Kastades döda barn på sophögen i antikens Rom?

[Hexmaster]

Delad härifrån:

Detta leder fram till frågan vad man gjorde med alla barnlik ? Lades de i gravar eller kastades de som ofta i Romarriket på sophögen ?

Vad är det för gravskick? Stämmer verkligen det?

[History freak]

Menar du vad som hände i romarrriket så stämmer det.

[tryggve]

Vad jag har förstått så var det knappast allmänt att slänga barnlik på/i avfallshögar i det gamla Rom, men det kanske syftas på barn tillhörande slavar här.

[History freak]

Ja, man har på senare år hittat platser där små barnlik kastats som sopor. Naturligtvis inte alla barn, men sannolikt små barn till icke bemedlade.

[Hexmaster]

Naturligtvis inte alla barn, men sannolikt små barn till icke bemedlade.

Naturligtvis inte alla. Du skrev "ofta" vilket var vad jag reagerade på.

[History freak]

De arkeologiska fynden pekar på att det tycks ha varit ganska vanligt förekommande. Jag inser att "ofta" kan tolkas på olika sätt. Det tycks ha varit mycket spädbarn och småbarn.

[Varulv]

Det er fordi romerne ikke anså spedbarn og småbarn som menneskelige skapninger før de når en viss alder, idet barnedødeligheten ble en mindre trussel. (vanligvis når barnet er ett år gammelt, det kalles anniculus) Det er kjent fra egyptiske og ikke-romerske nedskrivelser at romersk barneoppdragelse hadde vært meget spesielt sjokkerende i ikke-romersk kultur selv om dette trekket spredt seg i tråd med den romerske imperiebyggingen. Familieoppdragelse var ofte striks paternalistisk, hvor patria potestas var ikke bare absolutt, men også tyrannisk - det var mulig å drepe familiemedlemmer uten konsekvenser. Barneoppdragelse i det romerske samfunnet på mange måter reflekterte samfunnets mørke sider, det var lovløshet, klansmentalitet, rovgriske atferd med en konstant konkurranse om privilegier, makt og tjenester og et meget høyt nivå av vold der man kunne skamslå og myrde hverandre over en lav sko. "Lovene" var ikke akkurat for folkets beste, ettersom det er sterk korrupsjon og generell lav humanitet. Som slavesamfunn hadde romerne lært seg hvordan å behandle andre og deretter hverandre med betydelig mindre humanitet enn det en ville vente seg. Romerne kalles "ulver" av sine fiender som gang på gang sjokkeres over den ekstreme brutaliteten og stundom bestialske vold selv i voldelig samfunn - da år 69 kom, var det sett hvordan romerne gjennomgikk en så amoralsk borgerkrig at det er meget få andre som kunne oppvise maken.

Barn var ikke godt oppdratt av sine foreldre som selv var sterkt preget av sin egne oppvekst og et voldelig og lite moralsk samfunn der makten gjør rett, hvor moralnormene avhengiges av et patron-klient forhold selv innenfor egne slekt. Jo eldre et barn blir, jo bedre vil det bli for ham eller henne om å bli betraktet som medmennesker - grensen går ved 10 år, da er man likeverdig med de voksne, og dermed ble en del av sitt miljø og samfunn. Annetsteds er barneoppdragelse i ikke-romersk kultur som en regel av den sorten som kan gjenkjennes i vår tid.

[Martin Lundvall]

Intressant.
Finns det någon möjlighet att få veta vad "ofta" är?

/Martin

[History freak]

Jag skall nog byta ut "ofta" mot "tydligen relativt vanligt". Detta är ganska ny kunskap från utgrävningar i våra dagar.

[sonderling]

Lite morbidt kanske men har man helt uteslutit brott? Det är väl inte helt ovanligt att i våra dagar hitta döda på soptippar, ja mordoffer alltså. (När jag läste i min facktidskrift om att man har planer på att gräva ut våra dagars kökkenmöddingar i jakt på metaller etc, så undrade jag, hur många lik kommer man hitta?)

Sonderling

[History freak]

Att slänga en baby på soptippen för att dö tycker jag är ett brott.

[dersa]

I våra dagar så är det naturligtvis ett brott, men hur var tidsandan när det inträffade??

[History freak]

Säkert mycket annorlunda. Det var ju ett slavsamhälle där ett människoliv inte värderades högt.

[stillen]

Jo det var sannerligen andra tider.
"Adoption in Rome had never been principally a means for a childless couple to create a family. If anyone just wanted a baby, they could easily find one on a rubbish heap." (from "SPQR: A History of Ancient Rome" by Mary Beard)

[Stefan]

Sedvänjan att sätta ut oönskade barn - och att eventuellt adoptera dem, de som ville och behövde, tycks ha varit ganska utbrett. Jmf berättelserna om Moses och den där grekiska tragedin Oidipos...
Liknande berättelser om dylika spontanadoptioner är ganska vanliga. En del kanske mest anekdotiskt, men det finns säkert en kärna av sanning.

Ja sagorna om Hans och Greta och Snövit är ju litegrann ekon av samma tradition. Här dock var det äldre barn det är frågan om.
I vår moderna tid körs de helt enkelt ut på gatan. Mycket vanligt i Sydamerika, tex.

När History Freak säger att slänga barn på soptippen för att dö är ett brott, min första reaktion var Que? Vi talar ju om i tråden om sedvänjan att kasta barnlik på soptippen ist för att besvära sig med ens en enkel begravning. Och det stora flertalet var rimligt sett döda j
Men utsättning förekom alltså ja. Och därmed några av dessa barnlik var fullt levande när de lades ut. Var det ingen som hämtade dem, vare sig människa eller djur, så blev de ju till lik där på soptippen.

Man kan dock spekulera, att i många var var förhoppningen med utsättningen att någon skulle hitta barnet och adoptera.
Att det rent av var kanske en sedvänja. Några gör sig av med ett barn som de inte längre behöver, medan andra hämtar ett barn de behöver.

Ungefär som man gör ibland idag med begagnade böcker på en del håll. Har speciella skåp för det, det är bara att lämna respektive ta, varsågod.