"Den glömde soldaten"

[Wooster]

En översättning trollar givetvis inte fram fel i tidslinjer, men kan skapa andra fel.
Översättningen var ett fel av mig, jag fick intrycket att den var översatt från Engelska, men vid närmare läsning så stod det att den var basserad på samma version som den engelska. Miss av mig.

Finns det flera versioner (redigeringar) av "Den glömde soldaten"?

[FredH]

Enligt svenska redaktionens anmärkning i inledningen baserar sig den engelska och den svenska versionen på en "aningen förkortad utgåva", än den franska orginalutgåvan.
Vad som är förkortat och borttaget framgår inte.

[Wooster]

Enligt svenska redaktionens anmärkning i inledningen baserar sig den engelska och den svenska versionen på en "aningen förkortad utgåva", än den franska orginalutgåvan.
Vad som är förkortat och borttaget framgår inte.

Då kanske man skall ha i åtanke att förkortningar och borttagningar brukar, även av vänligt sinnade redaktörer, bli en ganska god källa till fel och misstag i texten..

[B Hellqvist]

Kapitlet om Belgorod innehåller ett flertal egendomligheter. Sajer kan mycket väl varit med om operation Zitadelle, och att hans dokumenterat dåliga sinne för datum och platser spelat honom ett spratt, men det är svårare att förklara inslag som t.ex. 18.000 unga SS-soldater.

Sidan 199: Halls berättar att det var en del flyglarm i Dortmund, men att staden inte bombades medan han var där. Det stämmer att åtminstone RAF inte angrep staden i slutet av mars/början av april 1943.

Sidan 204: Sajer anger tiden i träningsläger ”F” till att vara i början av juli. Samma fel förekommer i den engelska översättningen, och det är tveksamt att det skulle röra sig om ett översättningsfel, då juni heter ”juin” på franska och juli ”juillet”. Denna felaktiga tidsangivelse betyder att slaget om Kursk ska bryta ut vilken dag som helst.

Sidan 207: Kapten Fink bär en Mauserpistol. Inte omöjligt, men standardvapnet var Walther P38.

Sidan 210: Sajer och kompani får lära sig använda Panzerfaust. Detta vapen började inte komma ut till förbanden förrän september 1943. 3000 ”Faustpatrone klein” beställdes i juli 1943 för tester i fält, samtidigt som Sajer alltså ska ha fått lära sig att använda vapnet…

Sidan 211: Sajer rör till det ytterligare för sig, då han skriver ”fram emot mitten av juli, bara ett par dagar före slaget om Belgorod”. Belgorod var redan i tyska händer, vid mitten av juli hade Groβdeutschland (GD) trängt en bra bit norrut i slaget om Kursk, och den 18:e juli avlöstes divisionen. Belgorod föll i en sovjetisk offensiv 5:e augusti, men då var inte GD inblandad i försvaret.

Sidan 213: Sajer säger sig ha deltagit i slaget om Belgorod, som tydligen ska ha utspelat sig i mitten av juli. Som sagt, Belgorod var tyskt, slaget om Kursk kickade igång 5:e juli, och divisionen drogs tillbaka den 18:e.

Sidan 213: ”18 000 soldater från Hitlerjugend hade anlänt från sina läger i Schlesien (...)”. Dessa ska inte förväxlas med 12. SS-Panzerdivision ”Hitlerjugend”, som bildades 20:e juli 1943, och som tränades i Belgien. Det finns uppgifter om att GD fick förstärkningar under våren 1942 som kom närmast direkt från Hitlerjugend-rörelsen, och det är möjligt att man fick fler under 1943. 18.000 man är dock en hel division i sig, så Sajer överdriver siffran. GD:s utbildningsförband låg i Cottbus, Brandenburg, och inte i Schlesien.

Sidan 214: Översättaren har troligen gjort ett fel eller misstolkat den franska texten, då den grupp som Sajer beskriver har totalt fyra kulsprutebeväpnade soldater. Den engelska översättningen anger två grenadjärer med ”automatics”, vilket troligen avser kpistar (på franska betyder ”automatique” automatvapen).

