Sökningen fann 380 träffar

av erich lespenhalt
17 oktober 2012, 23:42
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Vilken latinsk ordbok skall jag köpa?
Svar: 2
Visningar: 3787

Re: Vilken latinsk ordbok skall jag köpa?

Eftersom Sverige inte är en kulturnation så finns det ingen ordbok som behandlar medeltidslatin. Däremot finns det sådana böcker på tyska (som jag fann efter googling). En bok som jag skulle vilja köpa är Mittellateinisches Wörterbuch av Otto Prinz. Eller förresten, kolla själv så får du ett större ...
av erich lespenhalt
9 oktober 2012, 19:20
Kategori: Nordisk forntid & vikingatid
Tråd: svithiod
Svar: 92
Visningar: 9738

Re: svithiod

Många undrar vad singularformen för svear är. Svaret är att det är sve, eller svii som det blir på isländska. Ordet svii är etymologiskt sett en n-stam . På forngermanska bör man ha utalat ordet som svionas. Likheten mellan Tacitus suiones och forngermanskans svionas är slående.
av erich lespenhalt
7 oktober 2012, 12:34
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Ord för att skjuta med pilbåge
Svar: 20
Visningar: 6727

Re: Ord för att skjuta med pilbåge

I svenskan kan man lossa en pistol och lossa skott, båda med betydelsen att avfyra. Tänk på ordet skottlossning. Lossa skott kan även användas om pilskytte.
av erich lespenhalt
13 september 2012, 14:06
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Svenska språket lite österut
Svar: 94
Visningar: 21081

Re: Svenska språket lite österut

Svenskans tjomme kommer från engelskans chum. Troligen är tjomis en åländsk variant av tjomme
av erich lespenhalt
5 februari 2012, 15:27
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Germanska låneord i klassisk latin
Svar: 7
Visningar: 3176

Re: Germanska låneord i klassisk latin

Kollade som snabbast i Hellquists ordbok och där står att romarna lånat in germanskans ord för såpa, och där blev saponis. Att ordet rav (bärnsten) skulle lånats in hittar jag inga belägg för men däremot är latinets glesum (glas) ett germanskt lånord som ursprungligen betyder bärnsten. Om gåsdun och...
av erich lespenhalt
3 januari 2012, 22:36
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Tjugohundratolv?
Svar: 30
Visningar: 7485

Re: Tjugohundratolv?

Det slutgiltiga beslutet tas naturligtvis av brukarna. Språkråd, akademi och andra tyckare är tillsatta för att avgöra språkliga frågor så de tycker väl att det är något de kan blanda sig i, men diktera språket kan inte ens de. I så fall hade vi haft jos, datorråttor, räknedosor och jag vet inte va...
av erich lespenhalt
3 januari 2012, 19:15
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Tjugohundratolv?
Svar: 30
Visningar: 7485

Re: Tjugohundratolv?

Om jag inte minns fel var det en diskussion om vad man skulle säga när det 21 seklet inträdde. Språkrådgivarna inom TV och radio pläderade för "tjugohundra". Möjligen var Språknämnden med på en kant. Själv kan jag inte förmå mig till att säga "tjugohundratolv" utan det får bli "tvåtusentolv"
av erich lespenhalt
29 december 2011, 23:39
Kategori: Språkhistoria
Tråd: "Att få tummen ur..."?
Svar: 7
Visningar: 7946

Re: "Att få tummen ur..."?

Man får nog gå tillbaka tillbaka till bondesamhället för att finna uttryckets rötter, eller kanske till utländska språk (get your thumbs out...) Man får nog föreställa sig att folk förr i tiden inte var så diskreta när det gällde att klia sig i arslet. Själv kan jag föreställa mig en dräng som står ...
av erich lespenhalt
9 december 2011, 22:28
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Quiz: Språkhistoria
Svar: 1628
Visningar: 153477

Re: Språkquiz

Daniel Eriksson skrev:
erich lespenhalt skrev:Vad är det för speciellt med ordet ishiul
Calvert Watkins skriver i How to kill a dragon (s. 434) att hettitiskans išḫiul är det indoeuropeiska ord som har äldst beläggställe.
Det är så rätt så. Ishiul är det äldsta nedtecknade indoeuropeiska ord man känner till.

Tage Daniel frågan!
av erich lespenhalt
7 december 2011, 14:25
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Tjänstemannastockholmska?
Svar: 15
Visningar: 3919

Re: Tjänstemannastockholmska?

Stockholmskan på 1700-talet bör ha låtit som nutida norrländska. Någon rikssvenska existerade inte på den tiden utan alla människor talade dialekt, även adelspersoner. Det vet man genom att studera brev som de lämnat efter sig. Det hade förekommit försök tidigare att standardisera stavningen, vilket...
av erich lespenhalt
5 december 2011, 00:18
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Quiz: Språkhistoria
Svar: 1628
Visningar: 153477

Re: Språkquiz

Vad är det för speciellt med ordet ishiul
av erich lespenhalt
17 november 2011, 14:57
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Vad kallades kvinnlig hövding?
Svar: 2
Visningar: 3316

Re: Vad kallades kvinnlig hövding?

Att vara hövding måste betraktas som en typisk manlig syssla. Att det saknas femininer av ordet hövding blir då kanske inte så konstigt. Kvinnor kunde ändock bli hövdingar - tänk bara på ordet drottning. Med kristendomens ankomst till Skandinavien kunde även kvinnor stiga i graderna inom kyrkan och ...
av erich lespenhalt
17 november 2011, 14:53
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Isländsk /a/ till /y/
Svar: 8
Visningar: 3990

Re: Isländsk /a/ till /y/

Det stämmer inte. Vikingarnas långa a uttalas i nyisländskan ao och stavas á. Långt y uttalas i och stavas ý. Om du inte tror mig kan du själv bekräfta att din fråga måste besvaras nekande genom att kontrollera i en isländsk ordbok.
av erich lespenhalt
13 maj 2011, 16:18
Kategori: Medeltiden (476 till 1523)
Tråd: Anglosaxiska krönikan
Svar: 17
Visningar: 13571

Re: Anglosaxiska krönikan

Jag ber om ursäkt för att tråden inte underhållits. Faktum är att jag blev lite trött på den men jag ska återuppta översättningen i höst. Har tråden varit till någon nytta? Om inte så är det ju helt meningslöst att jag fortsätter.
av erich lespenhalt
15 april 2011, 23:35
Kategori: Språkhistoria
Tråd: Vilket språk är mest urnordiskt; färiska eller isländska?
Svar: 5
Visningar: 3017

Re: Vilket språk är mest urnordiskt; färiska eller isländska

... hur svenskan skulle kunna ha sett om om inte grammatiken brakat ihop under medeltiden. Jag är medveten om att språk utvecklas/degenereras med tiden, men hur har egentligen svensk grammatik "brakat ihop under medeltiden"...? Det vore intressant att veta. Med lite god vilja förstår du säkert vad ...