Vad läser du just nu?

[BOPE-RJ]

Jag håller på att läsa "B. Törnell och A.Kling (2011) Kalla krigets luftförsvar - Flygstridsledning- och luftbevakningsradar i Sverige".
En eloge till författarna som inte fallit i fällan att försöka göra en skönlitterär bok. Nu är det en bra bok med fakta på varje sida. Tyvärr kan min bristande insikt i ämnet inte avgöra om det är rätt eller fel. Men boken fyller ett tomrum i mitt intresse av kalla kriget.

Jag tvekar inte att ge boken 4,5 radarantenner av 5 som betyg. Samtidigt konstaterar jag att mycket av det som jag skulle vilja se i verkligheten försvann innan mitt intresse väcktes för något decennium sedan.

[Konigsberg]

Läser åter Sajers ¨Den glömde soldaten¨. Sajer tjänstgör i Grossdeutschland 1943-45. Vissa fakta har ifrågasatts, men hans upplevelser är äkta.

Betyg 5/5

[Hexmaster]

Dan Josefsson, Mannen som slutade ljuga (Lind & Co 2013)
Christopher Evans, Mikrodatorernas intåg (Brombergs 1979)

Den förra: En undersökning av vad som drev gänget som "satte fast" Thomas Quick. Det visar sig vara en sekt med en lika pseudovetenskaplig som, använd på fel sätt, farlig sorts psykoanalys. Uppskakande.

Den senare: Har jag bara börjat på, men hittills är det en frejdigt optimistisk skildring av framtidens datoriserade samhälle. Han verkar tycka att artificiell intelligens kommer att bli jätteviktigt. Det papperslösa samhället är med - bara en sådan sak.

[Battler]

"Putin rustar Ryssland - Den ryska björnen vaknar till liv" av Jörgen Elfving. Intressant bok som tar upp det militära läget, med vår granne i öster.
En fråga man ställer sig när man läser boken - vad skall de göra med sin nyvunna militära kapacitet ?

[Konigsberg]

Michael Dobbs: Kubakrisen - Dagarna då världen höll andan 16-28 oktober 1962

Dobbs är en amerikansk journalist som mycket initierat skildrar händelseutvecklingen kronologiskt under Kubakrisen hösten 1962. Då krisen kulminerar skildrar Dobbs utvecklingen timme för timme och spänningen går då att ta på. Alla huvudaktörer behandlas ingående som Kennedybröderna, MacNamara, Chrusttjov och Fidel Castro m.fl. En historiethriller av rang som fokuserar på ett skeende då allt verkligen hängde på en skör tråd...

Det som slog mig vid läsningen var att även om de båda presidenterna inte ville ha ett kärnvapenkrig så var det inte självklart att de skulle ha möjlighet att stoppa det då den snabba utvecklingen var på väg att springa ifrån dem.

Betyg 4/5

[sonderling]

Bloody Aachen - Charles Whiting

Har alltid varit intresserad av strid i bebyggelse och Aachen fascinerar också eftersom det var den första större stad som föll i de allierades händer. För ungefär 70 års sedan faktiskt.
Av nån anledning så finns inte så mycket skrivet om det (vad jag vet) men jag fick tag i den här boken på ett nätantikvariat, en gammal biblioteksbok från USA.
Jag vet att det har gnällts på författaren men man får ta det för vad det är och stilen i boken är mångt och mycket ett barn av sin tid. Det är råbarkad reportage stil och Amerikanarna är de goda men faktiskt så får en del rättrådiga Tyskar plats också. Och jag tycker inte heller han hymlar med att Sherman tanksen skjut sönder på löpande band. (Vilket får ming att undra varför kör de alltid långsamt på rad?)

Jag har överseende med fel av typen Spandau kulsprutor och Ferdinand tanks (Som mig veterligen endast användes på Östfronten, Italien och OstPreussen.) Boken har endå en viss behållning för ögonvittnes skildringar m.m. Och som sagt, jag får lite nostalgi känsla, så här var alla andra världskrigs böcker som man läste i den tidiga ungdomen på biblioteket (Mögel lukten på mitt exemplar gör sitt till antar jag).

Sonderling

[Hexmaster]

Charles Berlitz, Dödens triangel (Askild & Kärnekull 1976)

En pseudovetenskaplig klassiker och storsäljare som verkligen lyckades pränta in sagan om Bermudatriangeln i det allmänna medvetandet.

[stefanö]

Vera Efron ''Med Sikte På Sverige''. ISBN: 978-91-85653-96-6
Nästa bok som väntar i kö är biografin om Otto Skorzeny + en hel del andra som jag inte riktigt hunnit med än.

[tyskaorden]

Läser "Iron Curtain - the crusing of Eastern Europe 1944-1956" av Anne Applebaum, en mycket intressant skildring av hur det kommunistiska maktövertagandet i central- och östeuropa gick till.