Sidan 216: Sajer ingår i 5:e kompaniet. Då han i texten talar om grenadjärer, kan det röra sig om GD:s 1:a infanteriregemente (2:a infanteriregementets soldater kallades fysiljärer). 5:e kompaniet var 1:a bataljonens tunga kompani, beväpnat med lätta fältkanoner, pansarvärnskanoner och kulsprutor (i pionjärplutonen). Att döma av Sajers beskrivning av truppen han ingick i, kan det knappast röra sig om 5:e kompaniet. Befälet för 5:e kompaniet, löjtnant Hans Joachim Schafmeister-Berckholtz, hävdar dock att det fanns en Sajer i kompaniet.

Sidan 219: Sajer berättar i ett brev hem att hans tyska blivit mycket bättre.

Sidan 222: Positionen för kompaniet (och resten av GD, får man förmoda) anges vara ca fyra km nordväst om Belgorod. Detta placerar GD i III pansarkårens område, inte XXXXVIII pansarkårens.

Sidan 232: Kalibern på MG42-ammunitionen anges vara 7,62 mm. Det ska vara 7,92 mm. Troligen har översättaren gjort en miss. Den engelska utgåvan anger 7,7 mm.

Sidan 234: Belgorod påstås ha intagits på kvällen av slagets andra dag (6:e juli). Som sagt, onödigt arbete, då staden redan var i tyska händer. Det var byn Tjerkasskoje som intogs av GD.

Sidan 245: ”I detta hål öster om Belgorod (…)”. Snarare nordväst om Belgorod…

Sidan 253: 8. gruppen, 5. kompaniet blir utsatt för en tryckfelsnisse på sidan 256, där den plötsligt blivit den 9. gruppen.

Sidan 256: En figur som kallas ”French-Cancan” dyker upp. Heter han verkligen så i originaltexten?

Som sagt, Sajer kan ha varit där, men det är väl inte att undra över om man inte hittar ”Den glömde soldaten” i källförteckningen till Zetterlings och Franksons ”Slaget om Kursk”…

Edit: Jag har fört in korrigerade uppgifter för sidan 213, och strukit anmärkningen för sidan 234.

[B Hellqvist]

Sidan 268: ”I september återtog de sovjetiska styrkorna definitivt Charkiv.” Wehrmacht hade evakuerat staden redan 22:a september.

Sidan 268 ff: Kapten Wesreidau har inte kunnat identifieras. Som de andra namnen i boken är det ett påhittat namn. Talet han håller på sidorna 269-271 sammanfattar den nazistiska ideologin i dess militära tillämpning.

Sidan 271: Dnjepr korsas ”i början av hösten”. Detta bör ha varit de sista dagarna i september enligt GD:s officiella historieskrivning; floden nåddes någon gång i mitten av månaden.

Sidan 272: …fast enligt Sajer så måste man ha gått över floden i början av september, fått tre veckors vila, för att sedan i slutet av september åter ana att det snart skulle bli dags för strid igen.

Sidorna 274-275: Sajer tar sig över Dnjepr – igen! Enligt honom befann sig GD på flodens östbank tills ”det började snöa”, vilket var 5:e december. Inte ett ord om striderna kring de sovjetiska brohuvudena på flodens västra sida, eller striderna vid Krementjug.

Sidan 275: ”Vintern hade kommit och med snön (…).” Detta skrivs före beskrivningarna av strider som utspelar sig under september. Sajer refererar inte till någon snö längre fram, utan mest damm, lera och regn.

Sidan 280: ”Trettio kompanier avdelades för att bilda en stor motoriserad stridsdivision.” I den engelska översättningen står ”a large motorized armoured section”, så det verkar som om originaltexten innehåller en tvetydighet. 30 kompanier är ungefär två regementen. Det är möjligt att det rör sig om en ”kampfgruppe”, en stridsgrupp, och GD ska enligt uppgift ha delats upp i mindre enheter som sattes in där det behövdes under reträtten mot Dnjepr under den första halvan av september.

