Kan man lita på Wikipedia?

Diskussioner kring litteratur och andra källor till vår historia. Värd: B Hellqvist
Stefan Lundgren
Medlem
Inlägg: 11786
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Re: Kan man lita på Wikipedia?

Inlägg av Stefan Lundgren » 16 mar 2009 20:24

koroshiya skrev:De engelska artiklarna om äldre svensk historia är ofta tragiskt dåliga. Där finns någon form av provinsialistisk maffia som vägrar att tillgodogöra sig vad forskare kommit fram till de senaste 20-30 åren. Där är också människor som inte följer wikipedias egna regler. Den lokala husguden tycks vara Mats G. Larsson :-D
När det gäller äldre svensk historia brukar jag hellre förlita mig på den svenska versionen av Wikipedia. Engelska versionen använder jag mestadels för att söka information som berör utländsk historia. Det ett par hemsidor som behandlar forn- och medeltiden i Sverige (Wadbring bl a)

Stefan

Användarvisningsbild
NIL
Medlem
Inlägg: 2650
Blev medlem: 08 maj 2008 10:22
Ort: Stockholm

Re: Kan man lita på Wikipedia?

Inlägg av NIL » 24 mar 2009 10:01

"BMD-1 (ry: Боевая Машина Десанта БМД-1) är en rysk pansarskyttebandvagn avsedd för luftlandsättning."
Det finns väl ingenting som heter pansarskyttebandvagn, eller...?
Förövrigt så anser jag att Bruce Dickinson skall adlas.

pandersson2
Medlem
Inlägg: 2987
Blev medlem: 28 maj 2005 07:34
Ort: Södermanland

Re: Kan man lita på Wikipedia?

Inlägg av pandersson2 » 24 mar 2009 10:41

Generellt uppskattar jag Wikipedia. Problemen brukar uppstå i historiska frågor då olika folk vill visa upp sin syn på vad som skett. Det som oftast kan vara det största felet, tycker jag, är inte vad som står, utan vad som inte står.

Jag kan taga som exempel artikeln om judar i Lettland. Den bygger ursprungligen på ett judiskt uppslagsverk och generellt sett så är den skriven ur en judisk synvinkel. Naturligt nog med tanke på att ämnet nog mest intresserar judar. Fördelen med Wikipedia är att man klart och tydligt redan i början förklarar att artikelns innehåll är omdebatterat.
http://en.wikipedia.org/wiki/Latvian_Jews

Det som jag ser som problematiskt kan jag ge ett par exempel på. Man tager upp de sovjetiska rättegångarna mot krigsförbrytare. Vilket är bra. Dock, man nämner inte med ett ord att även andra länder haft rättegångar. Man tycker att rättegången mot Arajs borde nämnts då han ju är den lett som haft störst ansvar för dessa brott. Ni kan se stycket nedan.
They include Lohse, the Reich Commissioner for Ostland; Friedrich Jeckeln, chief of police (HSSPF) for Ostland; Drechsler, Commissioner General for Latvia; Rudolf Lange, chief of the security police; Krause, chief of the Riga ghetto and commandant of the Salaspils concentration camp; Sauer, commandant of the Kaiserwald concentration camp; and several dozen other Nazi criminals involved in the destruction of Latvian Jewry. On January 26, 1946, the military tribunal of the Baltic Military District began a trial of a group of Nazi war criminals, among them Jeckeln, one of the men responsible for the Rumbula massacre at the end of 1941. He and six others were sentenced to death by hanging; the sentence was carried out in Riga on February 3, 1946. Other trials were held in the postwar Latvian SSR, but altogether only a small number of Germans and Latvians who had taken part in the murder of Latvian Jewry were brought to justice.

Latvians of varying backgrounds also took part in the persecution and murder of the Jews in the country outside Latvia. At the time of the German retreat in the summer of 1944, many of these collaborators fled to Germany. After the war, as assumed Displaced Persons, they received aid from UNRRA, from the International Refugee Organization (IRO), and other relief organizations for Nazi victims, and some of them immigrated to the U.S. and other countries abroad.
Nästa jag tager upp är från det oberoende Lettland. Man beskriver att det förekommit antisemitisk vandalisering och skriverier 1993. Man tager dock inte och nämner med ett ord att det fanns finns en officiell utlyst sorgedag (obligatorisk flaggning med sorgeband) med anledning av det hebreiska folkmordet. Denna fokus på bara ena sidan gör att helheten inte blir korrekt. Därtill så känns det inte bra att attackera någon för antisemitism om man inte har mer på fötterna. det var åtskilliga judar som samarbetade med kommunisterna, det har definitivt funnits attacker på Lettlands namn från judiska organisationern, och det finns starka judiska affärsmän i Lettland. Att anklaga någon för antisemitism för att man skriver om detta omöjliggör ett fruktbart samarbete, (och resulterar i slutändan förstås till att agget mot judar ökar).
Articles of antisemitic content appeared in the Latvian nationalist press. The main topics of these articles were the collaboration of Jews with the Communists in the Soviet period, Jews tarnishing Latvia's good name in the West, and Jewish businessmen striving to control the Latvian economy.

koroshiya
Stödjande medlem
Inlägg: 2036
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Kan man lita på Wikipedia?

