Jag skulle vilja veta hur Ni har skaffat Er den kunskap som Ni har inom historia och då, särskilt Andra Världskriget.
Läser Ni huvudsakligen böcker om Andra Världskriget eller får Ni mycket information och kunskap genom internet eller litteratur och dylikt?
Har Ni några favoritböcker eller favoritsidor på internet och hur mycket brukar Ni läsa i bokväg?
Är internet den huvudsakliga informationskällan för Er eller har Ni andra källor?
När Ni läser en bok, kan Ni då komma ihåg efteråt varje sida och kan boken nästintill utantill, eller åtminstone har Ni ett ´hum´ om vad boken handlar om och skildrar?
Hur mycket av den kunskap Ni läser tar Ni till fullo till Er?
Är det rimligt att man, efter att ha läst en bok, skall kunna den nästintill utantill och veta exakt vad och när den handlar om och kunna all fakta, statistik och information utantill?
Jag hoppas Ni förstår mina något kanske annorlunda frågor, men jag undrar lite också för att jag har en känsla av att jag har hamnat på ett forum bland experter och extremt kunniga militärhistoriker som kan ´sin´ historia, och då särskilt om Andra Världskriget, utantill och som är nästintill autodidakter på ämnet.
Var har Ni fått och får Er kunskap ifrån?
Läser Ni mycket?
/Vänligen, Dagwood D. Dusseldorf,"-som läser lite då och då..."
En allmän fråga till Er på forumet.
Det man är intresserad av lär man sig enkelt av... Har växt upp med historie böcker runt omkring mig eftersom min pappa är historie intresserad. När man var mindre tittade man mest på bilderna sen när man vart äldre läste man lite mer och så finns ju discorvery och andra historie kanaler....man har väl köpt en del dokumentärer oxå.
Är inte mycket för att läsa, så den mesta fakta får jag från dokumentärer. Men du lär dig betydligt mer av att läsa så det är väl lite av ett handikapp att jag har svårt för att sätta mig ner och läsa en bok pärm till pärm.
Självklart är internet en bra källa...fast kom ihåg att vara kritisk till det du läser!!
Är inte mycket för att läsa, så den mesta fakta får jag från dokumentärer. Men du lär dig betydligt mer av att läsa så det är väl lite av ett handikapp att jag har svårt för att sätta mig ner och läsa en bok pärm till pärm.
Självklart är internet en bra källa...fast kom ihåg att vara kritisk till det du läser!!
Ff.a. en del böcker, men även några filmer , också discoverychannel såklart. Men mycket på nätet är kass så att säga, finns dock undantag (http://www.achtungpanzer.com)
-
Perra
- Medlem
- Inlägg: 1762
- Blev medlem: 8 maj 2004, 13:14
- Ort: Vintergatan, ta till höger när det blinkar!
från början var det mest internet som gällde för min del kan jag säga, intresset vaknade på historialektionerna och sedan lärde jag mig en hel del grundfakta genom läsning på internet. Har ganska enkelt för att minnas årtal också och på så vis sorterar jag hur saker och ting kommer i historien...oj vad årtal och datum man har i skallen, onödigt säger kanske nån, inte för mig säger jag. Att kunna till exempel romarrikets kejsare vid namn och regenttid de tre första århundradena...är kanske inte nånting som jag står och faller med i livet. Men då jag senare läst vidare om kejsarna och hur dom var och vad som hände så har det varit till hjälp, samma sak med svenska historien osv.
Dokumentärer tittade jag mycket på ett tag, har en rejäl uppsjö med band här som bara är historia och då mest krig på, (ett och annat sportband också förstås). men, för några år sedan kom jag till underbar insikt med hur givande det är att läsa böcker. Man får en helt annan insikt om saker och ting på ett annat sätt än vad en svepande dokumentär ger. Inte är det särskilt ansträngande heller, ibland är man helt salig och är författaren riktigt bra så har det hänt att jag suttit och garvat rakt ut...och det åt så tragiska saker som till exempel Karl XII:s missade chans till seger mot ryssarna vid Prut. Jag brukar vilja kunna komma ihåg boken jag läst så bra som möjligt, därför, bra eller dåligt, händer det ofta ofta att jag backar några sidor och läser igen. Och ibland hugger man helt enkelt ut en bok som man tidigare läst och läser ett eller ett par kapitel igen för att frächa upp kunskaperna.
Andra världskriget finns massor bra böcker om naturligtvis, det är det som jag läst mest om men när man läst ett par böcker om det kan det vara kul att dyka in i 1600talet stormaktstid, antikens eskapader, amerikanska inbördeskriget, imperialismen eller i princip vad som helst.