Sidan 280: ”För första gången fick vi vändbara ytterplagg: vita på den ena sidan och kamouflagefärgade på den andra.” Sådana uniformer hade delats ut redan 1942, men då var Sajer inte med. Under sommarhalvåret var uniformerna förvarade i förråd.

Sidan 280: Sajer nämner Tiger-stridsvagnar. Då Panzer-Regiment GD fick en Tiger-bataljon den 4/8, och hade bara en fungerande stridsvagn den 29/9, tyder även detta på att Sajer beskriver tiden före september månads slut.

Sidan 281: ”Tillsammans bestod våra två divisioner (…)” Den engelska översättningen använder ”groups”; återigen antydan till tvetydighet i originaltexten.

Sidan 283: ”Vår stora bandtraktor drog en slags raketkastare med sexton eldrör.” Tyskt raketartilleri hade fem eller sex eldrör.

Sidan 284: Stridsgruppen Sajer tillhör når Konotop samtidigt som ryssarna går in i staden. Konotop intogs den 6:e september av den sovjetiska 60:e armén. Staden försvarades av den tyska 183. Infanterie-Division. Vid den här tiden slogs GD cirka 150 km söderut, så sannolikheten är ganska liten att en betydande del av dess stridsstyrka befann sig vid Konotop. 183. Infanterie-Divisions lägeskartor från slaget innehåller inga uppgifter om att enheter ur GD skulle ha befunnit sig i området.

Sidan 292: Sajer refererar till 8. och 14. kompanierna som om han ingick i något av dem.

På sidan 275 så förklarar Sajer sig med: ”Det går bara att bilda sig en ytlig uppfattning av vår situation utifrån de odetaljerade rader jag just skrivit. (…) jag hade aldrig mer än en vag uppfattning om våra förflyttningar och operationer.” Så sant som det är sagt. Kapitlet har en förvirrande kronologi, skiftande väderlek, och operationer som svårligen låter sig passas in i det man vet om GD:s rörelser under perioden. Det är kanske just graden av bristande research som kan tolkas som ett äkthetstecken; enligt Sajer ska han ha börjat nedteckna sina minnen i mitten av 50-talet, och det kan knappast ha funnits någon särskilt omfattande litteratur om östfronten. En författare som hittat på det mesta skulle ha gjort bättre research, men haft sämre närvarokänsla, och inte minst slagit mynt av sin fabuleringsförmåga och börjat skriva fler böcker som t.ex. Sven Hassel. Dock måste det ses som lite besvärande för Sajer att både Belgorod och Konotop är två slag som GD inte var (i det senare fallet troligen inte var) inblandad i.

[MD650]

Sidan 283: ”Vår stora bandtraktor drog en slags raketkastare med sexton eldrör.” Tyskt raketartilleri hade fem eller sex eldrör.

.

Kan det ha varit nåt "hembygge" av erövrad rysk mtrl? Jmf Vielfachwerfer vilket tyskarna hade ett batteri av på Narva fronten.

[B Hellqvist]

Sidan 283: ”Vår stora bandtraktor drog en slags raketkastare med sexton eldrör.” Tyskt raketartilleri hade fem eller sex eldrör.

.

Kan det ha varit nåt "hembygge" av erövrad rysk mtrl? Jmf Vielfachwerfer vilket tyskarna hade ett batteri av på Narva fronten.

Inte omöjligt. GD hade ett batteri Nebelwerfer, som ju som bekant bogserades. Stalinorglarna var fordonsmonterade.

[B Hellqvist]

Angående Sajers ålder: det finns uppgifter att åldern för att frivilligt söka sig till Wehrmacht sänktes till 16½ 1942, så det verkar som om Sajers födelseår ska vara 1926, och att han mycket väl kunde ha värvat sig 1942.

[gostap]

Sidan 283: ”Vår stora bandtraktor drog en slags raketkastare med sexton eldrör.” Tyskt raketartilleri hade fem eller sex eldrör.

.

Kan det ha varit nåt "hembygge" av erövrad rysk mtrl? Jmf Vielfachwerfer vilket tyskarna hade ett batteri av på Narva fronten.

