre veckor innan en ändring publiceras.
”Men vår version kommer bara ha en mycket kort försening (mindre än en vecka, förhoppningsvis mycket kortare), skriver wikipediagrundaren Jimmy Wales i sitt eget diskussionsforum på Wikipedia.
Ett skäl är att bara vissa typer av artiklar ska ha ”Flagged Revisions”.
Vilka dessa artiklar blir framgår inte av Jimmy Wales diskussionsinlägg där han säger att fadäsen med den falska dödförklaringen av Edward Kennedy aldrig skulle ha inträffat med ”Flagged Revisions”.
Jay Walsh, som är talesperson för Wikipedia, säger till New York Times att det ännu inte är bestämt när de nya reglerna ska införas.

http://www.nyteknik.se/popular_teknik/t ... 498798.ece

/Marcus

[Frogman]

Stor kvalitéts skillnad emellan olika varianter, engelska är nog den som är bäst. Pratade med en Taiwanes om hur han tyckte kinesiska wiki var jämfört med engelska, "mindre strikt" tyckte han.

[bandykullan]

Engelska wiki tycker jag är bra när man vill få en snabb överblick på ett ämne, särskilt om man ser att det är rejält med källhänvisningar. Sen tycker jag att om man är intresserad är det ofta ganska bra att läsa referenslistan på artiklarna och försöka få tag på den litteraturen.

Svenska wiki blir jag mest bestört över när jag besöker den, känns som att artiklarna om historiska personer ofta bara är rena kopior av nordisk familjebok.

[Stefan Lundgren]

Jag håller med Bandykullan om att den engelska versionen av Wikipedia eller dess liknande områden är av hög klass och jag har mer eller mindre tyckt att det är bra sökmöjligheter.

Stefan

[koroshiya]

De engelska artiklarna om äldre svensk historia är ofta tragiskt dåliga. Där finns någon form av provinsialistisk maffia som vägrar att tillgodogöra sig vad forskare kommit fram till de senaste 20-30 åren. Där är också människor som inte följer wikipedias egna regler. Den lokala husguden tycks vara Mats G. Larsson