Det är när man ser helheltsbilderna och mönstren i historien som det är riktigt kul, men det är detaljerna som sätter den extra kryddan på det hela...
Dokumentärer tittade jag mycket på ett tag, har en rejäl uppsjö med band här som bara är historia och då mest krig på, (ett och annat sportband också förstås). men, för några år sedan kom jag till underbar insikt med hur givande det är att läsa böcker. Man får en helt annan insikt om saker och ting på ett annat sätt än vad en svepande dokumentär ger. Inte är det särskilt ansträngande heller, ibland är man helt salig och är författaren riktigt bra så har det hänt att jag suttit och garvat rakt ut...och det åt så tragiska saker som till exempel Karl XII:s missade chans till seger mot ryssarna vid Prut. Jag brukar vilja kunna komma ihåg boken jag läst så bra som möjligt, därför, bra eller dåligt, händer det ofta ofta att jag backar några sidor och läser igen. Och ibland hugger man helt enkelt ut en bok som man tidigare läst och läser ett eller ett par kapitel igen för att frächa upp kunskaperna.
Andra världskriget finns massor bra böcker om naturligtvis, det är det som jag läst mest om men när man läst ett par böcker om det kan det vara kul att dyka in i 1600talet stormaktstid, antikens eskapader, amerikanska inbördeskriget, imperialismen eller i princip vad som helst.
Det är när man ser helheltsbilderna och mönstren i historien som det är riktigt kul, men det är detaljerna som sätter den extra kryddan på det hela...
Har alltid, sedan jag var en liten knatte varit historieintresserad, lekte typ Karl XII som liten, blev utvisad från historielektionerna redan i 9an eftersom jag höll för mycket låda och rättade fröken.
Pluggade militärhistoria 10p på MHS karlberg, annars har jag läst rätt mycket och sett en del film.
Pluggade militärhistoria 10p på MHS karlberg, annars har jag läst rätt mycket och sett en del film.
Har väl sedan tredje klass varit intresserad av historia. Tyckte det var jättehäftigt med flintyxor och annat...
När man blev lite äldre var det framförallt böcker som gällde. Till en början var det övergripande böcker om ämnet, ffa WW2. Senare, när man fick specialintressen så började man ju söka böcker inom just de områdena. På den här tiden hade jag inte ens hört talas om Internet och det hade förmodligen inte någon av er som eventuellt läser detta. Det var omkring 1984-85. Under en London-resa upptäckta jag till min förtjusning att det fanns en oändlig källa engelskspråkig litteratur om historia. Detta motiverade mig att satsa en helö del på engelskan i plugget faktiskt...
Nu för tiden är det fortfarande böcker som är den primära källan för ny historiakunskap. Men något som blir en allt viktigare källa är faktiskt meningsutnytet mad andra människor, antingen på forum som detta eller face-to-face. Det finaste med ett intresse som historia anser jag vara att man aldrig kan bli fullärd - det finns alltid nya vinklingar eller områden man kan ta till sig.
När man blev lite äldre var det framförallt böcker som gällde. Till en början var det övergripande böcker om ämnet, ffa WW2. Senare, när man fick specialintressen så började man ju söka böcker inom just de områdena. På den här tiden hade jag inte ens hört talas om Internet och det hade förmodligen inte någon av er som eventuellt läser detta. Det var omkring 1984-85. Under en London-resa upptäckta jag till min förtjusning att det fanns en oändlig källa engelskspråkig litteratur om historia. Detta motiverade mig att satsa en helö del på engelskan i plugget faktiskt...
Nu för tiden är det fortfarande böcker som är den primära källan för ny historiakunskap. Men något som blir en allt viktigare källa är faktiskt meningsutnytet mad andra människor, antingen på forum som detta eller face-to-face. Det finaste med ett intresse som historia anser jag vara att man aldrig kan bli fullärd - det finns alltid nya vinklingar eller områden man kan ta till sig.
Har också haft historia som mitt stora intresse under hela livet. Det började redan innan jag var 10 år gammal. Är nu 55 och fortsätter att sluka information.
När jag var ung var det information om kungar, fältslag etc. som fängslade. Det vill säga de enkla direkta fakta. Den dagen skedde det ...... Den armén marscherade ditåt......etc etc. Min moder var mycket beläst och uppfostrade mig med den klassiska nationalistiska litteraturen.