Inte omöjligt. GD hade ett batteri Nebelwerfer, som ju som bekant bogserades. Stalinorglarna var fordonsmonterade.

Mvh

Gostap

[MD650]

Liknar Vielfachwerfer men är osäker om det är en sån?

[B Hellqvist]

Sidan 303: ”I över ett år hade jag sett mina kamrater dö.” Om detta ska vara i första halvan av september, så är det på sin höjd tio månader sedan första gången han såg någon dö.

Sidan 308: ”Hela divisionen” uppges ha blivit omringad i Konotop. Historiskt sett en omöjlighet. Kan däremot gälla för (den fiktiva?) delen av GD i Konotop.

Sidan 314: Sajer uppger att avståndet till Dnjepr är cirka två dagsmarscher om 50 km. GD gick i slutet av september över Dnjepr vid Krementjug. Om jag räknat rätt på Sajers tidsangivelser för reträtten från Konotop, så går hans del av GD över Dnjepr vid samma tid, men ”söder om Kiev”, ungefär 250 km längre norrut. Märkligt nog anger den för den svenska utgåvan framtagna kartan (s. 350) att Sajers övergång skedde vid Tjerkassy, cirka 100 km nordväst om Krementjug.

Sidan 320: Kanoner med kalibern 77 mm nämns igen.

Sidan 328: Sajer uppger att frånvaron av sovjetiska attacker troligen berodde på att de sovjetiska styrkorna var upptagna med slaget om Kiev, som inleddes 1:a oktober.

Sidorna 338-339: Vi får en detaljerad beskrivning om ödet som drabbade de som var kvar på Dnjeprs östra strand, trots att Sajer inte såg det själv.

Sidorna 350-351: Handlingen verkar tilldra sig under senare halvan av oktober, men Sajer skriver att han kunde se snön falla, och att vintern kommit.

Sidan 352: Sajer anger att det är nästan tre månader till hans 18-årsdag, vilket sätter ett datum omkring mitten av oktober.

Sidan 353: Sajer säger, visserligen i affekt, att han snart kämpat för Tyskland i två år. Det är snarare drygt ett år.

Sidan 355: Sajer samtalar med en veteran från första världskriget, som ska ha tillbringat två år som krigsfånge i Holland efter kriget. Nederländerna var neutrala under första världskriget.

Sidan 358: Soldaterna som fått sin permission inställd får vinterutrustning. Normalt sett så sköttes detta av deras respektive divisioner.

Sidan 367: Sajer får veta att delar av GD befinner sig Vinnitsa, men att hans kompani befinner sig 150 km från staden. I själva verket utkämpade GD fördröjningsstrider öster om Krivoj Rog, över 400 km från Vinnitsa.

Sidan 375: Längst upp på sidan är de 15 soldater, längre ned 16. I den engelska utgåvan är det 16 i båda fallen, så troligen rör det sig om en översättningsmiss.

Sidan 378: Händelserna verkar äga rum tidigt i november 1943. Sajer får veta att ett antimagnetiskt skikt stryks på nya stridsvagnar. Det stämmer; tidigare på hösten hade man börjat applicera zimmerit på stridsvagnar.

Sidan 378: ”Det farligaste vapnet för deras [stridsvagnsbesättningens] del var fortfarande raketgevären med kvinnonamn, som ryssarna konstruerat efter att ha stött på våra Panzerfaust.” Ryssarna kopierade inte Panzerfausten under kriget; de erövrade tillräckliga mängder från tyskarna och lär ha gett det beteckningen RPG-1.

Sidan 385: Kiev rapporteras ha intagits av ryssarna. Detta skedde 6:e november.

Sidan 390: En tysk halvbandvagn är beväpnad med en ”pansarvärnskulspruta”. Det kan röra sig om en fordonsmonterad 20 mm:s eller 30 mm:s automatkanon för luftvärnsbruk. Automatkanoner fungerade väl så bra mot markmål, dock inte stridsvagnar.

Sidan 390: Ett tyskt fordon anges återigen vara märkt med det ”maltesiska korset”.