Inlägg av koroshiya » 24 mar 2009 19:20

Det var ett bra exempel...

Jag vet inte vad man ska göra i sådana fall, men kan man inte åtminstone påpeka att det inte är hela berättelsen om judar i Lettland? Det måste ju vara uppenbart för folk också att militära fakta från kriget påverkade vilka som fick göra slag av sin politik. Och som du implicerar, om det finns det minsta tecken på att alla inte är skyldiga bör man väl nämna det. Jag tror på att sorgedagar och annat är ärligt menade, och visar på att alla inte tyckte det var fest när judar dog.

Om det som jag nämnde - äldre svensk historia - jag har i mycket tappat hoppet om att påverka sådan text på wikipedia. Det enda jag tänker är att med tiden kommer nya skolböcker att påverka vad som skrivs. Vi får se vad Norstedts nya svenska historia får för resultat. Kanske kan det bli ett slut på provinsialismen.

Användarvisningsbild
G:son
Medlem
Inlägg: 3098
Blev medlem: 10 apr 2007 05:02
Ort: Finland

Re: Kan man lita på Wikipedia?

Inlägg av G:son » 24 mar 2009 20:02

Judarna i Lettland är förvisso ett belysande exempel, men problemet är ju inte wikipedia, utan det faktum att det finns olika syner på vad som hände, och vad som är relevant. Det finns väl åtminstone fyra intressegrupper med varierande åsikter; judarna, letterna, ryssarna och tyskarna. Jag tror också, att utomstående ofta låter sina åsikter färgas av någon av de fyra huvudgruppernas etablerade sanningar. En allsidig granskning blir alltså lätt samtidigt en litteraturstudie av historieskrivningen inom dessa fyra grupper. Förmodligen en övermäktig uppgift för en typisk wikipediaskribent.

/G:son

pandersson2
Medlem
Inlägg: 2987
Blev medlem: 28 maj 2005 07:34
Ort: Södermanland

Re: Kan man lita på Wikipedia?

Inlägg av pandersson2 » 24 mar 2009 21:37

G:son,

instämmer helt i ditt inlägg. I Det här exemplet så har vi helt skilda beskrivningar av vad som skett beroende på varifrån beskrivaren kommer. Detta är ju inget specifikt problem för Wikipedia, som jag skrev så är ursprunget från ett judiskt uppslagsverk och i det så har verkligen alla alltid ägnat sig åt att förtrycka judarna medan judarna gjort lysande insatser. Numera är artikeln mer nyanserad, detta då eftersom letter har påpekat felaktigheter. Artikeln visar därmed både för- och nackdelar med systemet.

Användarvisningsbild
Wooster
Medlem
Inlägg: 3047
Blev medlem: 22 jan 2006 15:50
Ort: Göteborg

Re: Kan man lita på Wikipedia?

Inlägg av Wooster » 09 nov 2009 22:08

Tycka vad man vill om tillförlitligheten på Wikipedia - en del saker blir lite konstiga när de ställs på sin spets på Wikipedia.

I september tog man i programmet Aschberg på TV8 upp det faktum att man från datorer som tillhörde Riksdagens server hade redigerat artiklar på Wikipedia, från att strukit uppgifter som varit negativa om enskilda politiker till att att skriva in tvivelaktiga och negativa påståenden om andra enskilda politiker eller politiska organisationer. Sensmoralen i programmet var, åtminstone som jag uppfattade det, att "makten" gick in på wikipedia och censurerade och smutskastade.

Talmannen Per Westerberg kommenterade det hela i stil med att man dels är svårt att hindra sådant från riksdagens datorer, dels att han konstaterat 14 fel kring sin egen person på wikipedia, men valt att inte åtgärda det. Inte uttryckligen, men förmodligen just på grund av att det knappast kan anses lämpligt att själv redigera artiklar om sig själv.

Nog så. Om inte Lennart Guldbrandsson i ett brev uppmanat talmannen att faktiskt vidta åtgärder, antingen genom att påpeka felen på diskussionssidan, eller i de fall de är "okontroversiella" själv korrigera dem.

Vem har rätt? Egentligen båda två. En stor del av Wikipedias objektivitet vilar på netiketten att man inte själv subjektivt redigerar artiklar som berör en själv som person - och även om Westerberg bara skulle kommentera felen på diskussionssidan skulle det lätt kunna uppfattas som att han försökte påverka vad Wikipedia skrev om honom.

Å andra sidan vilar ju hela Wikipedia på idén att alla kan, och bör, bidra med den kunskap de har - och att felaktigheter tas bort eller åtminstone påpekas. Ställt på sin spets blir det lite galet, hur man än vrider och vänder på det.