I mer mogen ålder har den typen av info (hard facts) inte längre kännts lika spännande. Nu gäller det mera: Varför gjorde man så ? Hur kommer det sig att den eller den bestämde sig för att.....? Grunden till förståelse av den typen av skeenden ligger i att begripa hur samhället fungerade vid tidpunkten i fråga. Då kommer man in på ekonomi och samhällsvetenskap. Och lägger man ihop beskrivande historia, ekonomi och samhällsvetenskap så får man politik. Alla dessa ting går inte att skilja från varandra. Därför har jag i mogen ålder studerat ekonomisk historia och politik.
Grunden till kunskap ligger som jag ser det i två ting: Böcker och Diskussioner. Internet är ett nytt medium, som jag inte utnyttjar till dess fulla kapacitet men jag ser det så här: Skall man skaffa sig en baskunskap om ett eller annat så är internet bra. Skall man fördjupa sig så är det bara böcker och diskussioner som gäller.
Jag har haft stor flax och har kunnat bygga upp en grupp med personer, som har samma intresse som jag. Vi träffas med jämna mellanrum där vi roterar som värdar och utbyter åsikter samtidigt som vi intar en god måltid, god sprit (GT och konjak) och goda cigarrer (Havanna). En normal sittning kan vara från 1800 till 0800 nästa morgon. Men då har vi löst världsproblemen.......
Skämt åsido - det är givande att diskutera på djupet med folk SOM INTE HAR SAMMA ÅSIKT SOM DU SJÄLV. Det är kanske till och med avgörande för att kunna vidga sitt vetande.
Vår grupp består av 1)undertecknad - amatörhistoriker och amatörtyckare som försörjer sig på helt andra ting (shipping). 2)en professor i arkeologi, som har 2:a världskriget som biintresse. 3)en amanuensis i ekonomi, som dessutom är politiker och som har historia som sin hobby 4)en professor i filosofi, som har historia som sin hobby 5)en pensionerad rörläggare med historia, konst och opera som livsintresse 6) en musiker (gitarrspelare) som har historia och språk som sitt livsintresse 7)en försäkringsexpert med brinnande intresse för historia, politik och språk.
En viktig sak som vi utbyter dagligen är vilka böcker som vi har hittat och som man har behållning av - eller inte behöver läsa.
När jag var ung var det information om kungar, fältslag etc. som fängslade. Det vill säga de enkla direkta fakta. Den dagen skedde det ...... Den armén marscherade ditåt......etc etc. Min moder var mycket beläst och uppfostrade mig med den klassiska nationalistiska litteraturen.
I mer mogen ålder har den typen av info (hard facts) inte längre kännts lika spännande. Nu gäller det mera: Varför gjorde man så ? Hur kommer det sig att den eller den bestämde sig för att.....? Grunden till förståelse av den typen av skeenden ligger i att begripa hur samhället fungerade vid tidpunkten i fråga. Då kommer man in på ekonomi och samhällsvetenskap. Och lägger man ihop beskrivande historia, ekonomi och samhällsvetenskap så får man politik. Alla dessa ting går inte att skilja från varandra. Därför har jag i mogen ålder studerat ekonomisk historia och politik.
Grunden till kunskap ligger som jag ser det i två ting: Böcker och Diskussioner. Internet är ett nytt medium, som jag inte utnyttjar till dess fulla kapacitet men jag ser det så här: Skall man skaffa sig en baskunskap om ett eller annat så är internet bra. Skall man fördjupa sig så är det bara böcker och diskussioner som gäller.
Jag har haft stor flax och har kunnat bygga upp en grupp med personer, som har samma intresse som jag. Vi träffas med jämna mellanrum där vi roterar som värdar och utbyter åsikter samtidigt som vi intar en god måltid, god sprit (GT och konjak) och goda cigarrer (Havanna). En normal sittning kan vara från 1800 till 0800 nästa morgon. Men då har vi löst världsproblemen.......
Skämt åsido - det är givande att diskutera på djupet med folk SOM INTE HAR SAMMA ÅSIKT SOM DU SJÄLV. Det är kanske till och med avgörande för att kunna vidga sitt vetande.
Vår grupp består av 1)undertecknad - amatörhistoriker och amatörtyckare som försörjer sig på helt andra ting (shipping). 2)en professor i arkeologi, som har 2:a världskriget som biintresse. 3)en amanuensis i ekonomi, som dessutom är politiker och som har historia som sin hobby 4)en professor i filosofi, som har historia som sin hobby 5)en pensionerad rörläggare med historia, konst och opera som livsintresse 6) en musiker (gitarrspelare) som har historia och språk som sitt livsintresse 7)en försäkringsexpert med brinnande intresse för historia, politik och språk.
En viktig sak som vi utbyter dagligen är vilka böcker som vi har hittat och som man har behållning av - eller inte behöver läsa.