Sökningen fann 277 träffar
- 29 mars 2024, 19:58
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: "Rökning forbudt"
- Svar: 12
- Visningar: 590
Re: "Rökning forbudt"
Och tycker nog fortfarande att Rökning ser väldigt "odanskt" ut... Aah... jag missade bokstaven k. Det kan inte heller ha varit en norrman som skrev det eftersom de stavar det som "røyking". Så förmodligen var det en tysk som inte hade så bra koll på skillnaderna mellan de skandinaviska språken. Vi...
- 15 december 2023, 19:29
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Isländska månadsnamn
- Svar: 2
- Visningar: 410
Re: Isländska månadsnamn
Island använder idag normalt den gregorianska kalendern med välbekanta romerska namn på månaderna. Det finns emellertid en äldre isländsk kalender med andra månadsnamn, men den fungerar också annorlunda i flera avseenden, exempelvis genom att ha 364 dagar på ett år. Den gamla isländska kalendern lär...
- 9 december 2023, 23:17
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Antisemitism
- Svar: 4
- Visningar: 1259
Re: Antisemitism
Från Noas son Sem, som enligt gammal tradition är stamfader till de (väst-)asiatiska folken. Ham gav enligt samma tankar upphov till de nordafrikanska och Jafet till de sydösteuropeiska. Hamiter och Jafetiter har använts också, men har inte samma spridning som semit, semitisk. Det senare ordet verk...
- 9 december 2023, 22:50
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: När försvann R från svenska språket ?
- Svar: 4
- Visningar: 1036
Re: När försvann R från svenska språket ?
Hur lät bokstaven i fråga? Enligt Wikipedia var den ett tonat sje-ljud, ungefär som franskt J. Det är omdiskuterat, och det är svårt att veta säkert. Vi kan i alla fall säga följande: Ljudet utvecklades genom Verners lag ur urgermanskt *z, och var alltså från början bara var en tonande motsvarighet...
- 7 december 2023, 00:03
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: När försvann R från svenska språket ?
- Svar: 4
- Visningar: 1036
Re: När försvann R från svenska språket ?
Det var flera olika ljudförändringar som gjorde att /ʀ/ försvann som ett separat språkljud, och dessa skedde vid olika tider. Flera assimilationer av /ʀ/ (eller dess urgermanska föregångare *z) med omkringliggande konsonanter skedde redan innan runsvensk tid, och vid olika tider. Sammanfallet av /ʀ/...
- 26 september 2023, 23:59
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Att räkna på grönländska
- Svar: 7
- Visningar: 1322
Re: Att räkna på grönländska
Hur fungerar räknande i de andra inuit-språken? En av de bättre beskrivningarna jag hittat är för iñupiaq som talas i ett område i norra Alaska och nordvästra Kanada. Iñupiaq verkar ha ett väl utvecklat system baserat på basen 20, med 5 som en underbas (7 är ju till exempel 5+2) och med möjlighet a...
- 21 september 2023, 23:24
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Att räkna på grönländska
- Svar: 7
- Visningar: 1322
Re: Att räkna på grönländska
Såvitt jag förstår finns grönländska inhemska räkneord i upp till tjugo, som också har kunnat kombineras för att bilda större räkneord. Dock verkar det ju vara så att de inhemska räkneorden från 13 och uppåt knappt används längre utan har ersatts av danska räkneord. I likhet med andra inuitspråk ver...
- 13 augusti 2023, 07:55
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Honung och mjöd
- Svar: 4
- Visningar: 2100
Re: Honung och mjöd
Vad gäller de baltiska och slaviska språken (som tillsammans bildar en baltoslavisk gren) är det definitivt ingen tillfällighet, protoindoeuropeiska *médʰu som nämns på kartan är samma ord som har gett upphov till mjöd på svenska och motsvarande ord i andra germanska språk. Det är lite oklart om den...
- 16 april 2023, 16:40
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Karta över kasusbruk i nordiska dialekter
- Svar: 6
- Visningar: 1483
Re: Karta över kasusbruk i nordiska dialekter
Intressant karta! Jag funderar ofta på hur objekt förhåller sig till prepositioner. Mycket av det som i dagens svenska uttrycks med prepositioner uttrycks ju i finskan med kasus-suffix. Var urgermanskan, och kanske även fornsvenskan, fattigare på prepositioner till förmån för fler kasus? I dagens ty...
- 11 januari 2023, 21:34
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Plöja en åker och ploga en väg
- Svar: 9
- Visningar: 1638
Re: Plöja en åker och ploga en väg
Både årder och ärja är bildade till en urindoeuropeisk rot *h₂erh₃-. Med ett suffix *-trom, som brukar användas för att bilda namn på verktyg, får vi *h₂érh₃trom, som blivit urgermanska *arþrą och svenska årder. Med ett *j-suffix (typ enligt ovan) får vi verbet *h₂éryeti, som blivit urgermanska *arj...
- 11 januari 2023, 21:21
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Mätbara språkskillnader
- Svar: 11
- Visningar: 1673
Re: Mätbara språkskillnader
Om jag förstår ovanstående rätt så kan ju exempelvis engelskans inflytande i kulturutbudet påverka resultatet? Ja, fast i engelskans fall är det mer än så. Om man experimentellt vill mäta den språkliga likheten mellan svenskan och engelskan på nämnda sätt är ju det intressanta hur väl svensktalande...
- 11 januari 2023, 21:06
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Plöja en åker och ploga en väg
- Svar: 9
- Visningar: 1638
Re: Plöja en åker och ploga en väg
Ploga om åkrar, betydelse 1 i SAOB, är belagt i skrift sedan tidigt 1600-tal. Användningen om snö, betydelse 3, är som nämnts belagt sedan tidigt 1800-tal. Det finns även belägg sedan 1600-talet för en betydelse 2, att ”medelst not- l. kälhyvel (”ploghyvel”) förse (bräder o. d.) med fjäder o. not”....
- 9 december 2022, 20:20
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Mätbara språkskillnader
- Svar: 11
- Visningar: 1673
Re: Mätbara språkskillnader
Det finns flera sätt att mäta, som nog kan ge olika resultat. Jag tror inte att det finns ett standardmått eller metod för att mäta som alla är överens om. Ömsesidig begriplighet (eng: mutual intelligibility), som verkar vara det mått du främst är inne på, går att mäta experimentellt och kvantifiera...
- 11 maj 2022, 23:37
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: 1700-talet Svensk
- Svar: 25
- Visningar: 6263
Re: 1700-talet Svensk
Hur länge fanns pluralformerna av verben i talspråket. Jag tänker att det är nästa knepighet efter titulerandet. Sade 1700-talspersoner som Carl von Linné eller Gustav III "vi är" eller "vi äro"? Enligt Elias Wessén (Svensk språkhistoria del 1) började det generella bruket av singularformer även fö...
- 11 maj 2022, 23:23
- Kategori: Språkhistoria
- Tråd: Ukrainska vs ryska
- Svar: 9
- Visningar: 1124
Re: Ukrainska vs ryska
Ytterligare en video som mer specifikt går igenom några sätt att identifiera vilket språk det rör sig om, bl.a. utifrån några skillnader i uttalet och vissa vanliga ord.
Länk om videon inte visas här.
Länk om videon inte visas här.