Usel kejsare

[pajfarmor]

8) Hej. Vem enligt er åsikt är den sämste kejsare Rom haft (grym, elak, egoistisk, genomförde massmord, skräckvälde e t c)? Själv så har jag tre kandidater:

1) Caligula 37-41
2) Nero 54-68
3)Commodus 180-192

[Krellus_Valerius]

Låter ju som vettiga alternativ men det är ju svårt att jämföra.
De senare kejsarna satt ju bara en kort tid innan de blev avsatta/mördade så det gjorde ju inte direkt någon suceé.

Commodus satt ju ett hyfsat antal år och inledde sitt styre på ett bra sätt vad jag förstår.

[alexander den store]

e du säker på att commodus startade finnt? jag har för mig att det var tvärt emot

[Krellus_Valerius]

Låter ju i och för sig som starten för många kejsare.

Inleder bra men blir rädd för konspiratorer och sluter sig i ett skal och använder terror mot "skuggor".

[kentauer]

Tycker även att Macrinus Opellius är en stark kandidat

[Bess]

Heliogabalus är också gärna med och leker.

Vad menar man egentligen med 'sämste' kejsare, förresten? Den grymmaste, eller den som var mest inkompetent?

[Plutokraten]

Heliogabalus är också gärna med och leker.

Vad menar man egentligen med 'sämste' kejsare, förresten? Den grymmaste, eller den som var mest inkompetent?

Den kejsare som åstadkommit minst för att sprida och upprätthålla Roms dominans under sin tid som regent?

[MAX]

Den kejsare som åstadkommit minst för att sprida och upprätthålla Roms dominans under sin tid som regent?

I så fall måste det väl per definition vara den siste kejsaren...

[Plutokraten]

Hehe, fast det hela är väl relativt. Kejsarens möjligheter att stoppa utvecklingen som skedde var väl minst sagt begränsade.. Jag menar att man får försöka kvantifiera deras gärningar och misstag.

[pajfarmor]

Bess skrev:

Vad menar man egentligen med 'sämste' kejsare, förresten? Den grymmaste, eller den som var mest inkompetent?

pajfarmor svarar:

Inkompetent, som försökt "vara" kompetent med våld (en ofarlig dumskalle passar inte in i listan)

[Perra]

"sämsta" kejsaren borde väl också innefatta även de som varit tämligen inkompetenta även om de inte varit blodtörstiga dårar. Är man ute efter värsta skräckkejsarna är det en annan kategori...lite våld behöver inte betyda att styret är dåligt, medan apati och ignorans däremot kan vara det. De båda kejsarna som efterträdde Theodosius den store från 395, Honorius i väst, och Arcadius i öst, var knappast några kejsarideal trots att de inte var några elaka farbröder...de var helt enkelt för svaga och initiativlösa vilket skadade rikena. Både Valentianus II och framför allt Valentianus III var också svaga, den senare var förutom sin mesighet också en arrogant och osympatisk herre som stack kniven i Aethius som var en av få stora män under 400-talet, Valentianus III var även en spelare och våldtäktsman som slutligen föga oväntat mördades, sörjd av ingen. Sådana kejsargestalter undergrävde positionens auktoritet...även om den redan var tämligen obalanserad redan.

[Stefan Lundgren]

Roms värsta kejsare?
Om jag tar dom där tre kanditaterna som Pajfarmor hade.

1) Caligula 37-41
2) Nero 54-68
3)Commodus 180-192

Vi vet inte vad folk som levde då egentligen tyckte om dessa härskare.
Caligula blev vid slutet av sin kejsarperiod lite förvirrad, men i början var han omtyckt och sedan började det inträffa händelser som gjorde att populäriteten föll. Då kan man nog anta att folket började undrar om det verkligen var den rätta ledaren. Jag förmodar att det fanns människor som höll sig tysta, men hade sina åsikter om dessa ledare inom sig. Vi skall nog har klart för oss att dessa ledare som har blivit nämnda inte var så särskilt beryktade. Jag vill iallafall vara lite försiktig med denna form av utnämning till Roms mest inkomptente ledare eller härskare. Detta beror på att det eventuellt inte förekom någon enkätundersökning på vad folk egentligen tyckte, men jag förmodar att det var på den tiden att härskarna tyckte att folk skulle har de åsikter som var godartade för härskarens del.

Några axplock från NE

Galigula
Caligula var först omtyckt, men enligt de antika källorna skall hans regering snart ha karakteriserats av godtycke och grymhet, slöseri och utsvävningar (bl.a. incest med systern Drusilla), angiveri och konfiskationer samt anspråk på gudomlig dyrkan. Redan en samtida källa uppger att Caligula blivit sinnessjuk efter en allvarlig sjukdom år 37, och vissa moderna forskare ser Caligula som det första exemplet på kejsarvansinne.

Nero fick antagligen lite grann av sin maktkamp ärvd från modern.

präglades av den viljestarka och hänsynslösa modern Agrippina d.y., som kejsar Claudius äktade år 48.

Visserligen hände det saker under hans regeringstid, men han var också lite mildare gentemot Galicula.