[Sarvi]

Niccolo Machiavelli - Fursten. Sen ska jag se på House of Cards (den brittiska orginalserien från 1990-talet).

[sonderling]

Jag läser Lucky Strike av Jan Olof Nilsson.

Hexmaster säger det bäst, boken är bra, fast jag blir lite störd över uprepningarna .

viewtopic.php?f=21&t=42925

Sonderling

[Amund]

Läser just nu Dagbok från Östfronten av Hans Roth. Det är en skakande skildring av en stridsintensiv framryckning genom Ukraina under Barbarossas inledning, författarens division avancerar mot Kiev och jag har nu kommit fram till den 9:e augusti och striderna är intensiva.

Det som slår mig mest är hur underskattad Röda arméns insats varit fram till december 1941. Om jag överdriver lite så är de flesta sammanfattningar av operation Barbarossa ungefär att Tyskarna sopade banan med Ryssarna ända fram tills kylan kom i december, tyskarna led på sin höjd av lite skoskav och irriterande mygg medan de förvirrade ryssarna oftast lät sig omringas och infångas utan effektivt motstånd, det ryska flyget blev visst förstört redan på morgonen den 22:a juni.

Jag har länge misstänkt att det kanske inte gick så smärtfritt trots allt och denna bok bekräftar den bilden, striderna kulminerar ofta i stormningar mot välbefästa linjer med stora förluster, jag får även intrycket att författaren upplever det ryska flyget som oerhört förlustbringande för tyskarna men värst av allt är ändå det ryska artilleriet som med välriktad eld hela tiden skördar sina offer bland de ofta bristfälligt skyddade tyska frontsoldaterna.

Fick alldeles nyss en teori att detta kanske beror på att Goebbels Pressabteilung der Reichsregierung framställt den tyska framryckningen på detta fördelaktiga sätt samtidigt som Sovjetunionen utåt sett höll tyst under 1941 så länge man retirerade? Kanske vi ännu idag har en onyanserad bild av Barbarossa pga. av detta?

Nu kanske någon hävdar att de tyska förlusterna initialt inte är okända, men jag menar att den gängse bilden som jag ser det är nog att blixtkriget gick som på räls innan kylan slog till i december.

[Amund]

Läser just nu Dagbok från Östfronten av Hans Roth. Det är en skakande skildring av en stridsintensiv framryckning genom Ukraina under Barbarossas inledning

Har nu kommit fram till januari 1942. Om inte dagboken av denne enkle Wehrmachtsoldat är fejk vilket jag inte tror så är det bullshit att ingen utanför SS visste vad som hände bakom fronten. Författaren upplever jag har ingenting till övers för judar som han kommenterar så här exempelvis i Kiev i september -41:

”Alla judar, utan undantag, skulle anmäla sig före klockan 12:00 den 25:e. Bara hälften gav sig till känna, men ingen kommer att slippa undan för vi har en tät ring med posteringar runt staden. Samma dag började hämnden för våra kamrater som miste livet vid bombdåden. Nu, 24 timmar senare, har redan 2000 hebréer skickats till Jehova”.


Han gör gärna kopplingen mellan partisandåd och försåtmineringar med att det är Judas söner som är ansvariga. Han är även självklart medveten om de SS-enheter som gör erövrade områden ”judenrein”, och det råder ingen tvekan om vilka metoder som används, författaren tror först inte på uppgifterna om massgravar men får snart själv se dessa med egna ögon, hur barnen är alldeles utmärkta att använda för att utnyttja hela gravutrymmet till fullo. Han distanserar sig från vad som sker men tar inte avstånd, hans största oro är hur det här smutsiga hantverket ska påverka de unga män som utför detta, hur ska de kunna möta sina mödrar och flickvänner med detta i sitt bagage?

Att generaler, partitoppar och rustningsministern eller gemene man på Östfronten inte skulle ha känt till detta tror jag inte på. Men det kändes väl inte särdeles angeläget att rota i det här på den i övrigt galna Östfronten.

[Amund]

Har nu läst klart boken. Av naturliga skäl blev det mer och mer fragmentariskt efter den inledande sommaren 1941, tyvärr saknas anteckningarna från tiden innan slaget vid Kursk och fram tills författaren anmäls saknad dagarna efter operation Bagrations inledning i juni 1944.

Vad man inte riktigt fattar är få soldater som genomlever kriget, som tysk soldat bör chansen att överleva ha varit om man blev svårt sårad och därmed missa några ödesdigra drabbningar, samma sak som rysk soldat, hur överleva dessa ständiga stormningar och angrepp? Det är svårt att förstå vilka som återstod vid fronten i krigets slutskede när allt malts ned, ersättningsmanskap, etappsvinen kanske..?

[Hexmaster]

Norman Davies, Vanished Kingdoms (2011)

Om en rad riken av olika slag som funnits men inte finns. Från visigoternas Tolosa till SSSR.