Skalman.nu Forum

Ja, kanske. Finns det fler exempel där substantiv bytt till neutrumgenus?

Det skulle ju också kunna finnas en tendens för inanimata substantiv att – allt annat lika – få genus neutrum.

Varför har fokus bytt genus? I SAOB-artikeln som trycktes 1925 anges reale eller maskulinum, men i trettonde upplagan av SAOL rekommenderas neutrum (även om utrum anges som möjlig variant). Jag tycker att flera krafter borde verka för utrum: Det latinska ursprunget har maskulint genus. Latinska ord ...

Tack för svaret! Där finns många uppslag som jag ska tänka på. Ett skäl till att jag vill använda en ickelinjär analys är att det just nu verkar vara det dominerande sättet att beskriva ordtoner i forskningen om kinesiska språk: ”the representation that seems to have the most stock is rather simple:...

Jag skulle vilja kunna formalisera ljudlagar i vilka förändringen betingas av omgivningen i fler än ett skikt (tier). Finns det något vedertaget sätt? Hur skulle man till exempel kunna uttrycka följande ljudlag: Jämn ton i medeltidskinesiska blir stigande ton i Pekingmandarin om ansatsen utgörs av e...

Tack för tipset om artikeln! Tydligen var Anders Nicander, som artikeln handlar om, först med att uppmärksamma ordtoner i nordgermanska språk (Wetterlin. 2010. Tonal Accents in Norwegian: Phonology, morphology and lexical specification , s. 5). Mitt intryck så här långt är att det sedan 1737, när Ni...

Det råder tydligen delade meningar om huruvida sådana här rim verkligen är orena. Här är ett exempel från Ferlin (det kvinnliga rimbandet i andra strofen), och jag antar att det vimlar av dem. Du har tappat ditt ord Du har tappat ditt ord och din papperslapp, du barfotabarn i livet. Så sitter du åte...

Finns det någon term för orena rim, där stavelserna har samma betoning och består av samma segment i samma ordning, men där ordaccenten skiljer sig? Ett exempel på den här typen av rim: handen – anden (i betydelsen ’livskraft’). Här är orden likalydande från och med den betonade vokalen, men det för...

Tack för det uttömmande svaret! Jag ska hålla det i bakhuvudet när jag läser boken. Det blir intressant att se om Baxter och Sagart är hälften så pålästa...

Din typologiska invändning är ju intressant, särskilt som den senaste rekonstruktionen är så pass ny. Old Chinese: A New Reconstruction kom ut förra året (jag har inte fått tag på den än). Tror du det går att visa att kontrasten mellan faryngaliserade velarer och uvularer inte är belagd i något språ...

Man skulle ju däremot själv kunna försöka att fylla i detaljerna i Qiús teori. Mitt intryck är att det fortfarande saknas samstämmighet i många viktiga frågor när det gäller rekonstruktionen av fornkinesiska, men eftersom det är Sagart som står för den konkurrerande teorin, skulle man möjligen kunna...

Qiú har nog mest intresserat sig för utvecklingen av skriftspråket, och om hans teori om chá 茶 bara handlar om tecknet, så är den förmodligen förenlig med Sagarts tibetoburmanska lövteori. Men det är inte orimligt att tolka Qiú som att han också hävdar att det underliggande ordet på något sätt kan h...

När det gäller ordets äldre etymologi tycks det huvudsakligen finnas två olika teorier. Den ena förespråkas av den franske språkvetaren Laurent Sagart och den andra av den kinesiske filologen Qiú Xīguī 裘錫圭. Enligt Sagart är det kinesiska ordet för ’te’, 茶, som skrivs chá i transkriberad mandarin, et...

Östen Dahl har skrivit lite om det här i WALS: http://wals.info/chapter/138. Här är hans karta över spridningen av de båda formerna: http://wals.info/feature/138A#2/25.5/143.8.

Betydelsen av markis i det första svenska belägget från 1734 överensstämmer med det första franska från 1718, och tycks ha syftat på en form av yttertält. Ordet är det samma som markisinna . Så här står det i Franska akademins ordlista från 1718: MARQUISE. s. fem. Terme qui est en usage parmi les ge...

Ja, typ. Sedan är det kanske mindre lyckat att germanerna, enligt definitionen, inte talade ett germanskt språk... Det går väl bra att använda alternativa definitioner också; det viktiga är ju inte vilka termer vi använder.