Commodus
Hans tid som kejsare (från 180) var förhållandevis fredlig; dock förekom stridigheter framför allt i provinsen Britannia. C. lät sig influeras av sina förtrogna, vilket bl.a. ledde till att riket under åren 182–189 i realiteten styrdes av pretorianprefekterna. Hans storhetsvansinne yttrade sig bl.a. i att han lät döpa om Rom till Colonia Commodiana (190) och att han lät kalla sig själv Hercules Romanus. Commodus mördades efter en sammansvärjning bland hans närmaste.

Enligt de ovanstående citat kan man uttrycka det som att Caligula var den som var mest olämplig som härskare. Han var först populär, men sedan visades sig att det var tvärtemot. Jag skulle vilja säga sådär, hade han inte blivit drabbad av denna sinnesförvirring hade troligen omständigheterna varit annorlunda. Hade det funnits krafter med att avsätta honom så hade man troligen gjort detta.

Nero hade under sin uppväxt en maktbesatt krets omkring honom och det gav senare utslag på sin girighet. Om man tänker mentalt så kan man dra slutsatsen om att modern hade varit annorlunda i sitt sätt, så hade Nero blviit en annorlunda härskare. Jag antar att det inte fanns något annat sätt hos honom att ta efter modern.

Commodus ledde Rom under en fredlig period, men hans regeringstid slutade också olyckligt.

Ett litet tillägg;

På en föreläsning under Historia A så togs olika härskare i Rom upp och det var ett åsatt jobb eller en position i dåvarande makteliten i Rom. Många kejsare slutade p g a att dom blev bragda om livet, blev avsatta p g a deras vacklande hälsa eller om någon annan tyckte att dessa var olämpliga.

Stefan

[Joar]

Dessutom kan man framföra ganska fin källkritik ( enligt modern praxis ). De skrifter vi idag har tillgång till författades inte sällan av politiska motståndare till just dessa smädade kejsare, och vid flera tillfällen levde författarna långt efter de aktuella kejsarnas levnadstid.

Min personliga favorit är Valentinianus III. Ansedd vara den som mördade "den siste romaren" Flavius Aëtius, men som delvis tagits i försvar på sista tiden, bl.a. av Dick Harrisson.

[Perra]

Stefan Lundgren:

Men huruvidare en kejsare/statsman är en bra sådan är väl inte helt beroende av om han är populär, eller hur? Populär kan man ju bli genom de mest ansvarslösa handlingar...att köra ekonomin i botten genom en hejdlös frikostighet gör att man blir hyllad, dock kommer det att gå åt skogen för samhället sedan. Åtstramningar är ibland nödvändiga, och det krävs mod och insikt att göra dem. Politik är inte enbart en popularitetsjakt. Caligula var en galning den saken är klar, Nero, Dominitianus, Commodus, Caracalla och Maximinus är de andra som med mer eller mindre rätt målats ut som katastrofer för det romerska samhället. Sedan har vi som sagt en hel hög med kejsare som inte var elakt galna utan bara lata, indolenta och initiativlöst svaga...de kunde man också varit utan. Frågan är vad man helst har...en hysterisk Caracalla som varvar vansinne med somliga lyckade reformer, eller en sömndrucken och ängslig Honorius som inte gör ett dyft till nytta?


Joar:
Har Dick Harrison tagit Valentinianus III i försvar? Det var intressant (och märkligt)...på vad vis då? Och var, vilken bok?

[Stefan Lundgren]

Stefan Lundgren:

Men huruvidare en kejsare/statsman är en bra sådan är väl inte helt beroende av om han är populär, eller hur? Populär kan man ju bli genom de mest ansvarslösa handlingar...att köra ekonomin i botten genom en hejdlös frikostighet gör att man blir hyllad, dock kommer det att gå åt skogen för samhället sedan. Åtstramningar är ibland nödvändiga, och det krävs mod och insikt att göra dem. Politik är inte enbart en popularitetsjakt. Caligula var en galning den saken är klar, Nero, Dominitianus, Commodus, Caracalla och Maximinus är de andra som med mer eller mindre rätt målats ut som katastrofer för det romerska samhället. Sedan har vi som sagt en hel hög med kejsare som inte var elakt galna utan bara lata, indolenta och initiativlöst svaga...de kunde man också varit utan. Frågan är vad man helst har...en hysterisk Caracalla som varvar vansinne med somliga lyckade reformer, eller en sömndrucken och ängslig Honorius som inte gör ett dyft till nytta?

Lite förtydling från min sida, menar bara att om vi skall mäta hur dåliga eller duktiga de romerska kejsarna var så måste vi nog har någon form av undersökning från denna tid. Jag tror inte att det var någon som gick runt och frågade runt vad folk tyckte om en speciell kejsare. Min uppfattning om denna tråd är att vi inte kan jämföra vem som är den sämste/värste kejsaren p g a att vi egentigen saknar material från denna tid som säger att eventuellt Galicula var den största värstningen. Vi kan bara avgöra vem som var värst på det som vi känner till om varje kejsare. Om vad folk tyckte om varje kejsare kommer vi däremot aldrig få svar på, det enda vi kan göra är att avgöra om vad vi har för uppfattning. Jag håller med det som du skrev faktiskt, men ville bara göra en liten förtyda lite grann.

Stefan