Sidan 395: Läget sägs vara någonstans ”på västra banken av Dnjepr”, vilket är bra mycket närmare Krivoj Rog än Vinnitsa…

Sidan 395: ”På sommaren är det nästan aldrig natt, på vintern nästan aldrig dag .” Ukraina, där Sajer befinner sig, ligger på samma breddgrad som Frankrike, så timmarna med dagsljus är desamma. Fast i krig kanske det känns längre/kortare än i det civila…

[gostap]

Liknar Vielfachwerfer men är osäker om det är en sån?

8cm R-Vielfachwerfer auf m.gep.Zgkw. S303(f) enl. bildtext

mvh

Gostap

[MD650]

Liknar Vielfachwerfer men är osäker om det är en sån?

8cm R-Vielfachwerfer auf m.gep.Zgkw. S303(f) enl. bildtext

mvh

Gostap

Jo, jag tyckte den såg lite för kort men det kan ju vara vinkeln på bilden.

[B Hellqvist]

Sidan 402: Sajer uppger att GD hade fyra Panzer II:or, och det stämmer att divisionen hade fyra stycken, åtminstone tidigare under 1943. Däremot var de inte beväpnade med två kulsprutor och en granatkastare, utan en kulspruta och en automatkanon.

Sidan 407: Vintern 1943-44 var mildare än föregående vintrar, så temperaturerna kan vara i överkant.

Sidan 414: Staden Boporojevska (eller något likalydande) kan inte återfinnas bland Ukrainska tätorter med fler än 2500 invånare.

Sidan 418: Julafton 1943.

Sidan 419: Tre Stalin-stridsvagnar tittar förbi runt nyår 1943/44. IS-2:an gjorde sin slagfältsdebut under våren 1944. Tyskarna använder bl.a. PaK 36 pv-kanoner med kaliber 37 mm; vid den här tiden använde GD PaK 38 med kaliber 50 mm.

Sidorna 421-422: Inget nämns om att GD förflyttades till närheten av Kirovograd.

Sidan 424: ”Fronten vid den rumänska gränsen hade hållit.” Då detta ska ha varit resultatet av striderna i januari 1944 (som började bortåt 200 km från Rumänien), så kan man fråga sig vem det var som anföll. Fallskärmsjägare? Sovjetiska styrkor dök inte upp vid den rumänska gränsen förrän i april.

Sidan 422: Ett ”dussintal PzKfw II och III” ska höra till GD. Det är tveksamt om II:orna fanns kvar. Några III:or bör inte ha funnits kvar, utan det var PzKpfw IV som var standardvagnen jämte Tigrar och Panthrar.

Sidan 425 ff: ”Efter en resa på 400 km befann vi oss nu i Polen, långt ifrån fronten, omkring 80 km från Lwow vid floden Dnjestr.” Här tillbringas ett par månader, det vill säga till slutet av mars, för återhämtning. Under tiden är GD:s pansarregemente inblandat i striderna vid Tjerkassy, och egentligen är GD involverad i strider vid Kirovograd och Rovnoye.

Sidan 430: Byn Sveka (även stavad ”Sueka”) kan vara Sivka- Voynilov. Avståndet till Lvov (Lviv) stämmer precis, likaså läget vid Dnjestr.

Sidan 431: De nya soldaterna får nya uniformer, av beskrivningen att döma M44. Detta stämmer; även om uniformen infördes officiellt först i september 1944, så ingick GD i fältförsök med den nya modellen sedan sommaren 1943. Veteraner försökte i möjligaste mån behålla de äldre modellerna, men tvärtemot vad Sajer uppger så bars M44:an även i GD. Tyget Sajer beskriver är det senkrigstyg som innehöll en större andel cellulosafibrer.

Sidan 435: ”(…) skickas till någon av Brandenburg-straffbataljonerna.” Brandenburgenheterna var ursprungligen hårdtränade commandostrykor, och inte strafförband. Senare under kriget var de mer som vanliga fältförband.

Sidan 441: ”(…) blodbadet vid Vinnitsa (…)” Striderna ägde rum under tredje veckan i mars, och slutade med att ryssarna erövrade staden 20:e mars. Sajers kronologi verkar för en gångs skull stämma.

Hela den rumänska episoden i kapitel 15 verkar inkonsekvent . Sajer uppger på sidan 442 att delar av GD spritts ut över Bessarabien (regionen mellan Ukraina och Rumänien), men att huvuddelen stred norr om Lvov och i nordöstra Vitryssland. Sajers kompani används för antipartisankrigföring i Bessarabien. På sidan 443 skriver han att ”mot slutet av maj lyckades vi stänga in en stor grupp partisaner”. Det kan vara av intresse att under april och maj hade huvuddelen av GD utkämpat strider i norra Bessarabien (omkring 700 km från nordöstra Vitryssland), och att man sedan deltagit i bl.a. striderna vid Târgul Frumos under slutet av april och större delen av maj. Sajer uppger inte till vilken bataljon han tillhör, men om han fortfarande hörde till PzGr-Reg GD:s 1:a bataljon, så var den med vid Târgul Frumos vid slaget den 2-7/5. Ingenstans i texten nämns ett av de största slagen som GD var inblandad i på våren 1944. Den 15:e juni förflyttades GD (minus delar av PzReg GD och PzFüs-Reg GD) till ett område 100 km söder om Iasi, där divisionen återhämtade sig till 24/7. Sajers antipartisanoperationer verkar utspela sig på mark som historiskt hade erövrats av ryssarna, och det är märkligt att de tre kompanierna har släppts på drift medan resten av GD vilar upp sig.

Sidan 442: ”Vi skulle inte längre fortsätta till Vinnitsa.” Troligen därför att staden föll redan den 20:e mars.

Sidan 446: ”Tre kompanier med nästan full styrka, det vill säga 800-900 man (…)” Snarare cirka 600 man.

Sidan 460: ”Du 217” ska vara ”Do 217”, troligen en tryckfelsnisse.

Sidan 461: ”Vi fick order att marschera norrut.” Helt fel riktning om man ville tillbaka till de tyska linjerna.

Sidan 464: En soldat omnämns ha lyckats fly från (det icke-existerande) lägret Tomvos.

Sidan 469: ”(…) 30 av dem svalt ihäl nära den rumänska gränsen (…)”. Jag ifrågasätter starkt att tyska soldater svalt ihjäl så länge försörjningsrutterna inte var avskurna.

Sidan 469: Minnesnålar från gamla nazistmöten var knappast något som bars till fältuniformen. Rikssportmärket och SA:s sportmärke kunde förekomma.

Sidan 471: Sajers grupp har helt tappat kontakten med det övriga kompaniet; man skulle kunna tro att soldater ur en enhet som GD skulle vara mer angelägna om att hålla ihop. Någonstans efter sidan 461 har man svängt vänster, för nu börjar man närma sig den rumänska gränsen.

Sidan 473: ”Vi befann oss bland bergen och hade just passerat genom en stad som hette Regin, men som på den tiden kallades Arlau eller Erlau.” Regin (Reghin) i Rumänien ligger 220 km från Erlau (numera Eger) i Ungern…

Sajer nämner inte hur det gick till, men någonstans måste någon fått idén att fråga efter resten av divisionen, som vilade upp sig 200 km bort i öst-sydöstlig riktning. Som sagt, hela kapitlet ger ett allt annat än tillförlitligt intryck när man börja syna Sajers berättelse i sömmarna, och det kan inte heller styrkas i Spaethers historik över divisionen.


Så har jag slutligen fått kläm på den amerikanska flygräden mot Tempelhof på sidan 191: den första amerikanska dagräden mot Berlin genomfördes först 6:e mars 1944, nästan ett år efter att Sajer hade varit med om den...

[B Hellqvist]

Här är en karta som bättre förklarar Sajers rörelser i Bessarabien/Rumänien. Frontlinjen är den för 30/4 1944, vilken bör ställas i relation till Sajers vandringar i maj.

1) Lägret vid Dnjestr
2) Târgul Frumos
3) GD:s återhämtningsområde
4) Rehgin
5) Eger/Erlau